Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Fjolårsvinnarna Reza Asadian och Kaveh Teimori, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tar emot utmärkelsen Guldpillret 2016 av Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy.

Fjolårsvinnarna Reza Asadian och Kaveh Teimori, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tar emot utmärkelsen Guldpillret 2016 av Dagens Medicins chefredaktör Christina Kennedy. Bild: Pax Engström Nyström

Här är de nominerade till Guldpillret 2017

För åttonde året delas Guldpillret ut till det bästa receptet för bättre läkemedelsanvändning och färre läkemedelsskador. I år är 14 bidrag nominerade. Här är hela listan.

Annons:

Guldpillret

  • Guldpillret instiftades 2010. Bakom priset står Dagens Medicin och Apoteksmarknaden tillsammans med Läkemedelsförsäkringen. 
  • Syftet är att uppmärksamma behovet av en bättre och säkrare läkemedelsanvändning.
  • Priset ska även stimulera till forskning och utveckling av metoder för säker hantering av läkemedel.
  • Vinnaren får ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor och ett hederspris.
  • Priser delas ut den 5 december på Dagens Medicins Life Sciencedag. 

Juryn består av:

  • Thomas Lönngren, tidigare chef European Medicines Agency, nu verksam som konsult.
  • Anders Rane, professor i klinisk farmakologi, Karolinska institutet.
  • Inger Ros, ord­förande i Riksförbundet Hjärt­Lung.
  • Sineva Ribeiro, ord­förande i Vårdförbundet.
  • Märit Johansson, ordförande i Apotekar­societeten.
  • Mikael Hoffmann, ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor.
  • Robert Ström, vd, Läkemedelsförsäkringen och juryns ordförande.
  • Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin och Apoteksmarknaden.

Bättre för barn med leukemi 

Huvudman: Barnonkologen, Karolinska universitets­sjuk­huset.

När det akuta behandlingsskedet av en leukemi hos barn är över följer en tablettbaserad under­hålls­behandling under 1,5 år. Blodprover tas varje vecka och doserna av tabletterna kan behöva ändras. Dagens manuella arbetssätt kräver kontakter med vården varje vecka.

PEP (Patientens egen provhantering) är en ny nationell e-tjänst som möjliggör för patienter med kroniska sjukdomar att själva skapa en förut­bestämd provtagningsremiss och ta del av laboratorie­svar elektroniskt. Barnonkologen vid Karolinska universitets­sjuk­huset har nu lagt till en meddelandetjänstfunktion till e-tjänsten för att säkerställa rätt dosering. Tjänsten förmedlas via 1177.se. Patienter och anhöriga kan på så sätt ta större ansvar för sjukdomskontroll och medicinering. Arbetssättet frigör 4,5 timmars arbetstid för över­läkare vid kliniken per vecka. Förhoppningen är att processen sprids till fler diagnosgrupper på Karolinska, men också nationellt.

Enligt nomineringen skapar dessutom det nya arbetssättet en stödjande, svarande, patientsäker och smidig laboratorieremiss- och ordinations­process.

 

Minskning av förskrivning av beroendeframkallande medel

Huvudman: Läkemedelskommittén, Landstinget i Värmland.

Landstinget i Värmland har under många år haft en – i förhållande till övriga landsting/regioner – hög förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.

År 2014 initierade Läkemedelskommittén ett arbete för att minska förskrivningen. Vid projektstart gjordes besök på alla vårdcentraler och de flesta övriga enheter. Syftet var att informera, men också hitta goda exempel. Varje enhet fick tillgång till sin egen förskrivningsstatistik och erbjöds utbildningar.

Efterhand övergick man till regelbundna kontakter med enheter som hade fortsatt hög förskrivning. Förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel har sedan projektstart minskat från 600 000 DDD/år till 500 000 DDD/år.

Arbetet är inte längre ett projekt utan en del av det ordinarie arbetet.

 

Register för nya cancerläkemedel

Huvudman: Regionala cancercentrum, Stockholm/ Gotland.

I dag saknas optimala möjligheter för uppföljning av cancerläkemedel efter marknads­förings­god­kännande. Detta innebär svårigheter med att entydigt kunna bedöma nyttan för patienterna samt kostnads­effektiviteten ur ett samhällsperspektiv. Dessutom kan man inte heller veta om behandlingen når ut till alla behövande patienter.

Under år 2009 tog landets verksamhetschefer i onkologi beslut om att skapa ett nytt läkemedelsregister. Det var dock svårt att erhålla ett tillräckligt nationellt heltäckande engagemang. Arbetet har ändå fortsatt på ett center och är sedan år 2013 en del av ”cancerplanen” för Stockholms läns landsting och Region Gotland.

Registret ”Nya läkemedel i cancervården” har kontinuerligt inkluderat nya läkemedel och omfattar många parametrar som på ett mångfacetterat sätt belyser användningen i den kliniska verksamheten.

Enligt nomineringen kan den öppna kunskap som registret genererar från den kliniska verkligheten bidra till en effektiv, patientsäker och jämlik behandling enligt gällande riktlinjer.

