Lita inte på GP - Du kan få hjälp mot social fobi!
BloggLita inte på GP - Du kan få hjälp mot social fobi!
Den som skall svara på frågor om fysisk eller psykisk hälsa har ett stort ansvar, och det ansvaret gäller även en frågespalt i en stor dagstidning. Däremot blir det svårare när allt man har att gå på är ett brev, utan möjligheten att ställa fler frågor.
För precis ett år sedan kritiserade jag husorganet Göteborgs-Posten för att ge direkt farliga råd till en man som verkade lida av bipolär sjukdom. Denna gång är det diagnosen social fobi som tidningens kliniska psykolog verkar okunnig om.
Social fobi är förstås inte livshotande på samma sätt som den bipolära affektiva psykosen, men det är ändå trist att se ett behandlingsbart tillstånd missuppfattas och en lidande medmänniska få strött salt i sina sår.
”På senare år har jag tyckt att det blir jobbigare i sociala situationer, jag har börjat tänka på att inte bli röd i ansiktet. Jag har blivit så medveten om mig själv att jag inte slappnar av i ett samtal. … Jag är så upptagen av hur jag och andra beter sig och reagerar att jag inte alltid lyssnar på vad de säger. … Jag vill ha det som förr då jag var lite blyg men avslappnad, då folk kände sig bekväma i mitt sällskap.”
För varje psykiatriskt allmänbildad psykolog eller läkare borde diagnosen social fobi flyta upp i medvetandet. Brevskrivaren har helt klart bejakat de två rekommenderade screeningfrågorna för social fobi: Mår du dåligt eller är besvärad av att uppmärksammas? Har du svårt att ha med folk att göra?
Det betyder inte att diagnosen är klappad och klar, men misstanken är väckt. Skulle jag skriva ett svar till detta brev blev det nog ett råd att söka sin allmänläkare för vidare samtal och diagnostik; för om det visar sig vara social fobi är det stor chans att behandling med KBT och/eller läkemedel kan hjälpa.
Men psykologen psykologiserar istället. ”Även om det är först på senare tid som det på allvar har blivit svårt för dig att umgås naturligt, så har de föreställningar som plågar dig antagligen funnits under ytan länge. Förmodligen drog du redan som liten slutsatsen att du behöver andras kärlek för att inte gå under, och att du måste ”göra rätt” för att få den.”
Och trots att brevskrivarens redan plågas av att vara alltför självmedveten blir råden: ”Försök att betrakta dig själv utifrån. Gör det till en vana att alltid registrera dina tankar – så att du blir medveten om dem och hur de påverkar dig.”
Psykologen i GP brukar varje vecka komma fram till att de som skriver in bör jobba med mindfulness och medveten närvaro, och så även denna gång. ”Det är i dig det händer – det är din egen brist på kärlek och acceptans som drar igång hela föreställningen. Den har skapats genom upplevelser och erfarenheter; men genom att bli medvetet närvarande kan du få hela föreställningen att gå upp i rök.”
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Ja, visst är det en mångbottnad och mystisk signatur. Rätt nöjd själv med både anonymiteten och mystiken...
Håller helt med om att psykologer finns i alla möjliga varianter, vissa mer hopplösa än andra. Det ser vi ju bland annat ett exempel på i spalten i fråga.
Det finns också motstånd mot symtomdiagnostik som kommer från flera radikalt olika håll. Många äldre psykologer hävdar att symtomdiagnosen säger väldigt lite om det 'verkliga' underliggande problemet som finns i ett metafysiskt psyke. Många unga psykologer hävdar å andra sidan att symtombeteendets funktion är det viktiga, inte dess topografi, eftersom bara funktionsbeskrivningen är relevant för behandling. Oavsett utgångspunkt tror jag det mesta av det kvarstående motståndet är mer motvalseri än övertygelse, eftersom ingendera presenterar något egentligt hinder för att sätta en diagnos helt enkelt för att förenkla kommunikationen med andra vårdgivare.
Anmäl kommentar
I början läste jag frågor och svar till G-Ps psykolog med stort intresse. Nu brukar jag bara läsa frågorna eftersom svaren tycks följa samma mall vilket blir ointressant och känns lite märkligt.
Har du en fråga till psykologen? Hit kan du skicka din fråga:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.87159-fraga-psykologen
Risken att du får samma svar som de flesta andra är överhängande.
Anmäl kommentar
Hej igen, heter du Fred eller är det en önskan om att lägga ned vapnen? ;-)
Tyvärr ligger inte psykologspalten ute på gp.se, annars hade jag länkat till den.
Jag tror allmänläkarna borde vara mer än psykiatriskt allmänbildade, de förväntas ta hand om mycket som specialistpsykiatrin inte tar, men visst; intresse, fallenhet, utbildning och erfarenhet varierar.
Men det varierar också på psykologsidan. Jag har mest att göra med barnpsykiatri, och på BUP i mitt grannskap saknades det tidigare en diagnostisk tradition. Jag har läst mer än en journal som gått över flera år med mängder av besök, och har det överhuvudtaget satts en diagnos har ICD-koden börjat med Z och inte med F...
Det är på väg att ändras, och det finns lysande exempel, som den duktiga barnpsykolog jag rekryterat till oss från just BUP. Hon kan både diagnostik och behandling, ett proffs där jag är en amatör.
Anmäl kommentar
Mats!
Jag hoppas också för det första att det finns en vettig psykolog i grannskapet, och för det andra att primärvårdens och den privata sektorns läkare känner till detta. Tyvärr faller det titt som tätt på punkt ett och än oftare på punkt två, tror jag.
Allmänläkares position i den första linjen lämpar sig väl för omhändertagande eller vidareremittering av somatiska ärenden, men deras begränsade kunskaper i psykiatri och psykologi leder till att många med psykiska problem får otillräcklig eller olämplig bedömning och behandling, eller lider skada av att adekvat bedömning och behanling fördröjs.
Revirpink igen: "en psykolog som behärskade diagnostik" är en tautologi - psykologer är, tillsammans med psykiatrer, den yrkesgrupp som per definition har särskild expertis inom diagnostik av psykiska tillstånd, till skillnad från exempelvis allmänläkare.
Låter som att jag borde börja läsa GP på nätet, för humorns skull och för att hålla hjärnan alert och kritisk.
Anmäl kommentar
Hej psykfred, tack för din kommentar.
Jag kan hålla med om att en patient med social fobi kanske lika gärna kunde gå direkt till en psykolog som behärskade diagnostik. Men förhoppningsvis vet allmänläkaren om det finns en vettig psykolog i grannskapet, annars får man väl nöja sig med att ge patienten information och möjligheten att prova SSRI.
Jag har inget emot mindfulness, men just GP:s psykolog verkar ha det som sitt enda verktyg. Det har blivit så parodiskt att den som får tag i söndagstidningen först hemma hos oss brukar läsa upp läsarfrågeställningen och så får den andra gissa psykologens svar. Det burkar vara lätt att pricka in svaret som alltid brukar vara medveten närvaro oavsett problem.
Anmäl kommentar
Ja, så blir det lätt när man håller fast vid gamla trosföreställningar och hokus-pokus-psykologi från 1800-talet.
Klippt från psykologens i fråga hemsida: "Psykoterapi: Syftet med psykoterapi för mig är att hjälpa patienten att så långt som möjligt bli fri från självbedrägeri och projektioner där andra görs ansvariga för hans eller hennes välbefinnande. Vad är det för livsfrågor som behöver hitta ett svar? Vilka känslor dominerar? Många gånger handlar det om sorg, bristande självkänsla eller en upplevelse av vanmakt. Vad har han/eller hon för tankar om sig själv och sitt liv som blockerar den naturliga glädjen och livslusten? Även fobier, ångest, depression, anorexia eller bulimi har en historia, men den är ofta dold för den som söker hjälp. Ibland är kopplingen tydlig – som efter ett sexuellt övergrepp i vuxen ålder; man vet bara inte hur man ska ta sig ur de känslor man överväldigas av."
Göteborg är ett av de allra starkaste fästena i Sverige för den antivetenskapliga psykologin, och som psykolog från 'verkligheten' blir jag förskräckt över att en människa kan tillåtas rådgiva, för att inte tala om att bedriva terapi, utifrån dessa utgångspunkter.
@ Mats Reimer:
1. Varför bör personen gå till en allmänläkare med sitt problem, istället för till en psykolog, som ju är den yrkesgrupp smo har expertis i psykisk sjukdom, diagnostik och behandling? Jag känner behovet av att pinka revir lite här...
2. Varför tar du upp mindfulness i sammanhanget? Det var ju knappast ur ett mindfulnessperspektiv hon gjorde sin misstolkning och gav sina skadliga rekommendationer. Mindfulnessträning är för övrigt en intervention som beforskas ganska intensivt, och för vilken evidensgraden är i ökande.
Anmäl kommentar
Well, denna gången får de inget Grand Prix...
Anmäl kommentar
De måste ju leva upp till sitt namn
GP= General Practitioner
:-)
Anmäl kommentar