Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att vidga ett förträngt kranskärl vid stabil kärlkramp visade sig inte lindra symtom jämfört med placebo i studien.

Att vidga ett förträngt kranskärl vid stabil kärlkramp visade sig inte lindra symtom jämfört med placebo i studien.

Studie: PCI inte bättre än placebo vid stabil kärlkramp

Patienter med stabil kärlkramp och som hade kvarstående symtom trots optimerad läkemedelsbehandling fick ingen nytta av PCI, alltså ballongvidgning och insättande av stent i det förträngda kranskärlet. Det visar en uppmärksammad ny studie i tidskriften Lancet. 

Annons:
Nina Johnston
Bild: privat

– Resultaten är intressanta och provocerande. I Sverige finns sannolikt en överbehandling med PCI av den här patientgruppen, även om den inte är så stor som i till exempel USA. Resultaten stärker den medicinska behandlingens plats hos patienter med stabil kärlkramp, säger Nina Johnston, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i arbetsgruppen för kranskärlssjukdom i Svenska kardiologföreningen.

Vid stabil kärlkramp är nyttan med PCI inte alls lika dokumenterad som vid den allvarligare formen av instabil kärlkramp där ingreppet har en självklar plats.

För att ta reda på om behandlingen har en symtomlindrande effekt vid stabil kärlkramp gjorde brittiska forskare något som knappt gjorts tidigare inom interventionell kardiologi, nämligen en placebokontrollerad studie av nyttan med PCI.

De lottade 200 patienter med stabil kärlkramp och en tydlig förträngning i ett kranskärl till att få detta kärl vidgat med PCI eller till att få ett låtsasingrepp där kranskärlet inte åtgärdades. Deltagarna var sövda och fick inte veta om de hade genomgått ett riktigt ingrepp eller inte. 

Efter sex veckor fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna sett till den primära effektparametern, som var arbetskapacitet i ett test på löpband. Det fanns inte heller några andra skillnader sett till patienternas symtom.

– Inklusionskriterierna i studien var snäva och de omfattade inte patienter med utbredd kranskärlssjukdom. Men de inkluderar ändå patienter som vi i dag skickar till en angiografi och möjlig PCI tidigt i sjukdomsförloppet och ofta innan vi har optimerat den medicinska behandlingen. I många fall finns inte tillräckligt med mottagningstider för läkare eller sjuksköterskor för att maximera medicinsk behandling och då är det lätt att remittera till PCI, säger Nina Johnston.

Hon och hennes kollega Emil Hagström, som också här kardiolog och överläkare på samma sjukhus, pekar dock på att det finns vissa begräsningar i studien och att PCI kan ha en fortsatt plats i behandlingen i utvalda fall.

– Det gäller att välja rätt patient som kan ha nytta av behandlingen. Kärlkramp kan vara uttryck för annat än en obstruktiv kranskärlssjukdom. Patienter kan ha symtom av andra skäl. Intressant nog påvisade uppföljning med stressekokardiografi förbättrad väggrörelse i den PCI-behandlade gruppen vilket tyder på en förbättrad genomblödning i hjärtmuskeln men det gav inte resultat på kort sikt på symtomen, säger Emil Hagström.

Sammantaget anser de att resultaten stärker gällande rekommendationer av behandling vid stabil kärlkramp.

– Vi bör optimera den medicinska behandlingen först och sedan behandla med PCI vid fortsatta besvär. I dag angiograferas drygt 8 000 patienter per år i Sverige på indikationen stabil angina, enligt Swedeheart-rapporten från 2016. En del av dessa resurser skulle kanske kunna omfördelas för att bygga ut till exempel mottagningsverksamheten för kranskärlssjukvård, säger Emil Hagström.

I en ledarkommentar till studien i Lancet prisas den av de två amerikanska forskarna David Brown och Rita Redberg. De lyfter bland annat upp en lång rad av risker med biverkningar av PCI och menar att alla kardiologiska riktlinjer nu måste prioritera ner PCI vid stabil kärlkramp.

Läs abstract till studien:

Kommentarer