 

Apotekare som frakturkoordinator

Huvudman: Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelse­organens sjukdomar är andelen patienter som ett år efter att de drabbats av en lågenergifraktur och fått läkemedelsbehandling mot osteoporos för låg. Socialstyrelsens mål ligger på 30 procent att jämföra med Sörmlands 16 procent.

Ett projekt skapades med förhoppningen att inrättandet av en apotekare som frakturkoordinator skulle öka frekvensen av adekvat osteoporosbehandling för patienter som drabbats av lågenergifraktur. I projektet fångas patienter med lågenergifraktur upp och utreds på ortopedkliniken av frakturkoordinator i samarbete med ortoped. Läkare i primärvården får sedan remiss från frakturkoordinator med förslag på lämplig farmakologisk behandling, där hänsyn tagits till övrig pågående behandling och njurfunktion.

Enligt nomineringen erhåller fler patienter osteoporosbehandling, vilket på sikt leder till färre refrakturer, minskat lidande samt minskade samhällskostnader.

 

Läkemedelsfall vid patientnämnden

Huvudman: Patientnämnden Stockholm, SLL.

Projektet med registrering i databasen ”Vård­synpunkter” – där läkemedelsärenden registreras utifrån vårdtyper, problemområden samt vidtagna åtgärder från vårdgivaren – har pågått sedan 2006. Totalt har 5 687 individer anmält frågor och klagomål gällande läkemedelsrelaterade problem till förvaltningen.

Förvaltningen står inför en digitaliseringsprocess där ett nytt anmälningsverktyg ska öka tillgänglig­heten för anmälan. Visionen är att fördjupa analyserna och återkoppla resultaten till vårdgivare och andra intressenter.

Enligt nomineringen har registreringen lett till att vårdgivare skapat förbättringsåtgärder för att liknande händelser inte ska återupprepas.

 

Prevention av läkemedelsbiverkningar

Huvudman: Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala.

Cirka 10 procent av sjukvårdsbudgeten i Sverige är kostnader till följd av biverkningar. Omkring 40 procent av de läkemedelsbiverkningar som förekommer har i studier bedömts vara möjliga att förhindra. En förutsättning för preventivt arbete, relaterat till läkemedelsbiverkningar, är att man har kunskap om vad som inträffar.

Mot bakgrund av det genomfördes ett projekt som baserades på screening av ICD-koder i journal­systemet för att identifiera biverkningar hos patienter över 65 år. Två sjuksköterskor sattes sedan att granska alla journaler relaterade till sökträffarna. 560 biverkningsfall hittades (endast 8 procent av dessa var rapporterade till Läkemedelsverket) varav 68 procent bedömdes som allvarliga. Den sammanlagda kostnaden för dessa biverkningar beräknades till drygt 20 miljoner kronor.

Identifieringen av de vanligaste förebyggbara biverkningarna har lett till riktade utbildningsinsatser samt framtagande av förbättrade kliniska beslutsstöd.

 

Bättre koll på läkemedel

Huvudman: SPF seniorerna, PRO och Apoteket.

Enligt nomineringen har de äldres kunskap och rättigheter förbättrats genom projektet ”Koll på läkemedel” som startade år 2008. Satsningen stärker den äldres roll att vara medskapare i sin egen behandling. Användningen av olämpliga läkemedel har halverats. Projektet har tagit fram årlig statistik över antalet äldre med olämpliga läkemedel. Utbildningar har genomförts i form av studiecirklar för pensionärsorganisationernas medlemmar samt regionala kon­ferenser. Därtill har broschyrer tagits fram för att öka kunskapen hos de äldre. ”Koll på läkemedel” har gett de äldre ett verktyg för att kunna ställa krav på god läke­medels­behandling.

 

Osteoporosprojekt i samarbete

Huvudman: Vårdcentralen Borgmästaregården, Region Skåne.

Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur. Osteoporos är både underdiagnostiserat och underbehandlat, vilket var skälet till att det i Region Skåne togs fram ett regionalt vårdprogram år 2013.

Under våren 2016 startade ett pilotprojekt på Vårdcentralen Borgmästaregården i Malmö, tillsammans med läkemedelsföretaget Meda, med syftet att öka antalet läkemedelsbehandlade i linje med det regionala vårdprogrammet.

Projektet har lett till förbättrat omhändertagande, samt en ökning på 47 procent av antalet patienter med behandling med perorala bifosfonater.

 

Kvalitetsförbättringsprojektet Utskrivningsinformation

Huvudman: Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne.

Med start år 2015 har ett kvalitetsförbättringsprojekt initierats gällande utskrivningsinformation. Enligt nomineringen kan arbetet förebygga läkemedelsfel i samband med utskrivning. Det involverar patienten i sin vård och säkerställer att korrekt information kommuniceras mellan vårdgivare och patient samt mellan de olika aktörerna i vården.

