Ekhaga, del tre

Ekhaga, del tre

Ekhagastiftelsen har ett vetenskapligt råd som sätter sig in i projektansökningarna och sedan ger styrelsen råd om vilka studier som är värda att stödja. I en tidigare blogg har jag kommenterat en del av dem, bland annat de som jag förstår meningen med, som tarmflorans eventuella betydelse för allergiutveckling och undersökning av probiotiska bakteriers effekter.

I det vetenskapliga rådet är professor Bengt Björkstén ordförande, och övriga medlemmar är Erik Steen Jensen från Alnarps lantbrukshögskola, Inger Källander från Ekologiska Lantbrukarna, dansken Jens-Otto Andersen (som figurerar i nästa blogg) och docent Torkel Falkenberg, KAM-forskare som delar sin tid mellan KI och Vidarkliniken.

En del projekt visar sig ha varit sådana som jag redan kommenterat i äldre bloggar, som qigong och naprapati. Forskning med den antroposofiska undersökningsmetoden biokristallisation återkommer vi till, och nedan skall jag kort beröra några andra studier som jag tyckte verkade intressanta.

Sjuksköterskan Tina Arvidsdotter har fått pengar för att undersöka akupunktur som stressbehandling. I sitt företag Energiskolan i Bohuslän har hon fler strängar på sin lyra, för hon är även auktoriserad shiatsuterapeut och diplomerad aromaterapeut.

Berit Swensen från Norge har erhållit bidrag för att fördjupa sig i den ”holistiska biofotonteorin”, där det mycket svaga ljus som växter sänder ut tros kunna avspegla jordbruksprodukters antroposofiska ”vitalkvalitet”.

Christina Lindholm vid Högskolan i Kristianstad har beviljats bidrag för att undersöka den gamla huskuren groblad som sårförband och Catrine Jacobsson i Umeå fick pengar till att undersöka magmassage mot förstoppning.

Kemisten Benny Johansson vid BioBalance AB i Malmö fick en halv miljon för studier som förväntades ”förtydliga att strukturoptimerande matriser kan inducera optimala strukturinformativa och fysikaliska förändringar i vatten under bildning av stabiliserade ”kluster” med hydridgenerande egenskaper.”

”Strukturerat vatten förväntas stabilisera kroppens autonomi, bromsa dehydrering och effekterna av oxidativ stress, som följer i spåren på biologiskt degenerativa processer. Möjlighet skapas till funktionell regenerering med konsekvens av effektivare ämnesomsättning och energiutnyttjande samt förbättrad livskvalitet och självupplevd hälsa.” (Kanske strukturerat vatten inte var lösningen, för nu har BioBalance bytt inriktning till tankefältsträning).

Möjligen som en motvikt till det strukturerade vattnet har forskning på ostrukturerat virvlat vatten fått ännu större bidrag. I Håbo ligger (eller kanske låg) Cygnusinstitutet, delvis finansierat av vattenvirvlarens uppfinnare Bertil Pettersson som med riksdagsledamot Gunnel Wallins (c) hjälp fick sålt sina virvlare till riksdagen.

Dr.med. Lena Ohlson beskrev hur ”syftet med studien är att undersöka hur virvlat vatten påverkar groning, tillväxt, skördeökning, hållbarhet, resistens mot ex. mögelangrepp, samt näringsupptagning från jord hos tomat och gurka.” Det verkar som om Cygnus sjungit sin svanesång, och Lena Ohlson tycks ha lämnat vattnet för att ta fram ett ”unikt helhetskoncept som hjälper människor att återfå livslust och kraft som bygger på de senaste vetenskapliga rönen.”

När jag frågade stiftelsens vetenskapliga råd om detta bidrag till virvlat vatten så menade professor Björkstén att man inte gör någon bedömning av sannolikheten för att en hypotes är sann. Han ansåg att man följer donators önskemål, men att man inte stödjer pseudovetenskap utan använder samma kriterier som exempelvis Vetenskapsrådet eller Cancerfonden. Jag hoppas att han har fel och att VR har andra kriterier.