Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mef Nilbert, professor onkologi, Lunds universitet.

Mef Nilbert, professor onkologi, Lunds universitet.

”Anhörig i cancervården – en tung projektledarroll”

Anhöriga i cancervården tar i dag ett orimligt stort ansvar, skriver flera debattörer med anledning av Anhörigdagen, som uppmärksammas i dag den 6 oktober. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Cancersjukdom karakteriseras av ett stort antal vårdkontakter och övergångar mellan olika vårdenheter. En ökande andel av cancerbehandlingen sker i form av dagvård eller punktinsatser.

Att vara anhörig i cancervården kan liknas vid att vara projektledare för koordination av insatser och åtgärder. Anhöriga som ger omsorg upplever både fysiska och psykiska påfrestningar. Frånvaro från jobb eller studier är ofta nödvändigt och anhöriga beräknas ha 25 procent ökad risk att själva drabbas av sjukdom.

Undersökningar visar att:

  • 1 av 5 vuxna vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående.
  • 1 av 5 anhöriga som ger omfattande omsorg anger att de fått ekonomiska problem.
  • 1 av 3 anhöriga har ingen att dela ansvaret med.
  • 1 av 3 anhöriga i cancervården har problem med ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter.
  • 3 av 4 anhöriga i cancervården anger att de inte erbjuds psykologisk hjälp från sjukvården.

Möjligheter till och utbud av stöd varierar och det är svårt att som anhörig skapa sig en överblick. Socialförsäkringsbalken har bestämmelser om försäkringar, ersättningar och bidrag som närståendepenning vid livshotande sjukdom, assistansersättning och efterlevandestöd. Socialtjänstlagen syftar till social och ekonomisk trygghet och behandlar kommunernas ansvar. Socialförsäkringssystemet förutsätter att individer i arbetsför ålder förvärvsarbetar, erbjuder få ekonomiska anhörigstöd och informella omsorgsansvar är normalt inte ersättningsgrundande.

1177 Vårdguiden har anhöriginformation på nätet. Elevhälsan arbetar förebyggande och kan underlätta barnens skolgång. Sjukvården erbjuder olika former av stödsamtal och efterlevandegrupper. Sjukhusbiblioteken är en mötesplats som kan ge information och kunskapsstöd. I kommunerna finns anhörigkonsulenter som kan ge stöd och lotsa vidare. Ideella föreningar och nätverk erbjuder information och stödinsatser. Ung Cancer arrangerar konferenser och lämnar stipendier. Telefonstöd finns via Cancerfondens stödlinje, Cancerupplysningen och Anhörigas Riksförbund. Cancerkompisar erbjuder anhörigstöd och kontakt på nätet. Anhörigas Riksförbund har samlat tips och stöd i Anhörigboken. Sjukhuskyrkan och andra ekumeniska samfund och intresseföreningar ger möjlighet till samtal. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga är en samarbetsresurs som samlar kunskap och erfarenhet.

Anhöriga i cancervården tar i dag ett orimligt stort ansvar. Vi önskar inför årets Anhörigdag att anhörigas behov uppmärksammas, att beslutsfattare verkar för utveckling och samordning av stöd och insatser och att aktörer inom anhörigområdet samverkar för att lyfta projektledaruppdraget från de anhörigas axlar.

Amy Andersson, Patientforum, Skånes universitetssjukvård
Petter Allvin, enheten for cancerrehabilitering, Skåne universitetssjukhus
Tina Eriksson, cancersamordnare, Region Kronoberg
Kristina Fredriksson, palliativ vård och ASIH, Skånevård KRYH
Christina Landegren, Regionalt cancercentrum Syd
Inga-Lill Lellky, Cancerkompisar
Jenny Lénström, Anhörigas riksförbund
Charlotte Malm, Rehabiliteringskliniken, Landstinget Blekinge
Mef Nilbert, professor onkologi, Lunds universitet
Martina Takter, verksamhetsdoktorand, institutionen för socialt arbete, Malmö högskola
Camilla Tuneberg, Ung cancer
Birgitta Westerlund Strelert, Svenska kyrkan Malmö

Kommentarer