Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

I december har överfysioterapeut Kerstin Hagberg och 21 andra chans att titulera sig universitetssjukhusöver-någonting.

I december har överfysioterapeut Kerstin Hagberg och 21 andra chans att titulera sig universitetssjukhusöver-någonting. Bild: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Nya yrkestitlar ger mer i lönekuvertet

Översjuksköterska, överbarnmorska och överfysioterapeut är tre av tio nya titlar som disputerad vårdpersonal numera kan få vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Annons:

Sedan införandet den 1 juli 2017 har totalt 55 medarbetare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset fått prefixet ”över” framför sin profession och 5 000 kronor mer i lönekuvertet varje månad. Det gäller toppskiktet av sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, fysioterapeuter, logopeder, psykologer, arbets­terapeuter, kuratorer, biomedicinska analytiker och audiologer med en doktorsexamen i bagaget.

En av dem är Kerstin Hagberg, fysioterapeut och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon disputerade år 2006 och för henne är utnämningen till överfysioterapeut ett kvitto på att arbetsgivaren uppskattar det hon gör.

– Det känns jättebra, det är ett erkännande! Det är en jämlikhetsfråga mellan yrkesgrupper, läkare har i alla herrans år kunnat bli överläkare. Jag har i flera år varvat kliniskt arbete med forskning och undervisning men jag inte fått motsvarande löneförhöjning för det, säger hon och fortsätter:

– Kanske börjar man som arbetsgivare inse att man måste ta vara på den här personalen och utnyttja den i forsknings- och utvecklingsarbetet vid våra enheter.

Syftet med de nya karriärtjänsterna är att behålla kvalificerade medarbetare. Tidigare gick de som disputerat ofta tillbaka till exakt samma tjänst på sjukhuset. Eller så slutade de och började på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och därmed tappade den kliniska biten av arbetet.

Fast Kerstin Hagberg menar att hon hade stannat kvar på Sahlgrenska ändå, men de nya tjänsterna gör kanske att hon är kvar längre.

Kraven är dock högre för ”övertjänsterna” än för överläkare. Till skillnad från överläkare krävs här en doktorsexamen inom ett vårdvetenskapligt område. Dessutom måste kandidaten ha minst sex års tjänstgöring inom sin profession förutom forskarutbildningen, en pedagogisk universitetsutbildning samt vara kliniskt verksam.

– Det är bra att vi ska vara disputerade och möjligtvis borde läkarna också vara det, säger Kerstin Hagberg. 

Annars är villkoren lika vad gäller lönepåslag och utnämningsprocess. Att bli över-någonting är ingenting som individen själv ansöker om. Det är verksamhetschefen, där sjuksköterskan, audionomen eller annan är anställd, som nominerar. Sedan är det områdeschefen som tar beslutet om utnämningen. I nästa steg – universitetssjukhusövertjänsterna – nomineras kandidaterna av områdeschefen och sjukhuschefen utser.

För att ha chans på den långa titeln måste man vara docent och ha tio års tjänstgöring.

– Där är jag nominerad till universitetssjukhusöverfysioterapeut, men beslut om det kommer att fattas först i december. Jag kan inte säga att det säkert blir så, men det ligger väl nära till hands att tro. Det här är unikt för Sahlgrenska och jag vill naturligtvis att alla andra universitetssjukhus ska följa efter, säger Kerstin Hagberg.

Om det blir kamp om personalen mellan de olika universitetssjukhusen återstår att se. De nya karriärtjänsterna för toppsiktet har inte funnits ens i ett halvår.

Kommentarer