Under år 2014 var andelen patienter, för vilka en utskrivningsinformation genererats, 55 procent. Under första halvåret 2017 är denna siffra 70 procent.

Nationellt samarbete i primärvården

Huvudman: Svensk förening för allmänmedicin, Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Svensk geriatrisk förening, Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Svensk förening för klinisk farmakologi, Apotekarsocieteten, med administrativt och ekonomiskt stöd av Löf och SKL.

Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste anledningarna till att patienter skadas i vården.

Enligt nomineringen har ett projekt, som startade 2013, tagit ett tvärprofessionellt och organisations­över­skridande grepp med patientens läke­medels­användning i fokus. Tio vårdcentraler har lottats ut att delta. Utöver ett antal förbättringar på vård­cent­ralerna har projektet noterat ett antal förbättringsmöjligheter på kommunal, regional och nationell nivå på temat att säkerställa samverkande förutsättningar för nyckelaktörerna.

 

Biverkningsöversikten – BIKT

Huvudman: Swedish Institute for Drug Informatics, SIDI, och Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil.

Databasen BIKT uppmärksammar förskrivare på eventuella biverkningar vid förskrivning av nya läkemedel. Dossänkning eller byte av läkemedel kan då lösa patientens problem och man höjer patientsäkerheten och sänker kostnaden inom sjukvården, enligt nomineringen.

Arbetet med biverkningsöversikten påbörjades med att identifiera de webbsidor som till­handa­håller de av Läkemedelsverket godkända produkt­resuméerna, SPC. Sil tillhandahåller information över samtliga läkemedel som marknadsförs i Sverige, SIDI använder webb­scrapinghteknik för att samla in SPC-dokument och konvertera dessa samt spara ner dem i BIKT-databasen. Där indelas sedan biverkningarna i olika klasser.

Sedan år 2016 används BIKT i förskrivningsverktyget Pascal. Sedan 2017 finns BIKT även i journalsystemet Melior. Flera journalsystem är på väg att integrera BIKT.

 

Ordnat införande av antikoagulantia

Huvudman: Stockholms läns läkemedels­kommitté, SLL.

Ett kvalitetsprojekt startade år 2010 med uppdrag att förbättra den strokeförebyggande anti­koa­gulantia­behand­lingen vid förmaksflimmer och för att skapa en säker introduktion av nya perorala anti­koa­gulantia i Stockholms läns landsting. Sammanfattningsvis har antalet patienter med förmaksflimmer som erhållit behandling med orala antikoagulantia ökat påtagligt under perioden. Samtidigt har antalet patienter som behandlas med ASA minskat. I början av år 2017 var andelen patienter med antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer nära 90 procent.

Projektet har dessutom inneburit ett nytt sätt att arbeta med förbättringsprojekt. Det har också bidragit till det nationella arbetet kring ordnat införande av nya antikoagulantia, enligt nomineringen.

 

Klinisk farmaceut i vårdteamet

Huvudman: Kirurg-urologkliniken, Danderyds sjukhus AB.

På kirurg- och urologkliniken på Danderyds sjukhus utfördes enkla läkemedelsgenomgångar av kliniska farmaceuter i en omfattning av två arbetstimmar per avdelning och dag. 2015 fick 69 procent av alla patienter en läkemedelsavstämning inom 24 timmar. Därför initierades ett projekt på en avdelning för att undersöka om en förändring av farmaceuternas arbetsmetod kunde förbättra resultatet. Under åtta veckor arbetade en klinisk farmaceut på heltid på avdelningen med att, förutom att genomföra enkla läkemedelsgenomgångar, delta i rond, identifiera och framföra läkemedelsrelaterade problem samt samordna läkemedelshanteringen för DOS-patienter. Med den nya arbetsmetoden utfördes 86 procent fler enkla läkemedelsgenomgångar.

Arbetssättet har både säkrat och effektiviserat läkemedelshanteringen, enligt nomineringen.

 

Förbättring för demenssjuka

Huvudman: Österbo, Vardaga.

90 procent av personer med demenssjukdom drabbas någon gång under sin sjukdomstid av BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). På vårdboendet Österbo blev patienterna ofta insatta på läkemedel mot oro, aggressivitet, hallucinationer med mera. Detta trots att forskning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer visar på att prioritet ett vid behandling av BPSD är person­centrerad omvårdnad.

Projektet började med att sjuksköterskorna vid boendet gick utbildning i demenssjukdomar. Tillsammans med läkare på boendet började man se över alla patienter med ”olämpliga läkemedel” och därefter sakta trappa ut dem. Till de patienter som därefter uppvisade BPSD-symtom ersattes läkemedel nästan uteslutande av personcentrerad omvårdnad, i vilken bland annat ingår att skapa meningsfulla aktiviteter. Varje läkemedelsändring som gjordes följdes upp med en NPI-skattning (Neuropsychiatric Inventory). Som en konsekvens är olämpliga läke­medel nästan helt eliminerade, därtill har frekvensen av fallskador minskat påtagligt och livskvaliteten ökat.

 

 

Kommentarer