Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Regeringens utredare Toivo Heinsoo vill göra en djupare analys av vilken modell som är bäst för framtidens läkemedelsfinansiering.

Regeringens utredare Toivo Heinsoo vill göra en djupare analys av vilken modell som är bäst för framtidens läkemedelsfinansiering. Bild: Karin Johnsson

Heinsoo tar inte ställning i finansieringsfrågan

Det behövs mer analys för att avgöra om landstingen eller staten ska stå för läkemedelskostnaderna. Det konstaterar Toivo Heinsoo i sitt delbetänkande i Läkemedelsutredningen. 

Annons:

Regeringens läkemedelsutredare Toivo Heinsoo lämnade på fredagen över sitt delbetänkande till regeringen. I hans uppdrag ingår bland annat att lägga förslag på vilken finansieringsmodell för läkemedelskostnader som är bäst. I dag har landstingen det formella ansvaret för finansieringen. Men staten ger ett särskilt bidrag till landstingen för de läkemedel som förskrivs till patienter inom läkemedelsförmånerna. Läkemedel som köps in och distribueras till patienterna av sjukvården, så kallade rekvisitionsläkemedel, finansieras däremot i princip helt av landstingen.

I sitt delbetänkande presenterar Toivo Heinsoo tre modeller för framtidens läkemedelsfinansiering. Antingen att staten tar över finansieringsansvaret för alla läkemedel, att landstingen får hela ansvaret för finansieringen av alla läkemedel eller fortsatt delat ansvar som i dag. Utredningen tar inte ställning till något av alternativen utan konstaterar att det behövs mer analys.

Utredningen konstaterar att ett samlat finansieringsansvar hos landstingen skulle vara bra för kostnadskontrollen och för att skapa ett samlat ansvar för sjukvården. Men jämlikhet, snabbt och brett upptag av innovationer och samhällsekonomisk effektivitet ”blir inte lika tydligt främjade” av en modell där landstinget har hela ansvaret, skriver utredningen. Ett avgörande av vilken modell som är bäst behöver enligt utredningen baseras på vilken vikt man sätter vid olika mål.

I sitt fortsätta arbete ska utredningen ta ställning till vilka problem som kan lösas genom att ta bort uppdelningen mellan förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel. Utredningen ska studera vilka konsekvenser en förändring skulle innebära. Toivo Heinsoo ska också utreda behovet av kostnadsutjämning och förutsättningarna för landstingen att klara ökade kostnader för läkemedel och om ett utjämningssystem kan säkerställa jämlik vård och en ändamålsenlig introduktion av nya läkemedel.

Läkemedelsutredningens slutbetänkande ska lämnas till regeringen senast den 1 december 2018. 

Kommentarer