Sjukvård är ingen rättighet

Sjukvård är ingen rättighet

Den palliativa psykiatrin, finns den? Hur många gånger ska vi skicka en ambulans till en kroniskt sjuk patient som hotar att ta sitt liv? Ska han få bo kvar hemma, eller ska han få välja mellan att bo med personal eller att bli spärrad från att ringa efter ambulans, (förutsatt att han är beslutskapabel)?
Jag tror vi har kommit dit att det finns anledning att börja tala klarspråk. En somatiskt palliativ patient kan inte räkna med att få en ambulans för livshotande besvär, och inte heller behandling även om hon vill. Sjukvård är ingen rättighet, något inte alla vet.

För den som inte kan besluta är det förstås annorlunda, men då skulle man ju också kunna ordna med omvårdnad på ett boende, genom en ”ställföreträdandes” beslut.

Vem ska få resurserna? Det är den ständiga frågan som jag tror inom kort kommer att överskugga alla övriga. Öppna ögonen, inte alla kan få allt. Ambulanspersonalen är snart så trött på psykiatrins patienter som använder dem som ”taxi”, att den kanske tacksamt lämnar kvar den som är i klart behov av vård men som uttrycker att han inte vill följa med. Det är inga lätta bedömningar, men vem ska göra dem? Ska man skicka ut en distriktsläkare för en vårdintygsbedömning eller ska man bara göra det enklaste – låta patienten stå sitt kast och åka därifrån?

Den psykiskt sjuke som inte vill ha vård går inte att jämföra med den somatiskt sjuke som är ointresserad av hjälp  – även fast denne ju ofta är påverkad av sin grundsjukdom och inte heller så genomtänkt i sitt beslut.

När är man palliativ inom psykiatrin? Inom somatiken förstod jag nyss, lite förvånad, att det är när aktiv vård inte anses kunna påverka en kronisk sjukdom men patienten kan ändå ha en förväntad överlevnad på kanske fem år. Tidigare trodde jag det betydde att döden var mycket nära/närmare än några år. Om palliativ betyder kronisk icke längre behandlingsbar sjukdom, men omvårdnadsbehov, borde vi kunna använda begreppet inom psykiatrin också.

För det beslutet krävs att fler deltar – så det inte blir godtyckligt!