Varning för virusvarning
Varning för virusvarning
Ni har säkert fått dem i er e-postlåda, virusvarningarna som är ett virus i sig själva. (Jag tror inte det finns något bra svenskt ord för ”hoax”? ”Bluff” känns inte helt rätt.) Nyligen fick jag ett som varnade för meddelanden om ”vykort från Hallmark”.
Om jag är osäker på om det är en hoax (ett hoax?) brukar det räcka att jag klipper ut någon mening ur varningsmejlet och klistrar in det som en sökning i Google. Då brukar det snabbt komma upp hemsidor som bekräftar: Jepp, det var ett hoax igen.
Det som sprids som en epidemisk smitta är varningen om ett virus som inte finns. Man undrar vilken slags humor de som knåpar ihop dessa varningar egentligen har.
Men varför sänder så många vidare dessa falska varningar, eller alternativt behjärtansvärda men falska kedjebrev och petitioner? Jag tror det beror på en medfödd instinkt till reciprok altruism.
Att vi hjälper våra barn och nära släktingar är enkelt att förklara evolutionärt (släkten delar vi många gener med, även gener som är med och skapar beteenden = kin selection).
Men varför hjälper vi dem som vi inte är ett dugg släkt med? De djur som hjälper obesläktade artfränder betalar ju en kostnad, men om man kan känna igen varandra, och kan minnas vilka som är skyldiga gentjänster då är det ett beteende som kan nedärvas. Till exempel hos blodsugande fladdermöss som kan dela med sig av sin sangvina måltid till andra vampyrer som haft mindre tur på den nattliga jakten.
Mest hjälpsamma är vi när kostnaden är liten för oss själva, och samtidigt nyttan stor för den som är mottagare av den goda gärningen. Och information är en resurs som inte automatiskt minskar om man delar den med andra. (Att vi hjälper helt okända människor vi aldrig kommer att möta igen är nog bara en modern ”biverkan” av detta stenåldersbeteende.)
Det tror jag är förklaringen till att modulen för reciprok altruism så lätt kickar in och får oss att massmejla vidare till alla i adressboken. Men om inte hela internet skall sega ihop måste vi försöka handla lite med hjärnan och inte bara med hjärtat (eller med prefrontalcortex istället för med basala ganglier?). Upprepa efter mig: Jag skall ALDRIG mer sända vidare kedjebrev och virusvarningar.
Mats Reimer

Blogg
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Ja, den var kul Johan. Men jag tycker fortfarande den helt sanna kedjebrevshistorien tar priset http://en.wikipedia.org/wiki/Craig_Shergold
Det är något evolutionärt över att detta från början sanna kedjebrev sprider sig över världen, muterar och muterar igen bildande ett släktträd med olika "raser" som grenar ut sig i tiden. Påminner abslout om Dawkins "memer".
http://en.wikipedia.org/wiki/Memes
Anmäl kommentar
Det roligaste exemplet på kedjebrev jag har stött på är följande: http://www.snopes.com/humor/iftrue/burlap.asp Helt uppåt väggarna, men uppenbarligen går det på reflex att tro på allt man läser på internet för vissa... :D
Anmäl kommentar