Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mahshid Dehghan, forskare.

Mahshid Dehghan, forskare. Bild: Carl-Magnus Hake

Kolhydrater pekas ut som bov i global näringsstudie

Högt intag av kolhydrater är kopplat till ökad risk för död oavsett orsak medan högt intag av fett inte är det. Det är ett av budskapen när forskare bakom den stora globala Pure-studien presenterar nya data på ESC-kongressen.

Annons:

Baserat på en uppföljning av mer än 135 000 personer i 18 länder anser forskaren Mahshid Dehghan och hennes kollegor att deras resultat ger ytterligare belägg för att Världshälsoorganisationen WHO bör ändra sina rekommendationer om intag av olika näringsämnen. I dagsläget anger dessa att fett ska utgöra mindre än 30 energiprocent medan mättade fetter ska utgöra högst 10 procent.

Men enligt forskarna bortser dessa rekommendationer från faktumet att kolhydrater redan utgör den absolut högsta energiprocenten i kosten hos många människor i låg- och medelinkomstländer, vilket alltså enligt studien är kopplat till sämre överlevnad. Däremot såg man ingen sådan koppling för fett och inte heller här någon koppling mellan högt fettintag och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Att rekommendera dieter med väldigt låga i energiprocent från kolhydrater vill dock inte forskarna heller göra, utan de pekar snarare på att man ska undvika extremer åt bägge hållen. I själva verket tycktes den kosthållning som är mer vanlig i västvärlden – med mer jämn fördelning med fett och kolhydrater – vara mest gynnsam.

I en separat presentation visar forskarna också att sambandet mellan högt intag av frukt, grönsaker och baljväxter och bättre överlevnad, som enligt dem setts i flera observationsstudier i västvärlden, Kina och Japan, också tycks gälla i flera låg- och medelinkomstländer. Det är alltså inte kolhydrater i frukt och grönt som verkar skadligt utan snarare bland annat det tillsatta sockret i många livsmedel. Dock verkade det finnas ett tak där ytterligare frukt och grönt inte var kopplat till mer nytta, enligt resultaten.

Joep Perk, som är kardiolog och professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar, tycker att resultaten är intressanta.

– De visar att vi är inne i en global kolhydratexplosion som i stort är driven av livsmedelindustrin. Samtidigt visar resultaten vägen tillbaka till en mer hjärtvänlig kost och jag tycker det är speciellt roligt att de pekar på nyttan på billiga baljväxter, säger han.

För svenskt bekommande tycker Joep Perk att studien stärker våra näringsrekommendationer, även om intaget av frukt och grönt, enligt honom, behöver stimuleras än mer genom slopad matmoms.

– Å andra sidan var det ett intressant fynd att man verkar få en optimal effekt av frukt och grönt även lite under dagens rekommenderade intag på ett halvt kilo om dagen. Man behöver alltså inte äta jättemycket frukt och grönt. Ett knep är att äta någon form av frukt och/eller grönt vid varje måltid, säger han.

De nya resultaten publiceras i tidskriften Lancet där de får ett välvilligt mottagande i en ledarkommentar skriven av två forskare vid National Institutes of Health i USA. Pure-studien beskrivs här som ett massivt åtagande och som bidrar till osäkerheten kring vad som är en hälsosam diet. ”Den här osäkerheten kommer sannolikt att kvarstå tills dess att väldesignade randomiserade och kontrollerade prövningar görs”, skriver kommentarförfattarna. 

Mahshid Dehghan och hennes kollegor tar upp flera svagheter med Pure-studien, bland annat att den likt andra observationsstudier inte kan bevisa orsakssamband. En kost med mycket kolhydrater och få fetter skulle till exempel snarare spegla fattigdom och därmed sämre tillgång till hälsovård. Även om forskarna har försökt kontrollera för ett flertal störfaktorer, däribland socioekonomisk status, kan de inte utesluta att sådana störfaktorer ändå påverkat resultatet i studien. 

I Pure-studien fick deltagarna i särskilt utvalda länder, däribland Sverige, ange sina kostvanor genom olika formulär. De följdes sedan upp där forskarna noterade om de drabbats av sjukdom eller död. Ansvarig för den svenska delen i studien är Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

Studien har tidigare rönt en del kontrovers när data från den pekade på att högt intag av salt, eller åtminstone över nationella rekommendationer, inte var kopplat till sämre hälsoutfall för deltagarna. 

 

Läs abstract:

Artikeln är den 5 september kompletterad med referens till ledarkommentar och forskarnas egna resonemang kring svagheter i studien.

Kommentarer