Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet Bild: Ulf Huett

”Bindningskontrakt löser inte bristen på sjuksköterskor”

Landstingen blir stoppklossar för både sjuksköterskans och vårdens utveckling, när man ställer krav på fortsatt anställning efter att en sjuksköterska har specialistutbildats, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Landstingen får i år 300 miljoner kronor i statsbidrag för att Sverige ska få fler utbildade specialistsjuksköterskor, detta genom att erbjuda sjuksköterskor utbildningsanställning när de vidareutbildar sig. Utbildningen är en del av anställningen, sjuksköterskan är verksam under utbildningen och har därför full lön. Specialistutbildningen i sig är inte någon kostnad för landstingen eftersom den ges av universitet eller högskola.

Ändå ser ett fåtal landsting, exempelvis Stockholm och Södermanland, detta som en förmån för sjuksköterskan snarare än som en investering för en långsiktigt god och säker vård. De kräver att den som genomgår en specialistutbildning ska bli återbetalningsskyldig den lön hen fått, om personen inte stannar kvar i samma landsting i flera år efter avslutad utbildning.

Regeringen har konstaterat att behovet av specialistsjuksköterskor ökar och tillsatte den 20 juli en utredning av specialistutbildningarna, för att ”ta bort flaskhalsar”. Vi menar att krav på bindningskontrakt när sjuksköterskor specialistutbildar sig är just en sådan flaskhals. Osäkra ekonomiska förutsättningar är ett av de största hindren för att sjuksköterskor ska påbörja en specialistutbildning. Vad händer till exempel om hen inte avslutar sin utbildning eller blir sjuk?

Dessutom är vården på många håll en pressad arbetsplats. Om man som sjuksköterska upplever att man inte kan ge en god vård för att arbetsplatsen inte lever upp till de etikkrav som ställs, bör man ha rätt att byta arbetsplats.

Om en nyutbildad specialistsjuksköterska väljer att byta arbetsgivare efter att landstinget finansierat delar av utbildningen, kommer samma specialistsjuksköterska fortfarande att ge vård till medborgarna i landet.

Eftersom specialistutbildningen till stor del finansieras av staten, är utbildningsanställningar en nationell investering för framtiden.
En konkurrenskraftig arbetsgivare som arbetar långsiktigt med god löneutveckling, rimliga arbetsförhållanden och säker vård behöver inte oroa sig för att nya specialistsjuksköterskor slutar.

De flesta landsting inser att bindningskontrakt inte är vägen framåt. De visar i stället vilja att hitta lösningar som exempelvis Vårdförbundets modell Akademisk specialisttjänstgöring, som är en utbildningsanställningsform som gynnar både vården och sjuksköterskan. Låt oss nu fortsätta arbeta tillsammans - något annat har vi inte råd med!

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler