Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

TEMPERERAR. Camilla Wistrand, operationssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro, värmer desinfektionsspriten i värmeskåp så att patienterna ska få en behagligare upplevelse när de tvättas inför operation.

TEMPERERAR. Camilla Wistrand, operationssjuksköterska på Universitetssjukhuset Örebro, värmer desinfektionsspriten i värmeskåp så att patienterna ska få en behagligare upplevelse när de tvättas inför operation. Bild: Johan Bernström/Bildbyrån

Få patienter tackar nej till varm sprit

Patienter som ryckte till av kall desinfektionssprit fick operationssköterskan Camilla Wistrand att fundera på om det gick att värma upp spriten.

Annons:

– De flesta av oss vet nog hur det känns att få en kall handduk med vatten på huden. Sprit är ännu kal­lare. Jag ville att patienterna skulle få en bättre upplevelse, men jag ville inte att det skulle vara patient­farligt, säger hon.

Camilla Wistrand har jobbat på Universitetssjukhuset Örebro sedan 1999, varav de senaste tio åren som operationssköterska på kärl­thoraxavdelningen. I samband med pacemakeroperationer började hon fundera på om det gick att förvärma klorhexidinspriten som patienterna tvättades med inför operation.

– Vi tvättar huden från hak­spetsen och ganska långt ned på bröst­korgen inför de här små operationerna där patienterna är vakna under hela ingreppet. Jag och många med mig upplevde att de nästan ryckte till av spriten som är 20 grader varm när den står i rumstemperatur hos oss, säger Camilla Wistrand.

Fast det var inte bara att ställa in flaskorna i de 37-gradiga värmeskåpen som finns på operations­avdelningen och köra. Enligt Fass får spriten inte förvaras varmare än 25 grader.

Camilla Wistrand tog kontakt med tillverkaren Fresenius Kabi och fick ett skriftligt utlåtande att vätskan inte förändras på något sätt upp till 40 grader.

– Tillverkaren hade testat det, däremot får spriten då mycket kortare hållbarhet än om den förvaras i rumstemperatur. Det handlar om flera veckors skillnad, om jag minns rätt, säger hon.

Sedan satte hon sig i skolbänken. Först blev det en D-uppsats och i november kommer doktorsavhandlingen som visar att varm sprit inte är sämre än kall. Totalt 220 patienter ingår i den randomiserade studien där ungefär hälften har tvättats med varm sprit. Genom odlingar från hud och sår har hon jämfört om det är någon skillnad mellan varm och kall desinfektionssprit.

– Jag har tittat på effekten av att man värmer huddesinfektionen och på bakterietillväxt. Den absoluta skillnaden är noll mellan patientgrupperna, säger Camilla Wistrand.

Däremot upplevde patienterna stor skillnad.

– De som tvättades med varm sprit tyckte att det var behagligare, säger Camilla Wistrand.

I dag använder kärlthoraxavdelningen i Örebro varm sprit vid pace­makeroperationer, venportar och större aortaingrepp där patienten är vaken när den tvättas och kläs.

– Vi planerar när vi ska använda spriten och så ställer vi in den i värme­skåpet kvällen innan. Den förvaras annars i brandsäkra skåp som ligger en bit bort i en annan korridor, säger Camilla Wistrand.

Skälet till det stavas brandsäkerhet.

Är det fler avdelningar som för­värmer desinfektionsspriten?

– De flesta gör det inte. Jag har varit i kontakt med vårdhygien här på sjukhuset som har skrivit in i rikt­linjerna att det går bra att värma desinfektionsspriten i värmeskåp. Nu håller vi på att utarbeta dokument för hur man ska förvara den, säger Camilla Wistrand.

Kommentarer