Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Andreas Claesson, Hjärtstoppscentrum, KI

Drönare med hjärtstartare ska hårdtestas

Efter lyckade pilottester går nu försöken med att använda drönare för att transportera hjärtstartare till akutpatienter in i ett skarpare läge. 

Annons:

Tre gånger snabbare med drönare

Forskningsprojektet Drill genomförs i samarbete med Stockholms Läns Landsting, Karolinska institutet, Södersjukhuset och KTH ihop med Sjöräddningssällskapet.

En drönare testkördes och jämfördes med 18 fall av hjärtstopp som inträffat mellan 2006 och 2013. Studien visar även att drönare går att dirigera och flyga till en plats där en person med hjärtstopp befinner sig, långt före en ambulans.

Drönaren i studien har efter larm flugits automatiskt utom synhåll upp till en radie av upp till en mil från en startplats i Älmsta i Norrtälje. Medeltiden från larm till ankomst låg på fem minuter, vilket är 16 minuter mindre än tiden det tog för ambulans att köra fram.

Jacob Hollenberg, docent och biträdande överläkare hjärtkliniken på Södersjukhuset, samt forskningschef på Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet.
Bild: Andreas Claesson, Hjärtstoppscentrum, KI

Varje år drabbas 10 000 individer av hjärtstopp utanför sjukhus, varav cirka 2 000 i Stockholm. Idag överlever endast en dryg tiondel. Forskningsprojektet Drill går ut på att ge snabbare akuthjälp genom att drönare utrustade med hjärtstartare transporteras till patienter som drabbats av hjärtstopp. En nyligen publicerad artikel i den ansedda tidskriften JAMA, visar att det är möjligt att de specialbyggda drönarna kommer fram snabbare än ambulansen. Efter publiceringen i mitten av juni fick artikeln stor internationell publicitet.

– Det är första gången som en vetenskaplig studie har visat att det går att nå hjärtstoppspatienter med hjärtstartare via drönare snabbare än ambulansen, säger Jacob Hollenberg, docent och biträdande överläkare hjärtkliniken på Södersjukhuset, samt forskningschef på Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet.

Tidigare har Hollenberg ihop med kollegorna gjort ett antal försök med drönare och akuttransporter kring allvarliga medicinska händelser, däribland vid drunkningsolyckor.

– Vi har i detta projekt arbetat fram en specialbyggd drönare utrustad med hjärtstartare och arbetat i nära samarbete med Luftfartsverket och andra myndigheter för att erhålla nödvändiga juridiska tillstånd. Målet är att visa att drönare är snabbare än ambulans och i slutändan öka överlevnaden, säger han.

Pilotstudien är tänkt att följas upp med en studie där tekniken testas i mer verklighetsnära situationer inom 1-2 år.

– Första steget har varit att visa att det verkligen går snabbare med drönare. Sker räddningen inom de första minuterna så kan hela sju av tio personer räddas. Men vi måste utveckla den nya tekniken, så att den klarar dåligt väder och kan arbeta integrerat mot exempelvis larmcentraler.

För att det ska fungera hela vägen måste allt från koordinatsgivningen när exempelvis ett vittne ringer, till landningen med kamera fungera säkert.

– Planen är att börja i Stockholms och Göteborgs skärgårdar, där det är färre människor, eftersom miljöer i glesbygd ger bättre förutsättningar att testa tekniken och logistiken.

Ändå anser han att Stockholms innerstad sannolikt skulle ha ännu större nytta av drönarna, på grund av kombinationen korta avstånd, trafiksituation och att det är där flest personer drabbas och dör av hjärtstopp.

– Vi tror inte att ambulansverksamheten ska ersättas, utan vi ser detta som ett komplement under de mest kritiska första minuterna. Jag tror att det finns goda förutsättningar att ha drönare i räddningsverksamhet inom ett till två år.

Utomlands, exempelvis i Afrika, kan man tänka sig att tekniken skulle ha ännu större effekt, när det inte finns tillgång till ambulanshelikoptrar eller akutsjukhus i samma utsträckning som i Sverige, säger han.

Det globala intresset, från såväl BBC, som the Guardian, Washington Post och New York Times och andra visar både att projektet i befinner sig långt framme, ligger rätt i tiden och är inne på rätt spår, anser han.

Han uppger att såväl hård- som mjukvara måste fortsätta utvecklas.

– Vi förbereder oss för den större studien, ihop med myndigheter och andra vetenskapliga partner.

Fördelarna är uppenbara, men det finns även potentiella nackdelar, betonar han.

– Det handlar om att anamma ett flygsäkerhetsperspektiv. Ska det fungera i tätbebyggt område måste vi kunna visa att det är säkert och verkligen fungerar. Det handlar inte bara om drönarna, utan om hela systemet bakom.
Ett rön från studien är att drönare placerade på en sjöräddningsstation kan nå fram till en ö i skärgården på en tredjedel av den tid det tar för en ambulanshelikopter.

Personer som finns på plats ska snabbt kunna starta hjärt-lungräddning på egen hand, även om de inte har medicinsk utbildning. Transportstyrelsen måste även ge Sjöräddningen dispens att flyga drönare utom synhåll, vilket erhållits i den nyligen publicerade studien. 

– Andra områden där drönare kan tänkas användas inom akutsjukvård är drunkningstillbud, skadade vid trafikolyckor, snabbtransport av läkemedel eller adrenalinsprutor vid livshotande allergiska reaktioner, säger han.

Läs abstract:

Andreas Claesson m fl: Time to Delivery of an Automated External Defibrillator Using a Drone for Simulated Out-of-Hospital Cardiac Arrests vs Emergency Medical Services. Publicerad den juni. Doi:10.1001/jama.2017.3957 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler