Svaret på dessa frågeställningar som diskuteras nedan finns på bluezones.com. Där bevisas att de folkgrupperingar på denna planet som är friskast och lever längst är, de som äter övervägande till helt vegetarisk kost! Sen får man tycka, tänka och tro vad man vill. Bevisen är ovedersägliga. Punkt slut!

Anmäl kommentar

Jep,
Vad som växer på träden i en vanlig svensk skog 12 månader om året är inte frukt. Det är kottar och ekorrarna äter det. Gräver du i snön kanske du hittar något ätbart, men kom ihåg att du förmodligen inte kommer att ha tid att göra något annat än att gräva och äta på dagarna, medan vi andra äter oss mätta och nöjda på, ja fundera på det?

Hur man behandlar djur på vissa gårdar år 2010 har ingenting att göra med vad vi som art ursprungligen åt när vi blev just människor, med stor hjärnvolym men med en förhållandevis liten matsmältningsapparat jämfört med utpräglade växtätare.

Anmäl kommentar

Häpnadsväckande aningslöshet. Om vi var byggda för att äta animaliska livsmedel hade väl kor,grisar etc också vuxit på träden i så fall. Det finns ekologiskt odlad frukt. Och sen kanske du bör undersöka allt vad uppfödarna stoppar i kor, grisar o kycklingar. Det är nog värre än fruktbesprutningen, i Sverige i alla fall. Sen har du hela det moraliska dilemmat med vårt sätt att hantera djuren. Men det förstår du nog inte att vi måste betala ett högt pris för.

Anmäl kommentar

Om vi var byggda för att äta massvis med bröd och pasta skulle detta vuxit på träden. Ät feta rena animaliska livsmedel som kött,kyckling och fet fisk samt lokalt odlade grönsaker av alla slag och drick vatten. Frukt är bara socker och vatten och tungt besprutat i de flesta fall. Kryddor utan tillsatser kan man använda också. Punkt och slut. 90% av allt i en modern livsmedelsbutik är rent skräp.

Anmäl kommentar

Om än anekdotiskt, (studier verkar ju saknas när det gäller LCHF.) så tycker åtminstone jag att det är intressant att läsa berättelser liknande denna om graviditetsdiabetes - LCHF, Öppet brev till mödravården i bloggen :
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/

Fast konstigt nog har denna debatt kommit ifrån ursprungsinlägget tycker jag!

Anmäl kommentar

Viggo:
Du menar förstås om kolhydratkostten fungerar vid bantning. Jag håller helt med dig. Man står sig säkert bättre på den, och stimulerar inte sötsuget, som jag varit inne på nedan.
Men det är en viktig pusselbit i metabolismen du pekar på, något som inte minst Björn H bör begrunda.

Anmäl kommentar

Jag har svårt att köpa argumentet att kolhydratsfattig kost gör att fettet inte lagras.

Det finns ett enzym som heter acylation stimulation protein (ASP) som lagrar fett oberoende av insulin.

Även om det enzymet inte fanns så frigör protein insulin.

Jag säger inte att lågkolhydratskost inte fungerar. Jag menar att om det fungerar så är det antagligen eftersom personen i fråga äter färre kalorier än de gör av med eftersom denna typ av kosthållning är aptitdämpande.

Anmäl kommentar

Jag skulle aldrig ta den risk det innebär att mot den överväldigande kunskap vi nu har lämna min kost med högst 5 e% kolhydrater och minst 70 e% kolhydtater.

Anmäl kommentar

Jo, visst ät det troligt att artikelförfattarna anser sig vara endera "folk" eller så de nya experterna.

Anmäl kommentar

Torwald:
"Höga fettintag har också genom det stora cortisolpåslag som behövs för att ömvandla protein till glucos"

Du menar väl "Höga proteinintag..."?

Anmäl kommentar

Någon har sagt att vi normalt kan hålla koll på tre (3) faktorer samtidigt. Maten innehåller minst 100 olika näringsämnen, i en välsorterad livsmedelsbutik butik finns ca 5000 olika livsmedel och på vebben finns tiotusentals recept på mat. Utan att diskutera de kända fysiologiska faktorer som styr den metabola processen kommer aldrig denna debatt att nå konsensus. Björn Hammarskiöld som utger sig för att vara biokemist har tydligen ingen djupare kunskap i nutritionsfysiologi. Det är inte så enkelt att man bara kan stirra sig blind på att insulin öppnar cellerna för glucos och hämmar fettfrisättningen. Hur påverkar konkurrensen mellan fett och gulcos intracellulärt insulinresistensen? Vilka skador på blodkärl, betaceller och hjärtceller ger härskningsprocessen hos fett i stora mängder under några decennier. Höga fettintag har också genom det stora cortisolpåslag som behövs för att ömvandla protein till glucos hämmande inverkan på hjärnan plus en rad andra negativa effekter. Jag skulle aldrig ta den risk det innebär att mot den överväldigande kunskap vi nu har lämna min kost med högst 25 e% fett och minst 55 e% kolhydtater.

Anmäl kommentar

I artikeln framförs att ” Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten och överlåta frågan till folk med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning.”
Meningen är såklart att artikelns författare ska vara detta ”folk”.
I inlägg av Björn 24/4 skriver han: ” Ät 100 g kött och sås gjord på 1,5 dL vispgrädde till frukost. Du får i dig 600 kCal (en tredjedel av dagsbehovet på ett ungefär). Du får dina livsnödvändiga proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Mer perfekt balanserad kost får du bara av ägg.”
Den 30/4 får vi veta att han har räknat ut detta alldeles själv med hjälp av sina kunskaper i kemi samt data från SLVs och Finelis hemsidor och för en normal 70 kg tung människa som äter tre mål mat om dagen. Förmodligen avses normen vit, medelålders man.
Man ska alltså förstå att en kost på kött och grädde räcker för att ge alla näringsämnen en människa behöver.
Detta vittnar om stor okunskap i människans behov av näringsämnen för att upprätthålla en god hälsa samt leva ett långt liv.
Vetenskapen vet idag att exv. fytokemikalier som synergistiska antioxidantkombinationer i växter har en betydelsefull roll för vår hälsa. Förutom i mängder av forskning så bevisas det även av att de folkslagsgrupper som lever längst och har den bästa hälsan är de med lägst animalie- och högst vegetabiliekonsumtion. Detta är ovedersägliga fakta.
Dessutom, om man nu som i artikeln ifrågasätter en enda liten detalj i livsmedelsverkets kostråd, hur kan då Björn i sina uträkningar vara helt säker på att nivån av ett, flera el. t.o.m. alla andra ämnen som ingår i kostråden och som han baserar sina uträkningar på inte heller är korrekta?
Saken är den att livsmedelsverkets näringsrekommendationer baseras på undersökningar från omkring  början till mitten av 1900-talet där man satte rekommenderade nivåer strax ovan den nivå där man såg att bristsymtom utvecklades. Den nivån säger ingenting om näringsämnenas nivå för optimal hälsa, att näringsbehoven är individuella p.g.a. biokemisk individualitet el. förändrade p.g.a. exv. miljöfaktorer, livsföring, levnadsförhållanden och sjukdom.
Skulle det nu vara så att gruppen av artikelförfattare anser sig vara folket med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning som ska ge kostråd så diskvalificerar sig alltså Björn direkt efter detta ovetenskapliga utspel.
När nu en av företrädarna för gruppen som anser sig vara folket som ska ge kostråd är diskkvalificerad för uppgiften, vad är det då som garanterar att inte någon fler el t.o.m. alla i den gruppen saknar tillräckliga kunskaper i ämnet för att ge adekvata kostråd?
Bara för att man har upptäckt att kolesterolmyten var falsk, har man inte alla samband om kolesterol och särskilt inte om alla andra näringssamband och hälsa utan endast en liten del. Därför kan det vara värdefullt att inte dra alltför långtgående och snabba slutsatser om alla möjliga näringssamband och vara mer försiktig när man uttalar sig.
Detta särskilt som man ivrigt påvisar förhållanden som stödjer sina långtgående teorier men blundar för samband som talar i helt andra riktningar exv. att växtbaserad kost är den mest lämpade att skapa ett långt liv och optimal hälsa, vilket verkligheten visar.

Anmäl kommentar

Namn till Martin skulle vara

Anmäl kommentar

Martin,
Det finns en studie som jfr diabeteskost och lågkolhydratkost i en vårdavdelning där man är inlåst.
Ann Intern Med. 2005;142:403-411.

"Effect of a Low-Carbohydrate Diet on Appetite, Blood Glucose Levels,
and Insulin Resistance in Obese Patients with Type 2 Diabetes"
Guenther Boden, MD; Karin Sargrad, MS, RD, CDE; Carol Homko, PhD, RN, CDE; Maria Mozzoli, BS; and T. Peter Stein, PhD
Inlåsta med uppmätta kcal konsumerar mn 3111 kcal och under två veckor med lågkolhydrat 2164kcal
förv. viktnedgång 1.60 kg, verklig viktnedgång 2.02 kg - skillnaden hänger nog på insulinet. Läs den!
karl

Anmäl kommentar

Hej Nyckelpigan.
nog förstår jag ironin, men jag tycker LCHF-förespråkarna har so konstga argument och gör så mårkliga kopplingar till djurens kosthållning för att legitimera sin syn på hur vi människor ska äta, att jag inte kunde låta bli att kommentera detta.
Djur kan ju inte laga mat, det är väl största sikllnaden.
Hur skulle vi människor äta utan läsförmåga och förstånd att kommunicera?

Anmäl kommentar

pens.leg.läk.
Avser med "Snöleoparder och Späckhuggare" ytterligare två djurarter på planeten vars kosthållning merendels består av animaliskt fett och som rätteligen borde omfattas av SLVs omsorger (sic!) [OBS! ironi].
MVH

Anmäl kommentar

Nyckelpigan
Vad har vi med späckhuggare och snöleoparder att göra. Det är väl helt andra djur med andra förutsättningar.
I övrigt köper jag dina argument.

Anmäl kommentar

Eva Kullenberg:

Du skriver att *vi* ej "äter efter Livsmedelsverkets rekommendationer".

Du skriver vidare att *vi* därför ska "sluta skylla Livsmedelsverkets rekommendationer för att vara felaktiga".

Sluligen hävdar Du att *vi* "äter för mycket fett, för mycket socker, för mycket salt och för lite fibrer".

En fråga inställer sig: Vilka är *vi*?

Är detta [vad *vi* äter] ngt Du tror Dig veta eller ngt som Du faktiskt "vet"?

Om detta är ngt Du "vet"; hur har Du kommit fram till denna insikt?

Vänligen klarlägg den vetenskapliga processen.

Strax efter luftar Du hypotesen att *vi* borde "få människor att äta efter SNR".

Men Du glömmer att redovisa skälen till detta *boskapstänkande*.

Vore det inte hedervärt att klart och ärligt redovisa i vilket syfte, för vems fromma och av vilka skäl; Du, och många andra *experter* hävdar denna enfaldiga trosats.

Det artikeln ovan klart redovisar, är att det finns inga vetenskapliga belägg för att ett sunt och välfunderat intag av smör och grädde, på ngt sätt skulle vara hälsovåligt.

Än mindre kunna leda till hjärt- kärlsjukdom eller cancer.

Vilket Livsmedelsverket anser. Och tydligen även Du?

Det finns ingen som helst vetenskaplig substans i detta ångkok.

Det är rökridå och dimma. Näringsinnehåll = noll. Soppa på en spik.

Det måste Du väl ändå ha hackat i Dig vid Din dietistutbildning!?

Och avslutningsvis: Om *vi* kunde "få människor att äta efter SNR", hur ska vi då förhålla oss till de övriga djuren på den här planeten?

Alla stackars Snöleoparder och Späckhuggare. Som inte ens är läskunniga.

Hur ska vi få *dem* att inse sitt eget bästa?

Tror Du verkligen att Gud uppfinner olika runda hjul, varje morgon?

MVH

Anmäl kommentar

Vi äter inte efter Svenska Näringsrekommendationer, alltså Livsmedelsverkets rekommendationer. Vi äter för mycket fett, för mycket socker, för mycket salt och för lite fibrer.
Hur kan man då skylla Livsmedelsverkets rekommendationer för att vara felaktiga?
Om vi hade följt rekommendationerna och ohälsan varit som idag, hade jag förstått debatten. Men, så är det inte.

Det kanske är ett pedagogiskt problem som borde åtgärdas först, att få människor att äta efter SNR, i stället för att diskutera utifrån något som vi inte följer?

Eva Kullenberg, leg. dietist, hälsopedagog, kock Ängelholm EVAKS Blogg - Kort och Gott

Anmäl kommentar

Erik och Martin
Jag kom fram til ungefär samma slutsatser som Erik. Jag tyckte då rakt inte att det var några konstigheter. det där med vätskan är ju lite lurigt. Den faktorn är nog lätt att bortse ifrånvid enklare studier.

Anmäl kommentar

Martin

1. Jag är inte säker på vad du menar. Den visar att deltagarna hölls viktstabila vid olika dieter då kaloriintaget hölls konstant.

2. Man kom fram till att skillnaden i viktförlust mellan grupperna utgjordes av vätska, inte adiposvävnad. Författarna ger en mycket utförlig förklaring till varför så är fallet.

3. Även här finns en skillnad i vätskeförlust. LCHF gruppen tappade även mer lean body mass.

Att man får lägre insulinnivåer på en kolyhdratreducerad kost är ju inget konstigt. Det har du rätt i och det har jag heller inte sagt emot.


Varför duger inte dessa studier som jag kom med?
Finns det någon magisk övre gräns för kolhydrater man måste komma under för att kunna bli smal på en positiv energibalanas? Vid vilket mängd kolhydrater börjar man bli fet trots ett energiunderskott?

Att fett och kolhydrater inte skulle påverka hungern olika har jag aldrig påstått. vad jag vill få fram är att två isokaloriska dieter med samma proteininnehåll men olika fördelning mellan fett och kolhydrater kommer ge en lika stor viktförändring.

Jag har gått igenom Taubes, det finns inte en enda referens som ger stöd åt följande: "gå ner i vikt fastän de äter upp till 3000 kalorier lågkolhydratkost per dygn, eller att en del inte går ner i vikt trots att de äter 1500 kalorier högkolhydratkost?"

Anmäl kommentar

Erik igen.

nu har jag läst studierna i tur och ordning.

1.
Den här första studien är riktigt tung att läsa. Men om jag förstått den rätt så vill man se hur högt energiintag som behövs för att hålla patienter viktstabila över ca en månad på olika dieter – varierande i innehåll av fett och kolhydrater. Man gick igenom material för att retrospektivt plocka fram de som hållit vikten stabil – bara de fick vara med i studien.  Det verkar som man kommit fram till att den mängd fett man fick, inte verkade påverka hur mycket energi man behövde för att hållavikten.

Jag kan inte begripa vad det egentligen säger oss?

2.
I denna studie testade man mycket kalorifattiga (samma mängd kalorier) koster – en hög i kolhydrater, den andra i fett, på 10 överviktiga i 14 dagar. På denna korta tid gick dessa män ner 5.2 kilo av högfettskosten, och 4.4 av högkalorikosten.
Varför gick de ner mer när de åt samma mängd kalorier??
Dessutom fick de lägre blodsocker, mindre insulinnivåer, lägre triglycerider, lägre kolesterol och lägre VLDL av att äta mindre kolhydrater jämfört med mindre fett.
Varför fick de det??

3.
Denna studie liknar mycket nr 2 i upplägget, men är lite större (dock inte en metabolic ward studie vilket ju gör bevisvärdet svagare). 68 pat följdes i 12 veckor, i två grupper. De fick båda lika mängder kalorier – 1200 kalorier. Den ena fick en ”lågkolhydratdiet” dvs 25% kolhydrater (vilket inte är särskilt lågt), den andra 45% kolhydrater.
Efter 12 veckor hade de som åt minst kolhydrater gått ner 10.2 kilo, de som åt mest 8.6

Varför denna skillnad??

Dessutom tappade de som åt mindre kolhydrater mer i fettväv, fick lägre blodsocker, insulin och triglycerider.

Varför fick de det??

Jag skulle inte vilja säga att någon av dessa studier påminner om den studiedesign jag efterlyste nyss. Och jag kan inte tycka att någon av dem bevisar att fetma åstadkomms av att folk är glupska, inte kan låta bli att äta för mycket kalorier oavsett sort.

Men det var intressant att ta del av dem. Om nån vill ta del av de argument som stödjer den rivaliserande hypotesen så kan man alltså hitta dem bäst och mest extensivt sammanställda i Gary Taubes Good calories, bad calories (150 spänn på adlibris.se).
(för dem som inte tycker att det är onödigt eftersom alla ju vet att man redan vet sanningen).

Anmäl kommentar

Erik

Intressant. Jag ska läsa de här artiklarna så fort som möjligt - siktar på ikväll -. Det kan ju förstås vara så att jag trott fel och i så fall skulle jag vara tacksam för att du hjälper mig bli klokare...

Anmäl kommentar

Erik
Tack för de länkarna. Det verkar ju vara precis som de flesta är övertygade om. DVS. inga konstigheter alls. Så varför framhärdar då somliga i att detta med mycket fett skulle vara så förträffligt?
Och Taubes har väl inte med de här studierna?
De talar ju mot hans teorier.

Anmäl kommentar

Martin
Sådana studier du efterfrågar finns redan. Jag har plockat fram ett par som du kan läsa, det finns säkert fler. Att detta är så omdebatterat tycker jag är mycket konstigt då all forskning visar på att överätning leder till fetma, oavsett vart energin kommer ifrån.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1734671
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/835502
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8968851

Att gå ner i vikt på 3000 kcal är inga problem, det handlar åter igen om kaloribalansen.
Jag var själv tvungen att äta cirka 4000 kcal om dagen på den tiden jag var mycket aktiv för att inte tappa vikt.

Anmäl kommentar

Martin
Du har förstås helt rätt i att detta skulle vara en mycket intressant och avgörande studie.
Men hur ska man få dem som ser att de blir överviktiga att fortsätta, och de som ständigt är hungriga att göra sammalunda?
Annars är det väl bara  att sätta igång!
Och få¨slut på spekulationerna.

Anmäl kommentar

Nej, som sagt, de studier som skulle kunna bevisa eller falsifiera den rådande teorin och kolhydratteorin återstår att göra.

Det finns studier som visat på viktnedgång vid mycket kolhydratsnål kost innehållande upp till 3000 kalorier. Tyvärr hittar jag dem inte på pubmed, dom är för gamla.

Men den perfekta studien, som skulle vara grymt spännande om den snart kunde göras, är en randomisering av överviktiga (eller smala eller kanske helst båda) till två grupper inspärrade i metabolic wards i några månader. Den ena gruppen skulle äta 3000 kalorier med, säg, 60% kolhydrater (och en del av dem snabba förstås). Den andra skulle äta 3000 kalorier med mycket lite (5%) kolhydrater.

Sedan skulle man mäta basalmetabolism innan och efter, vikt, kroppssammansättnng, insulinnivåer, blodfetter, tryck m.m.

Denna studie skulle verkligen säga oss ett och annat och den skulle inte bli jättedyr heller. Att den inte gjorts redan är bara anmärkningsvärt.

Den skulle svara på frågan om folk blir tjocka för att de är glupska (och lata), eller om vi blir tjocka därför att en belastning på vår metabola apparat som den inte är anpassad för, gör att fettväven suger åt sig den mat vi äter, övriga celler i kroppen halvsvälter, och det homeostatiska svaret på halvsvälten gör att vi kompenserar genom att äta mer och orka mindre...

Spännande va?

Anmäl kommentar

pens.leg.läk
Ja, och du har ju alldeles rätt i det. Skillnaden mellan våra släkter är visst bara att flottet värderades lite högre i min släkt ;-).
Det som gör mig lite irriterad i den här debatten är att LCHF-anhängare med hänvisningar till det gamla bondesamhället och husmanskosten försöker få oss att tro att LCHF var det normala tidigare, när det faktiskt var spannmål och potatis/rovor som var basen i kosten. Jag gissar att maten i det gamla bondesamhället var sig ganska lik i några tusen år bortsett från att potatisepoken i vår del av världen bara har räckt i några hundra år. Och innan dess åt man stenålderskost som sannolikt var mager. Eskimåerna förstås, de äter sina feta animalier och mår bra. Men förmodligen är det skillnad på rått sälspäck och fläskkotletter med gräddsås. Jag skulle vilja påstå att LCHF är ett i princip lika nytt experiment i historien som lättprodukter och raffinerade kolhydrater (vitt mjöl, pasta, bröd och socker). Och det är klimat-, fördelnings- och djurskyddsmässigt totalt ohållbart.

Anmäl kommentar

Martin
Du skrev: "Hur skall man annars förklara att folk bevisligen kan gå ner i vikt fastän de äter upp till 3000 kalorier lågkolhydratkost per dygn, eller att en del inte går ner i vikt trots att de äter 1500 kalorier högkolhydratkost?"

Dessa resultat stöter man bara på på internet och som personliga anekdoter från folk. Du kommer aldrig kunna få dessa resultat i en kontrollerad miljö. Jag garanterar dig att man inte kan hitta en enda studie (där man kontrollerat för deltagarnas matkonsumtion) som kan stödja det du skrev.

Anmäl kommentar

Eva
Jag har beskrivit samma bild av den svenska kosten långd ned i denna tråd. de minnena har jag från den by där min pappa föddes. Att äta för mycket "sovel" ansågs ofint och gnidet.
Däremot tog man tillvara allt, precis allt, och just stekflottet tog man upp med en brödbit. Inget fick förfaras.
Men man åt en hel del fisk, vilket nog var betydelsefullt. Det var ganska lättillgänglig föda.
Jag minns min farmor, som stoppade in hela strömmingar i munnen och sedan kom benen ut i ena mungipan. 
Precis som din mamma var min från en mer välbeställd familj, men man hade ungfär samma attituyöd till överflöd där, och fett ansågs rakt inte fint, anarast vulgärt att äta. Fint magert kött skulle det vara.
nu bruyr sig väl inte SCHF-förespråkarna om dett, för det var ju en ganska kort tid i människans utvekling. Och folk fick inte vara lata precis. Jobb hela dagen för dem som bodde på landet. Men ändå ett fritt liv. Inga tider  att passa så där precis och man kunde ta dagen som den kom. Hade tid att prata. Gick ofta till grannen och "pratade bort" en stund.

Anmäl kommentar

Fel om husmanskost: "Så ät riktigt god mat innehållande kött, fisk, ägg och fett det vill säga den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket. Det mådde vi bra på förr i världen och vi gör det nu också."

Den gamla svenska husmanskosten byggde på potatis, bröd och gröt. Smör var dyrt och lyxigt och inte i fattigmans mun. Ister och talg var tillgängligare, men fanns i begränsade mängder. Man tog vara på allt fett man hade, sopade upp det sista med en brödbit, men eftersom det inte fanns något överflöd så kunde man faktiskt inte ha det som annat än en liten del av kosten. Kött och fläsk var sovel som åts i små portioner. Jag är uppvuxen med detta pga av gamla och gammaldags föräldrar uppvuxna på bondgård. Min mamma växte upp på en välbeställd gård på den bördiga östgötaslätten och det var potatis, bröd och gröt som var stommen i kosten, det var det man fick äta så mycket man ville av. Hon förfasade sig alltid över att folk kunde äta 6-7 köttbullar på en gång. Det var ohyfsat mycket sovel i hennes ögon.

Då fanns det betydligt färre människor i Sverige och i världen och ändå kunde man äta mycket mindre kött än de flesta gör nu (köttkonsumtionen per capita har gått upp 40% bara sedan 1990). Och trots att alla marker utnyttjades för produktion av mat och foder till djuren räckte det inte till att låta alla äta bara kött. Att alla nu skulle kunna leva på bara kött och mjölkprodukter bara vi låter djuren beta är s-t-snack!

Inte ens på stenåldern med så lite folk som det fanns då räckte tydligen köttet till att äta bara kött. Ismannen Ötzi hade både bröd och någon slags grönsak i magen tillsammans med kött. Eller så konstaterade de att man inte mådde bra av bara kött...

Under andra världskriget blev folk friskare under ransoneringen. Mjölk, fisk och POTATIS var inte ransonerat, men allt annat var det brist på. Både fett- och sockerkonsumtionen gick ned och hälsan blev bättre. Givetvis fanns det inga lättprodukter och inte någon kemisk industrimat ...

Anmäl kommentar

Och ändå finns den bara några klick bort - och bara 150 kronor fattigare blir man...

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1400033462

Anmäl kommentar

Onekligen. Det viktigaste för Taubes är att visa att det finns en uppsjö studiefynd inom epidemiologi och laboratorieforskning som tillsammans mer än väl skulle kunna ge oss svar, om man bara vill testa hypoteserna i rätt studier. Att det finns studier som kan tolkas annorlunda är ju inget att förvånas över, kunskapsläget ÄR inte i bevisstadiet ännu.
   Jag kan dock sätta min nyligen genomlidna läkarutbildning på att de flesta som är skeptiska till Taubes INTE har läst hans bok och inte känner till den forskning som stödjer hans argument. Jag tror heller inte de känner till hur lite forskning som egentligen kunnat ge stöd för "de gängse uppfattningarna".
   Och jag tycker det är ledsamt och frustrerande.

Anmäl kommentar

Du har antagligen rätt, Martin, men det är ju inte ala som håller med Gary Taubes heller.
De menar att även han sållat i litteraturen och misstolkar.

Anmäl kommentar

Poängen är att människor sannolikt varierar i insulinkänslighet, uttrycket av fettanabola enzymer, insulinsekretion osv.
   Alla vet och har alltid vetat att vissa aldrig blir tjocka, medans andra äter nästan ingenting och går ändå upp i vikt eller hur?

När det gäller enkla förklaringar har ockams rakkniv gällt som motto för vetenskapen sedan medeltiden: den förklaring som på enklast möjliga sätt förklarar observationerna, är sannolikt riktig.

Vill man orientera sig i den evidens och den forskning som finns resp inte finns, bör man läsa Gary Taubes Good calories, bad calories.

Man bör inte låta bli att göra det därför att man på förhand har en annan uppfattning.
Den som vill bidra till sund och produktiv vetenskap bör inte instinktivt hitta sätt att förklara bort rapporter om fynd som komplicerar eller bestrider ens uppfattning, utan man bör sätta sig in i dessa fynd och denna evidens för att på så vis ta reda på om man bör ändra uppfattning för att komma sanningen närmare.

Som det är nu verkar de flesta bara hitta ursäkter att slippa sätta sig in i den kunskap som inte håller med om ens fördomar (det enklaste sättet skulle vara att läsa Taubes bok).
 

MVH

Anmäl kommentar

Men om man äter vettigt, fyra ggr. per dag, då blir det vare sig särskilt hga insulintoppar eller utdraget höga insulinnivåer.
skillnad om du stoppar i dig snabba kolhydrater lite nu och då.
Hur går man ned i vikt på 3000 kcal kolhydrater? Motion eller så höga blodcockernivå för att man kissar ut lågmoekylärt socker via osmotisk diures - fast jag tror inte är möjligt.
Och hur väl dokumenterat är det verkligen att LCHF-kost fungerar som bantningsmetod. Det finns ju mäga som uppger at det inte funkar. Hur mycket är placeboeffekter, för att man verkligen tror. Hur mycket beror på, som jag varit inne på förut, det faktum att man kanske är fysiologiskt beroende av socker (även och kanske inte minst fruktos eftersom det smakar så sött) och att enda sättet att komma runt detta är total sockerabstinens, då via LCHF. En sådan förklaring skulle jag köpa.
Något som talar mot att insulin skulle vara boven till typ II är väl att denna uppkommer först när man varit överviktig ett tag, inte när man utvecklar övervikten. för då borde ju insulinnivåerna vara höga med det ständiga kolhydratintaget.
Det vore ju intressant om man kunde visa att kolhydratfattig kost faktiskt gjorde att man inte fick typ II, eller i vart afall att risken minskade, det skulle ju tala för det du säger.

Anmäl kommentar

Den mest uppenbara metabola rubbningen är ju helt enkelt högre insulinnivåer än vad systemet är designat för. Insulin är det som enskilt kraftfullast stimulerar fettväven till anabolism.

På så vis är den enklaste och mest rimliga förklaringen, som du föreslår, till fetmaepidemin, något som vi äter; dvs stora mängder (snabba) kolhydrater.

Ja, jag tror också att man "står sig" bättre på viss kost. Nämligen sån kost som inte stimulerar fettcellerna att stoppa undan det bränsle som kroppens övriga celler behöver. Dvs (särskilt snabba) kolhydrater. Då behöver man inte stoppa i sig fler kalorier för att försöka kompensera för att man på cellulär nivå befinner sig i halvsvält.

Hur skall man annars förklara att folk bevisligen kan gå ner i vikt fastän de äter upp till 3000 kalorier lågkolhydratkost per dygn, eller att en del inte går ner i vikt trots att de äter 1500 kalorier högkolhydratkost?

Varför funkar inte de etablerade bantningsråden? Varför funkar LCHF?

Att inte ta dessa frågor på allvar är att göra ett stort misstag, tror jag.

Anmäl kommentar

Hej Martin
Klart att jag kan köpa att det skulle kunna bli defekter i metabolismen så att den lagrar fett utan att det ffinns tillräckligt med energi för det.
Men då måste vi ju ha en metabol rubbning, och hur uppkommer den?
Det jag tycker mest talar emot detta som förklaring till den fetmaepidemi vi nu ser är förstås omfattningen av den.
Det förefaller mig lika svårt att tro att den "bara" skulle bero på vad vi äter, som att tro att kolesterolhypotesen är sann. Det är liksom för enkelt.
Ett problem för oss med Bernards sanna ord är ju förstås att vi vet en del, och detta kan vi inte bortse irån.
Sedan, nog vore det rimligare att tro att aptitregleringen påverkas mer av vad vi äter än att söka förklaringar till överviktsepidemin i metabolismen.
Här kan jag väl tänka mig att man helt enkelt "står sig" bättre på viss kost än på annan.Men det är ju liksom en annan historia.

Anmäl kommentar

Men Pens leg läkare

Alla av kroppens vävnader och organsystem drabbas av sjukdomar, då deras funktion inte duger längre. Tex kan det ske genom medfödda eller förvärvade defekter i hormonsystem eller i mängd/funktion av vissa enzymer.

Varför skulle det vara otänkbart att detta även skulle kunna drabba fettväven?
Varför måste rubbningar i fettvävens funktion förklaras av kognition?
Varför är den självklara och enda möjligheten till att fetma existerar att vissa inte har viljekraften att låta bli att äta för mycket?

Forskningen stödjer uppfattningen att fetma är ett tillstånd där fettväven lagrar in mer fett än den släpper i från sig, och att detta leder till kompensatoriska effekter i fråga om aptit och förbränning - då ju cellerna ej får tillräckligt med bränsle eftersom den binds upp i fettväven istället, allt enligt termodynamikens första lag (Energireserv = intag - utgift).

Den vanligaste rubbningen som gör att fettväven överlagrar fett torde vara överdrivna insulinnivåer.

Eller hur ska man annars förklara att upprepade studier visar att folk äter mindre kalorier när de äter lite kolhydrater - utan att vara hungriga - och att de går ner i vikt.

När cellerna får tillräckligt med bränsle (fett) för att kunna förbränna för fullt - då behövs ingen reaktiv hunger för att ta in mer bränsle i systemet.

Och detta stöds av mängder av experimentell och epidemiologisk forskning.

Att vi inte gjort de studier som slutligen skulle kunna bevisa eller falsifiera detta är helt otroligt, men tanke på hur starkt förankrad hypotesen är.
Naturligtvis beror det på att ingen känner till det, eller vill bry sig om det.

Men som fysiologen Claude Bernard skrev: "It is better to know nothing, than to keep in mind fixed ideas based on theories whose confirmation we constantly seek, neglecting meanwhile everything that fails to agree with them"

Anmäl kommentar

Alla har naturl9gtvis ett val.
Om man inte har ork att ta eller genomföra ett beslut så är det en annan sak.
Det är väl sädant man kan kalla sjukdom?
Jag har väldigt svårt att tro att fetma regnar ned på somliga. vi är inga grönsaker, så all energi måste passera munnen.
Här menar ju somliga, att om du så gör av med, säg bara 1000 kalorier, men tillför hälften, jag då skulle somliga ändå gå upp ivikt. Vad är det då som blir fett?!!!!! Och vad förbränner i sådana fall kroppen???????????????
Fan trot.

Anmäl kommentar

gram hit och procent dit av olika slag, alla har säkert rätt utifrån eget perspektiv.
Men det som är mest intressant är väl ändå om det vi äter är konstlat eller "naturligt" framtaget.

Anmäl kommentar

En värld av förakt avslöjas här...

Trots att alla vet att människans ämnes-omsättning är individuell...
att alla känner till att ca 10% av befolkning saknar förmåga att läga på sig hull...

så... vet alla vad "feta" äter, vad "feta" gör för att bli överviktiga...

Häri ryms många kilogram förakt...
illa överensstämmande med respekt för individen/patienten...

Vad är fel på en alltför stor andel av vårdpersonalen? ...
som verkar göra sig själva till mall...
för vad är en normal människa...
en normal ämnesomsättning...

Här finns bara förakt, en nedlåtande attityd Stackars den som har övervikt.  Om patienten hade ett val!!!...om patienten hade ett val...
om patienten krävde sin rätt, respekt, inkännande, då blev en del arbetslösa.

Anmäl kommentar

Björn:
Jo, jag tycker att alla som utger sig för att vara någon sorts experter ofta tycks måla in sig i ett hörn, inte bara i kostdebatten. Det kan t.ex. vara kollegor som har bestämda åsikter om vissa saker, hur sjukdomar ska behandlas eler hur man ska bedöma vissa skador rent försäkringsmässigt. Det ligger nog i vår natur, att om vi förfäktar en sak, ja då har vi svårt att hitta reträttvägar. Att göra en pudel är inte lätt.
Det är nog som mänga säger, bara när man blir pensionerad och någon annan tar vid som expert som en förändring kan ske.
Öppet sinnelag verkar vara en bristvara hos lite äldre människor. jag påstår inte jag är annorlunda.

Anmäl kommentar

al
Jag tycker jämförelsen är väldigt skruvad.
Läser man sedan det som står i bloggen längre ned ser man att han tycker att vi ska äta mindre frukt eftersom vi får i oss så mycket socker ändå via läsk och godis!!! Ska vi inte minska ned på det i stället??? De innehåller ju faktiskt inte det dugg nyttigheter.

Anmäl kommentar

Namn

Nu ersätter ju inte LCHF kolhydrater med lever utan med fett. Tvärtom så påpekas alltid att det inte innebär ökat proteinintag.

Så  den där jämförelsen som Dr Kost gjort är allt lite skruvad.

Det som äter högprotinkost som inuiter får säkert all näring den vägen.

Anmäl kommentar

Hej namn:
Det går nog att beskriva även fett på liknande sätt om man vill. Som om vatten skulle vara helt onyttigt när det är livsnödvändigt. Vitaminer och spårämnen ska/behöver ju  bara finns i mycket små mängder.

Anmäl kommentar

pens. leg.läk,

Andreas Eenfeldt har skrivit en bra sammanställning om hur bra vitaminkälla som frukt och grönt är i verkligheten. Läs och begrunda: http://www.kostdoktorn.se/viktnedgang/frukt-och-naring

Anmäl kommentar

En sak till:
Att jag nämnde grönsaker var förstås inte att jag trodde man kunde låta dem jäsa, utan för att de kan vara en alternativ vitaminkälla, för just vitaminkälla tror jag de flesta människor ser fukt och grönt som.

Anmäl kommentar

Björn
5.9 resp 2.4 g per 100 g av fruktos resp glykos för åööle. Vad säger du om det budet?
Vindruvor 7.8 resp 7.6, det senare högre än tom. du angett. Men för äpplen lägre.
Det går säkert att hitta olika uppgifter, men som jag sa undrar jag om inte de som vill jäsa strävar efter mycket socker.
Resorptionshastigheten beror på berdningsform. Frukt som innehåller så mycket annat gör att fruktosen inte resorberas så snabbt. En utspädd lösning gör det däremot desto fortare.
Sedan , har du missat att i den refererade studien gick kroppsvikterna upp lika nycket i båda grupperna, men det var så att de stora mängderna fruktos ledde till mer bukfetma, inte heller det förvänande. men det viktiga i sammanhanget tycer jag efter allt diskuterande om god och dålig energi, är att vikten var oförändrad.
Sedan är det väl konstigt att gå till stroms mot frukt, när sackaros, som du skriver, består av en hopkoppad fruktos och en glykosmolekyl som ju spjälkas isär i tarmkanalen. Det blir ju, för utom ren fruktos verkligen tomma kalorier.
OBS. att jag aldrig försvarat att SLV håller sig med experter som avlönas av livsmedelsindustrin, men detta är en annan historia. Den saken ska man väl angripa med sakargument i den frågan, och inte via några påstådda konstigheter ang. kost och metabolism.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk


Det finns ingen anledning att frisera mina siffror, de är så korrekta som det går att få, de är så redliga som uppgiftslämnaren varit.

Den vinexpert jag konsulterat är den främste här i landet på att tillverka vin av många olika frukter, inte bara vin av vindruvor. Vi vet båda att grönsaker är för kolhydratfattiga för att göra vin av så de behöver inte blandas in.

Varför kallas fruktsocker fruktsocker? Jo för att det kommer från frukt. Äpplen innehåller enligt Fineli mer än dubbelt så mycket fruktos som glukos. Äpplen innehåller enligt SLV >12% kolhydrater, läsk innehåller bara omkring 10% kolhydrater.

Sackaros (vanligt strösocker) innehåller som känt lika delar glukos och fruktos. Det är därför som sackaros har halva GI-värdet jämfört med glukos (vi mäter bara glukos i blodet). Men fruktosen får du i dig via sackaros liksom via frukter. Sedan innehåller high fructose corn syrup olika mängder fruktos, beroende på tillverkningsprocessen, med 45-55% fruktos, resten glukos. Vi har svårt att mäta fruktos i blodet, finns inte som standardanalys i Dalarna. Därför vet vi inte hur fruktos påverkar oss annat än att vi vet att vi blir fetare av överskott på fruktos och alla andra kolhydrater som vi kan digerera.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

bäste Björn
Du får nog frisera dina uppgifter.
Klart att du frågar experter på vintillverkning för att få höga halter fruktos, för det har ju vindruvor, i all falll relativt sett. Men dessa är inte representativa för frukt. Sedan skulle jag gissa att äpplen för cidertillverkning är sötare än andra, för socker behövs ju för jäsningen. Grönsaker innehåller dessutom mindre sockerarter av olika slag. Dessutom innnehäller frukter mineraler som gör att kroppen har lättare att hantera fruktoset.
Stora mängder fruktos är något helt annat än frukt, och kom inte dragandes med de tvångsmatade gässen i detta sammanhang. De får ju dessutom majs, precis det som fruktosen i den här studien var framställt av.

Anmäl kommentar

Bäste Pens.leg.läk!

Gå in på SLVs matdatabas så finner du att äpplen har drygt12% kolhydrater. Men SLV ger ingen mängd fruktos.

Fineli ger däremot mängden fruktos, glukos och sackaros. Men de uppger bara 6,6 % kolhydrater.

Efter konsultation med expert på frukter för vintillverkning så uppger denna källa 11-13 % kolhydrater i äpplen.

Alltså måste vi dubbla mängderna enkla sockerarter i Finelis lista.

Då finner vi att det finns 2 g rent glukos/100 g äpple
Det finns 7 g rent fruktos/100 g äpple
4 g sackaros/100g äpple som kan spjälkas till 2 g glukos + 2 g fruktos.
Det blir alltså sammanlagt 4 g glukos och 9 g fruktos/100 g äpple.

Glukosinmundigande ger en ökning av P-glukos (som vi kan mäta med blodsockermätare) som ger ett insulinpåslag som ger leverförfettning då glykogendepåerna är fyllda.
Fruktosinmundigande ger en ökning av P-fruktos (som vi inte kan mäta med blodsockermätare) men som ger ett insulinpåslag som ger leverförfettning då glykogendepåerna är fyllda.

För att inte drabbas av gåsleverpastejengåsens fettlever så transporteras de mättade och enkelomättade nyttiga animaliska fetterna med hjälp av VLDL till fettceller för inlagring.

Så ju mer frukt du äter desto fetare blir du, precis som sades i P3 idag 20 minuter i 8, då en diskussionsdeltagare hade ätit enbart frukt i två veckor för att gå ned i vikt.
Hon sade sig vara konstant hungrig men gick upp 1,5 kg på 14 dagar.

Biokemin stämmer, fysiologin stämmer men SLV har tydligen inte läst på tillräckligt när man hävdar att vi skall äta mer ”nyttig frukt”. Ett halvt kg äpplen innehåller lika mycket fibrer, vitaminer, mineraler som 25 g vetekli, som sköljs ned med två flaskor sockerdricka (66 cL à 10% socker = 5 hg äpple med 13% kolhydrater).

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

HOMA-R är ett index för insulinresistens och man får det genom att multiplicera fasteglucos mätt i mmol/liter med fasteinsulin mätt i mIE/liter dividerat med 22,5. En kvot över 1,73 visar på en hög risk för hjärtkärlsjukdomar och diabetes typ 2, alltså en så hög insuliresistens att betacellerna får jobba så hårt att efter ett antal år avtar produktionen av insulin med den följden att man har en manifest diabetes. Ett högt HOMA-R utan manifest diabetes benämns prediabetes och vissa forskare anser att denna form också skall behandlas som diabetes alltså med livsstilsförändringar. Själv föredrar jag ett lågt fettintag under 20 e%. Med ett proteinintag på 20 e% kan jag njuta av mycket goda stekar med ett stort inslag av grönsaker och frukt.

Anmäl kommentar

Ser att en av medförfattarna ovan gjort ett utspel om fruktos i DN i dag.
Det verkar väldigt ogenomtänkt, och speglar, förutom att försöka ge trovärdighet åt anekdoter, vilket jag inte trodde hörde till evidenbaseradt synsätt, författarens dåliga omdöme att jämföra det utomordentligt låga fruktosinnehållet i frukt med en studie där man fullkomligt vräkt i förökspersoner jättemängder fruktos, inte frukt, i vattenlösning!
Skärpning.
Detta motverkar bara sitt syfte och gör folk än mer villrådiga och deras tilltro till både vetenskapsmän och experter försvagas. till vems nytta då?
Möjligen var Aftonbladets artikel om saken inte så dum, eftersom man faktiskt redovisade hur litet fruktos det faktiskt är i olika frukter. Det man dock inte visade var hur pass längsam resorptionen är. till skillnad från   koncentrerade lösningar av raffinerat socker.

Anmäl kommentar

Shunyata:
Har du inte märkt att folk pratar om "kalorier", när man menar något man stoppar i sig? Kalorier har kommit, att för många betyda mat.
Minkommentar  har e4gentligen inget med olika energimått att göra, jag förstår fuller väl att energin är densamma oavsett hur den mäts.
Men det är bra om folk verkligen förstår att man faktiskt pratar om just energiinnehåll när man talar om kalorier. Jag är inte säker på att det är så, och somliga verkar vilja lura folk med att använda olika begrepp.
Ingen använder ju kalorier som ett energimått längre i annat än kostsammanhang.
Om man tolkar vissas tolkning av att olika typer av nutrienter skulle ha olika bra eller dåliga kalorier, ja då inställer sig säkert förvirring. Menar man att fett ger mindre fetma än kolhydrater kan man ju uttrycka det så, inte med kalorimått, för en kalori är ju alltid en, och den går ju, som du skriver, att uttrycka i andra mått.

Anmäl kommentar

Björn Hammarskjöld är ju verkligen ute och cyklar.

Nu påstår han också att SLV rekommenderar att man endast ska äta 25g protein om dagen.

Populationsmålet ligger på 15E% från protein. En 70kg man som är relativt inaktiv behöver runt 2100kcal/dag. På 15E% ger det ca 80g protein/dag.

Dom flesta ser ju här hur Björn bara häver ur sig en massa orelevant strunt som ej har någon sanningshalt.

Björn varför svarar du förresten inte på mina inlägg?

Kan du inte bara svara på varför du hänvisar till Keckwiks och Pawans studie som ett bevis på att man går upp vikt och lägger på sig fett av kolhydrater.

Anmäl kommentar

@pens.leg.läk

"om vi menar olika saker med begreppet kalorier när det gäller matens energiinnehåll? Att det egentligen är kilokalorier vi talar om lärde man sig ju redan i folkskolan."

Hur vill du definiera matens energiinnehåll?

En kalori är ju enbart en energienhet, den energi som behövs för att värma 1g vatten en grad Celsius och är ekvivalent med 4.19J. Vilken typ av prefix och vilken enhet man sedan väljer att mäta energin i är väl egentligen helt godtyckligt. Inget skulle väl ändras i diskussionen om exempelvis elektronvolt användes, 1 kcal = 2,613*10^22 eV. Eller om naturliga enheter väljs då vi har sambandet [E] = [M] = kg (om vi väljer SI-enheter) och då helt enkelt mäter energi i massenheter.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk

När du har läst Good Calories, Bad Calories challenging the conventional wisdom on diet, weight control and disease (som är den kompletta titeln) av Gary Taubes (finns numera i pocketupplaga, billig) och Trick and Treat, how ’healthy eating’ is making us ill (som är den kompletta titeln här) av Barry Groves så kommer du att se på livet och vår föda på ett annorlunda sätt. Då kommer du inte att tveka, du kommer att äta närproducerat gräsbetat kött, egenfångad fisk, närproducerade ägg och fett från mejeriprodukter (helst direkt från egen ko men det är nog att gå litet långt, men tanken finns). Låt bli växter och deras produkter, låt växtätarna göra jobbet år oss, de är experter på att avgifta och omvandla kolhydrater till protein och fett. Genom att äta för oss människor naturlig, artriktig och essentiell föda så kommer vi som äter detta att fortsätta att må bra. Inte ens Livsmedelsverket hävdar att kolhydrater är livsnödvändiga, varför skall vi då späda ut den riktiga maten med något vi inte behöver?

Cancerceller svälter inte ihjäl på fettrik kost, de svälter ihjäl på kolhydratfattig kost. Det är en viss skillnad. Fettrik kost kan också vara kolhydratrik kost.

1-1,5 g protein/kg fettfri vikt är allt vi behöver i proteinväg, om proteinet är fullvärdigt. 70 kg människa behöver ungefär 45-70 g protein per dag. SLV vill att vi skall äta 25 g protein om dagen (40 g kött + 0,58 dL vispgrädde + 530 g potatis tre gånger per dag). Äter vi 100 g kött och 1,5 g vispgrädde till såsen 3 gånger om dagen får vi i oss 65 g protein och 100-115 g fett (30-45 g från köttet och 60 g från grädden) så slipper vi det av SLV rekommenderade 1,5 kg potatis (eller 900 g kokt ris eller 600 g pasta) per dag. SLVs kostrekommendationer ger oss alltså en undernäring av protein, fett, vitaminer och mineraler. Antingen vet SLV inte vad de gör på grund av okunnighet eller också vet de vad de gör och då bör det kallas överlagt genocide med ett utländskt ord.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Hej igen Björn
Det är inte utan att jag känner igen din beskrivning av energiomsättningen; du har skrivit på samma sätt flera ggr..
men har vi inte i all fall ett semantiskt problem om vi menar olika saker med begreppet kalorier när det gäller matens energiinnehåll?
Att det egentligen är kilokalorier vi talar om lärde man sig ju redan i folkskolan.
Det där med cancerceller:
Vilka är beläggen för din tes att cancercellerna svälter ihjäl av fettrik okost? År det bara det faktum att fetma är associerad med ökad förekomst av cancer du försöker förklara på detta sätt? Att det alltås är SLV:s fel att vi får cancer oskså. I så fall har jag ytterligare ett bevis för det: Eftersom cancer fr.a. är en sjukdom som drabbar de som levt länge, så har de förstås ätit längre av SLV:s fettsnåla, kolhydratrika kost och exponerats för denna giftiga föda längre, vilket orsakar cancer. Dvs., de började ju överäta dirket när råden kom, eftersom de var särskilt hälsomedvetna och därför lydiga.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk


Vi ska nog behålla det gamla hederliga kalorier eller riktigare kCal. Det går också bra med kJ men då det gäller nutrition så föredrar i alla fall jag kCal.

Vi har tre energibärande molekyler som vi använder oss av, glukos, ketonkroppar och fettsyror.

De celler som har många mitokondrier (cellers energifabriker) kan använda alla tre energimolekylerna, fett och muskler, framför allt hjärtmuskeln. De som har färre mitokondrier använder mer glukos och de som saknar mitokondrier (röda blodkroppar, ögonlinser, många cancerceller) måste gå på glukos uteslutande.

Celler utan mitokondrier kan alltså inte använda den aeroba förbränningen och då blir det glukos till mjölksyra. Med mitokondrier kan vi bryta ned glukos till ättiksyra (egentligen AcCoA) som sedan kan gå in i citronsyracykeln och generera 19 gånger mer energi i form av ATP än den anaeroba förbränningen.

Vid överskott på kolhydrater måste kroppen omedelbart bryta ned glukos till ättiksyra och antingen förbränna (motion à la Gunde Svan) eller bygga fett och ketonkroppar.

Ketonkroppar består av två HAc hopkopplade, är nästan neutralt pH och är vattenlösliga precis son glukos, kan alltså transporteras i vattenlösning (blod) till alla celler i kroppen.

Fett åker i livbåtar (VLDL) som är vattenlösliga på utsidan och fettlösliga på insidan till de celler som kan använda fettsyror som energikälla.

Så ju mindre kolhydrater och mer nyttigt, livsnödvändigt animaliskt fett vi äter, desto mindre näring får de stackars cancercellerna som riskerar att svälta ihjäl. Men vi mår utomordentligt på tillräckligt mycket nyttigt livsnödvändigt animaliskt fett, lagom med protein och så litet kolhydrater som möjligt.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Torwald
Låter intressant. Kan du berätta mer om HOMA_R.
Har letat på nåtet, men hittade bara en artikel.

Anmäl kommentar

På Sabbatsbergs Kostcentrum 1993-1999 kostregistrades i dator med näringsberäkning ca 28 tusen dagar (7-150 dagar per 2000 personer). Personerna kroppsmättes och följdes med en blodprofil om 31 variabler under 5-52 veckor. Alla ni som nu har diskuterat ovanstående artikel, hur många kostregistreringar har ni gjort och hur har ni följt patienterna? Själv väljer jag en kost med 20 e% fett och 60 e% kolhydrater och mitt HOMA-R är 0,42. Hur är ert HOMA-R?

Anmäl kommentar

Björn
Hej igen!
För att kontra med samma mynt, så tror jag att jag som gammal fysiolog och lärare i medicinsk fysik också har en hum óm termodynamik.
Har vi inte ett semantiskt problem här? Vad är kalori om inte ett, om än gammalt, energimått?
Borde man inte använda ett annat begrepp för att slippa förvirring? Nutrienter, kanske?
Och sedan, är inte glukos normalt den primära energikällan i kroppen och glykogenet den primära energireserven?
Du menar alltså att fett leder till större förluster vid förbärnning. Hur stora då, jämfört med en kolhudratrik kost enligt SLV?
Jag har frågat det förut, men skulle det då vara så att feta, som ju enligt dig blir det pga för mycket kolydrater, blir så varma och svettas så mycket. det är inte så att man svettas mer om man äter mer energi. Så verkade det ju var i skräpmatsstudien i Linköping. Det skulle ju motsvara motsatsen till vad som händer vidsvält.
Sedan måste man ju hålla koll på ev vätskeretention vid svält. Jag har själv sett gravt undernärda efter tarmshuntoperationer, som varit väldigt ödematösa, bl.a. troligen pga hypoalbiminämi och åtföljande lågt kolloidosmotiskt tryck i blodet. Om detta varit hela förklaringen vet jag ej, men de har måst nutrieras parenteralt för att bli operabla igen. Deras metabolism har minskat, men vikten ökat, men ite pga fettinlagring

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk

Jag tror att jag som gammal biokemist har ganska bra kunskap om termodynamikens lagar.
Jag skrev om termodynamik den 24 april.

Termodynamikens första lag talar om att energin är oförstörbar. Vi kan alltid se att energi in i ett system är lika stor som energin ut ur samma system. Men energin kan uppträda i olika former som massa eller rörelse av olika former.

Att omvandla en form av energi till en annan form av energi kräver energi, därför kan inte verkningsgraden uppnå 100%. Detta är termodynamikens andra lag. Det innebär att kostprofessorerna inte kan termodynamikens lagar eftersom de påstår att en kalori in = en kalori ut. Men de har rätt, energin in = energin ut. Detta är termodynamikens första lag. Men de har alltid förnekat existensen av termodynamikens andra lag och de förnekar att vi är hormonstyrda. Sätts vi i en svältsituation så minskar basalmetabolismen och äter vi mer så ökar basalmetabolismen. Äter vi kolhydrater så ökar omvandlingen av kolhydrater till fett och fettnedbrytningen försvinner. Äter vi fett så börjar levern göra glukos och basalmetabolismen ökar och fettförbränningen ökar. Detta är gamla kända fakta som vissa verkar förneka.

Holistos,

Självfallet gäller mina beräkningar en normal 70 kg tung människa som äter tre mål mat om dagen.. Och jag har räknat ut det alldeles själv med hjälp av mina kunskaper i kemi samt data från SLVs och Finelis hemsidor. Det är inte speciellt komplicerat. Men du verkar försöka komplicera det hela. Jag hyllar The KISS! Principle (Keep It Simple, Stupid!). Kan man begripa det enkla så är det lättare att begripa det som är mer komplicerat.

Namn, det är alldeles rätt att diabetiker slipper vara diabetiker (de flesta) den dag de inser att de har blivit lurade av Livsmedelsverkets kostråd, som tagits över av Socialstyrelsen utan eftertanke och kunskap. Och sjukvården verkar hittils inte ha lärt sig något av dessa gamla kunskaper, de som fanns redan 1921 med då mer än hundraårig erfarenhet. Vill du veta mer så räcker det med att läsa Jörgen Vesti Nielsens artikel om 44 månaders uppföljningen (länken finns längre bak eller Googla på Vesti Nielsen och 44)

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Namn2!
Naturligtvis har du rätt. Men det är inte bara det att dom dör (alldeles för tidigt), utan att de ofta har ett i slutfasen "dåligt" liv. INGEN diabetiker har, vad jag vet, blivit symtomfria genom att följa Socialstyrelsens nuvrande kostråd. ALLA, vad jag vet, blir åtminstone i någon mån bättre genom att göra tvärt om, d.v.s. äta minimalt med kolhydrater - åtskilliga så bra att de kan sluta med medicinering.

Anmäl kommentar

Snälla Namn.

Hur många diabetiker som dör per timme beror enbart på hur många som finns. Alla dör Även om alla levde 20 år längre skulle det fortfarande dö lika många per timme i slutändan.

Om antalet minskade skulle det självfallet vara en annan sak.

Men den här typen av populistiska argument leder ingen vart.

Anmäl kommentar

Martin

I princip kan man, som jämförelse med bilmotor säga att hormonerna funkar som växellådan. Låg växel=hög energiförbrukning, hög växel= låg energiförbrukning. Vi förbrukar olika mycket energi men kommer lika långt i samma hastighet.

Det skulle på ett enkelt sätt förklara varför människor reagerar olika (viktmässigt)på samma mängd föda och termodynamiklagarna hålls intakta.

Många av de människor jag arbetar med har en övervikt pga sitt leverne. många av dom har fått tipset att bara genom att byta ut mellanmjölk mot lättmjölk och vanligt margarin mot lättmargarin så blir dom lovade att dom kommer att gå ner flera kilo i vikt på ett år.

Vad tror den samlade kunskapen. Funkar det?

Anmäl kommentar

Pens leg läkare,

Taubes kritiserar inte termodynamiken. Han påstår inte att energi kan förstöras, vilket ju skulle vara absurt. Han kritiserar den utbredda uppfattningen att de termodynamiska lagarna bevisar att vi går upp i vikt om vi äter ett visst antal kalorier, oavsett typ, och går ner i vikt om vi äter ett visst antal kalorier oavsett typ.

Resonemanget kan formuleras i två huvudpunkter. Det finns solid forskning som visar att det gäller för djur, och det finns god evidens för att det bör kunna gälla även för människor. Av nån anledning har man dock bestämt sig för att strunta i detta - eftersom man redan vet att en kalori är en kalori och att folk äter för mycket.

Termodynamikens första lag (som är vad som är aktuellt för oss) säger att energidepåerna i ett system är lika med flödet in i systemet minus den energi som förbrukas:

Energireserv (=fettväv) = Energi in - energi ut.

1. de två variablerna till höger i ekvationen är inte oberoende av varandra. Det är väl bevisat att basalmetabolismen ställs ner när vi äter för få kalorier - dvs kroppen ställer om för att förhindra viktförlust. Den som äter för lite kalorier blir också hungrig för att öka intaget, och orkeslös för att minska energiåtgången.
Den som äter fler kalorier än vanligt kommer att öka sin basalmetabolism, bli mer aktiv och mera mätt.
Kroppen är ett system som fungerar efter homeostatiska principer som alla vet. Och det är inte önskvärt (i reproduktionshänseende) att vara för fet eller för smal - jämvikt eftersträvas.

Dessutom har den föda vi intar olika anabola och katabola återverkningar på metabolismen genom hormonella (=insulin) effekter.

2. Ekvationen ovan beskriver bara associativa samband - ingen kausalitet. En sjukdom eller extrem normalvariant i den metabola-hormonella apparaten skulle kunna leda till att fettväven drabbas av hypertrofi primärt - med effekten att vi äter mer och rör oss mindre. En gravid kvinna, för att ta en liknelse, blir inte tjock därför att hon äter mer än vanligt och rör sig mindre - hon behöver äta mer och rör sig mindre därför att hon är i ett speciellt hormonellt tillstånd (hon är gravid) som får de här konsekvenserna.

Det är ingen självklarhet enligt fysikens lagar att vi blir tjocka pga att "en kalori är en kalori" konceptet. Trots att detta förvisso är en utbredd uppfattning. En liknande analogi är den med barn som växer: växer barn för att de äter mer än de förbrukar? Nej, barn äter mer därför att de växer. Varför skulle det vara otänkbart att samma gällde fettvävshypertrofi, som muskel och skelletthypertrofi?

Det mest anmärkningsvärda är att  uppfattningen att "en kalori är en kalori" betraktas som en självklarhet fastän det helt saknar evidens, medans det finns 100 års substantiella forskningsresultat som stöder Taubes tolkning. Men det verkar ingen bry sig om, känna till, eller tycka att det spelar någon roll.

Vill man veta vilken denna forskning är rekommenderar jag varmt att man läser boken.

Anmäl kommentar

Jovisst! Och vi behöver def. fora för åsiktsutbyte på alla områden. Men jämfört med den oerhörda skandalen att Livsmedelsverket under många år lurat oss alla är väl behovet att "lufta sina åsikter" något mindre viktigt. Och att den "fettskräck" SLV lider av också i förlängningen gör att det i vårt land t.ex. dör en diabetiker i timmen i följderna av sjukdomenen är en nästan outhärdlig tanke. Det senare alltså på grund av Socialstyrelsens makabra kostråd till diabetiker - "basera din kost på 50 - 55 % kolhydrater"!

Anmäl kommentar

Sven-Erik
Det roliga med en sådan här spalt är att kunna lufta sina åsikter, i detta fall i kostfrågor. Och få se hur de uppfattas av andra.

Anmäl kommentar

Tänk att ett avslöjande av SLV:s närmast totala brist på vetenskapligt underlag för sina kostråd kan resultera i så många, så långa och så detaljerade kommentarer om så mycket annat! Att det staliga verk som skall ge oss kostråd för god hälsa och långt liv baserar sina råd på något helt annat än "vetenskap och beprövad erfarenhet" tycks mindre viktigt för många än att få demonstrera sina egna åsikter i detaljer som knappt hör hit. Häpnadsväckande!

Anmäl kommentar

Martin:
Ang. Taubes bok:

Det som Björn H skrivit gör en ju förskräckt. Han kan rimligen inte ha förstått vad termodynamiken andra lag säger, om boken nu är rätt sammanfattad.
Jag upplever inte att jag har skäl att ta ställning vare sig för eller emot SCHF, i vart fall inte i nuläget. Det är klart att man inte skulle bli dummare av att läsa boken. Ska fundera på saken. Den är ju väldigt omfattande vad jag förstår.
men en av anledningarna till at jag tvekar är de tväräkra uttalanden som t.ex. Björn gör om olika saker, som verkarosäkra, se t.ex. sign. Holistos´ fråga nedan.

Anmäl kommentar

Björn

Jag kan håller med om att SLV ger felaktiga kostråd.
Sen visar du på intressanta uppgifter/beräkningar.
Den 24/4 skrev du: "Vi kan alltså äta 100 g kött och 1,5 dL vispgrädde. Då får vi i oss alla vitaminer, mineraler, proteiner och fetter."

Varifrån kommer den uppgiften, vem har gjort beräkningen och gäller den alla människor oavsett, ålder, kön, BMI, genetisk variation, klimat, grad av rörelse/träning/motion, ev sjukdom etc

Anmäl kommentar

Ang. inlägg 15:08, 29 april 2009
 
Trist med internettroll även på sådana här fora.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll

Anmäl kommentar

vilken bra inkomstkälla i kristider för ovanstående! fantastisk hur man kan lura allmänheten med pseudovetenskap! helt unikt!

Anmäl kommentar

al:
Och inte hade boken gått att sälja heller!
Hade möjligen blivit kurslitteratur -
= 0 inkomster.

Anmäl kommentar

Al,

Ska vi inte ta någon forskning alls på allvar då, om det visar sig att den finansieras av någon annan?

Jag förstår din tanke med att budskap kan korrumperas av pengar, men som världen är uppbyggd blir det inte så mycket vetenskap kvar då. Och särskilt inte av den forskning som hävdar att fett är farligt och att vi behöver dyra mediciner för att behandla oss. Dvs den "rivaliserande" tolkningen till Taubes och de som tycker som han.

Att inte ta nån hänsyn till de idéer som framförs är att gå för långt. Om saker bevisas i experiment som är riktigt gjorda, då är de inte mindre sanna för att den som påtalar deras existens tjänar pengar på att göra det.

I mitt tycke är det värre med trovärdigheten hos experiment och epidemiologiska studier vars själva design kan misstänkas utformas efter finansiärens intressen.

Läs om de studier och experiment Taubes refererar och döm själva om ni håller med i hans slutsatser, är mitt råd.

Jag tror att ett paradigmskifte gömmer sig mellan dess pärmar, men som med alla vetenskapliga paradigmskiften så handlar det om att de som företräder de gamla hypoteserna måste trängas undan (i en del fall genom pensionering?) därför att det tyvärr är en omöjlighet för de flesta att ställa om i tanken (eller i viljan).

Anmäl kommentar

Martin

Gary Taubes fick ett förskott på ca en miljon $$ för att göra sin genomgång.

Om hans genomgång hade kommit till en annan slutsats än den gjorde tror du han skulle kunnat publicera det ?

Jo jag har läst boken.

Anmäl kommentar

Pens leg läkare,

Du som verkar vara en intresserad och någorlunda fördomsfritt vetgirig människa, att du inte ännu har beställt hem och läst Gary Taubes Good calories, bad calories är för mig ett stort misstag.

Du behöver för den skull inte hålla med om allt som står i den, eller hålla med om allt som LCHF-förespråkare menar. Men du skulle förstå den forskningsresultatsgrundade motiveringen till varför LCHF skulle kunna vara svaret på problemen med fetma och metabola syndrom.

När denna Gary Taubes nu ägnat 5-10 års tankemöda åt att plöja igenom de senaste 100 årens forskning inom hjärta-kärl, metabolism, diabets, övervikt mm och haft vänligheten nog att sammanställa den, blir man då inte nyfiken? Och undrar man inte hur man själv skulle ställa sig i relation till den analys han gör?

Intressant och beklämmande hur många "debattörer" som gärna debatterar och tycker i ämnet, och om Taubes bok, utan att ha läst den.
 
I alla fall, pens leg leg, efter att ha följt din framfart här på forumet predikterar jag att du inte kommer  kunna lägga ifrån dig den.

Soliga hälsningar!

Anmäl kommentar

Eva: Det är väl en attidydfråga. Klart det viktigaste kanske är att något fungerar, men nog vill vi veta varför. Det ligger i människans natur att vara nyfiken.

Anmäl kommentar

Jättebra att du har något att tro på "namn".
Alla behöver det plus ett mål och du verkar ha lyckats! Så bra!

Anmäl kommentar

Jag tror på Keith Richard dieten.

Han är både smärt och lever fortfarande.

Tala om anektdotiskt bevis.

Anmäl kommentar

Du säger pens. leg. läk. :
"Vilket jag inte vet eftersom det behövs kontrollerade studier för att ta reda på fakta."

Och vad spelar det för roll om man nu inte känner till mekanismerna till 100%, om nu metoden fungerar! Så är det med mycket inom sjukvården - ingen riktig forskning finns, men det fungerar! Så BRA!

Forskning finns! Gå in på LCHF-länkar och se på deras länksamlingar!
Mängden "anekdotiska berättelser" börjar även bli väldigt stor - därav alla LCHF-framgångar. Dvs. Sunt förnuft används!
Gå in i denna tidning på Ann-Evas blogg och se vad hon skrev om sina blodtryckspatienter! Verkligen intressant!

Anmäl kommentar

Eva, en sak till:
Alla tillfredsställda behov ger en stimulering i våra belöningssystem. Det är då vi känner oss tillfredsställda. men bara för stunden. Det gäller också mat.
Så nog kan man säga att vi har ett behov av mat och också i den här meningen att mat är beroendeframkallande. Brist på mat ger ett slags abstinens.

Anmäl kommentar

Klart att mättnadskänslan varierar över tid för olika nutrienter, men vi vet väl inte orsaken till det?
Mina tankar beror på att livet har lärt mig att det brukar vara feltänkt om ett problem inte bli löst.
Jag tror inte LCHF-förespråkarna har lösningen på fetmaproblemet, inte på mekanismerna i vart fall, även om metoden skulle fungera. Vilket jag inte vet eftersom det behövs kontrollerade studier för att ta reda på fakta.

Anmäl kommentar

Varför krångla till det!
Erkända beroendebehov är nikotin-, alkohol-, och knarkberoenden!

Sedan finns även socker (stärkelseberoendet) som tidigt drabbar dom som är känsliga i olika metabola syndrom!   I Fråga Doktorn igårkväll bedömdes över 1 milj människor i vårt land lida av IBS i mer eller mindre grad!
Självklart är det så att spannmål är en stor bov i detta sammanhang!  I stort sett enbart oxiderande energi utan speciell näring! (=socker)

Mättnadskänsla är inte något för stunden utan något som bör verka för längre tid och det gör protein och fett!
Klart man måste äta i ett om man nu huvudsakligen äter fettsnålt och stärkelserikt! Vissa moderna modedieter talar ju om intag av föda var 3:de timme.
Tokigt, eller hur?

Anmäl kommentar

Det kan ju vara så här också:
Tillfredsställelsen när man äter kanske mest sitter i munnen och kandke belöningssystemen alltid tillfredsställs gnom dessa. I så fall kanske det inte är så bra att stimulera dessa system för ofta. Det skule kunna tala för att man bara bör äta ett fåtal gånger per dygn, dvs, helt undvika att stoppa NÅGOT ätbar i munen kanske mer än 4 ggr, för då kanske de här belöningssystemen blir nedtriggade så att ett matsug uppstår.
D¨skulle orsaken till fetma kunna sökas just i munhålan och dess centralnervösa kopplingar till belöningssystemen.
Har man kanske varit för fixerad till just mängden mat och vad som kommer ned i magen?
Jag menar, så att detta gjort att man undersökt fel saker när det gäller mättnadskänsla hos överviktiga?

Anmäl kommentar

Kan det vara så här:
Sötsuget sitter i munnen och mättnadskänslan i magen. Tror jag.
Om sötsuget sitter där, i munnen alltså då borde det inte ha så mycket med blodsocker eller metabolism att göra? Fast klart att sambandet inte ärsolklart.
Det måste vara någon centralnervös meknism som triggas från munhålan, rimligen.
Kolhydrater kan omvandlas till fett, och tvärtom, så kanske spelar intaget inte så stor roll, bara man får i sig det som är essentiellt.
Och förstås att den som är överviktig/vet, inte triggar sötsuget genom att stoppa in några sötsaker i munnen.
Därför kanske det är rimligt att dessa personer äter fett, för så slipper de trigga sötsuget ocm bli "mätta i magen" ändå?
(Ursäkta at jag spårar in på övervikt igen).
Om en överviktig får höra att han/hon inte "rår för" sin sjukdom, utan att det är någon annans (t.ex. SLV:s) fel, ja då låter det mer aptitligt, och leder då till att man "tror på" LCHF-idén, och inte behöver exponeras för det man utvecklat beroende för, och ger dessutom gott samvete.
Alternatibet är att känna att man själv åsamkat sin åkomma, och då ska straffas för den av de som ska behandla en. Straffet är riklig motion, svält, kanske insulin för att tåla det man inte tål (kolhydrater om man blivit typ tvåa). visst låter det lätt attt välja?

Anmäl kommentar

Martin:
vi är nog principiellet väldigt överens.
självklart ska man vara öppen för att faktiskt ha fel, men det hindrar ju en inte från att ha en, ska vi säga, tillsvidareuppfattning, alltså utifrån hur man uppfattar situationen i dag, med det evidenläge som finns.
Och som du säger inte läsa sig inför framtiden, att ständigt ifrågasätta och låta sig ifrågasättas; att inte vara dogmatiska, utan inte in ödjuk hållning till det som vi kan  kalla för "sanning". Vi som varit med ett tag har kanske lättare för att se detta, för kartan har ju fått ritas om på väldigt många sätt vid uprepade tillfällen, därför att den s.k. verkligheten till synes varit så påträngande annorlunda.
Och en sak är väl säker, att forskning blir mest trovärdig och bedrivs bäst, om den utförs av peroner som är så oberoende som möjligt av ev. påverkan från olika håll, ekonomiskt eller på annat sätt.

Anmäl kommentar

pens leg läkare.

Visst kan det vara så att svaret på frågan varför vi har överviktsproblem och metabola syndrom är att vi äter mer än vi gör av med, oavsett makromolekyler.

Man kan välja att tro detta, för att det låter troligt eller på annat vis tilltalande. Men jag tror man skall vara noga men att hela tiden påminna sig att det är en förklaringsmodell som inte på något vis stöds av ett klart evidensläge (f.n.). Som vi vet från historien är det lätt att antaganden om 'sannolika hypoteser' med tiden transformeras till 'väl bevisade sanningar', utan att någon ny evidens sett dagens ljus (och utan hälsovinster för mänskligheten).

Och man skall naturligtvis komma ihåg att det finns andra förklaringsmodeller (jag tänker mest på den som bäst motiveras och framställs i Taubes bok) som återstår att falsifiera.

kan vi kollektivt härda ut den mentala påfrestning det innebär att vara 'confused on a high level' så skapar vi en gynnsam miljö för att god vetenskap, fri från förödande bias, skall kunna bedrivas. Och kan vi det, då kanske vi faktiskt kommer kunna bevisa saker också.
   Så hoppas jag det kan bli. Men för det krävs väl att folk slutar sätta likatecken mellan sin person (ära, inkomst, prestige, självbild m.m.) och en eller annan hypotes.

Efter att ha följt denna debatt kan jag nog tycka att du uppvisat en större tendens att låta tanken löpa fritt än många andra... ;-)

Anmäl kommentar

Hej Martin
Jag håller med dig.
Det är väl därför ämnet fortfarande kan vara så kontroversiellt. Man kan tro på de studier man vill...Det kom ju fram tydligt i diskussionen mellan Rössner och Lindström i länken nedan, som du lagt ut, tycker jag. Stefan sa ju ungefär att det fanns lika många studier som talade för som mot LSV: kostråd och då valde man ut de man ansäg lämpliga.
Det gör väl alla i den här frågan, kanske i andra också.
Sedan, vad säger att människor som nu vill gå in för att med hjälp av LCHF-kost, gå ned i vikt eller bli bättre i sin diabetes, faktiskt äter det de säger. Om de verkligen vill visa att metoden hjälper, jag då är det ju lätt att (omedvetet) feluppskatts intaget.
Jag tycker, efter att ha följt den här debatten, att man som vanligt är "confused, but on a higher level". Jag tror inte att animaliskt fett är falrigt, inte heller att man ska undvika kolhydrater så som somliga förespråkar, men inser naturligtvis att övervikt och fetma är så stora problem att det mesta är välkommet och tillåtet.
Jag tror heller inte att en metod passar alla. När det gäller fetmaepidemin skulle jag gissa att för stort kaloriintag är boven tillsammans med för lite uthållig fysisk aktivitet. Jag skulle också gissa att man behöver röra sig väldigt ofta, inte bara 2 - 3 ggr per vecka. Så jag skulle önska att folk använde bilen mycket mindre. själv låter jag den mest stå i garaget.
Den här snabbmattstudien speglar väl mer ett akut sjukdomsförlopp än ett kroniskt, som ju fetma och diabetes II är? Viktigast är väl hur vi BRUKAR leva, inte hur vi gör det en kortare tid, även om det också kan vara viktigt. Det blev ju t.ex. inte lätt för de här studiedeltagarna i Linköping att gå ned igen vad jag förstår. Inte underligt. Ändå kan man ju gissa att de var selekterade på något sätt, på gott eller ont.

Anmäl kommentar

pens leg läkare.

Nej, jag förstår vad du menar.

Men det känns som det kommer bli svårt att bevisa någon som helst kosthypotes om det måste dels ske storskaligt nog, dels ske i metabolic wards...

Men småskaligt i metabolic wards kanske är bra nog?

Anmäl kommentar

Martin
Det var ju ingen vidare kontroll över vad deltagarna åt. Se aDez kommentar nedan.
Fast visst gjordes den med humor, inte undra på uppmärksamheten blev stor, men det som kom fram i massmedia var väl ungefär att man inte fick ökad risk för hjärtinfarkt därför att kolesterolet inte ändrades som man trott; detta efter den amerikanska filmen.

Anmäl kommentar

Hej pens leg läkare

När du skriver att prof Fredrik Nyströms snabbmatsstudie var av tveksam kvalitet, vad tänker du på då?

MVH

Anmäl kommentar

Åderförkalkning hos Massajerna, men kärlförstoring kompenserar för detta.

http://aje.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/95/1/26

"Measurements of the aorta showed extensive atherosclerosis with lipid infiltration and fibrous changes but very few complicated lesions. The coronary arteries showed intimal thickening by atherosclerosis which equaled that of old U.S. men. The Masai vessels enlarge with age to more than compensate for this disease."

Anmäl kommentar

Bonniers stora kokbok säger mellan 9-12 mg per 199 g c-vitamin i potatis. 11 mg enligt hertzmanfrukt.se, primavi.se/naringstabeller/naringstabell.htm

Anmäl kommentar

Björn:
Var hämtar du din information?
På SLV:s hemsida står det att potatis innehållr 18 - 19 mg akorbinsyra per 100 ml.

De där inuiterna jag srivit om fick i sig mellan 35 och 110 mg per dag.

Anmäl kommentar

Martin
Tack förlänken. Det var en intressant diskussion mellan fetmaforskaren professor Stefan Rössner, och Fredrik Nyström. Den senare mest könd för allmäheten genom att ha gjort några  roliga sanbbmatsstudier av tveksam kvalitet, som dock fått stort genomslag i massmedia.

Anmäl kommentar

Hej!

Lyssningstips, debatt mellan Rössner och prof Fredrik Nyström

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1714121&BroadcastDate=&IsBlock=

Anmäl kommentar

En sak till
Jag läste att Inuiternas normala föda, alltså innan civilisationen slog till, faktiskt innehöll tillräckliga mängder vitamin C. tyvärr kan jag inte länka studien, men det handlade om att man följde några familjer och analyserade c-vitamininnehållet i den.
När jag gick i folkskolan fick vilära oss att de fick sina c-vitaminer från alger de åt från sälarnas magar. Hur sant det är vet jag inte.
Men som sagt, kul med nya kunskaper och infallsvinklar, men det ska inte vara skrönor förstås utan fakta.

Anmäl kommentar

Hej igen Björn
du glömmer att jag är född på trettiotalet.
När jag gick i skolan så man inte mycket grönsaker. Potatisen koktes alltid oskalad. Jag sa inte att den var vår enda vitaminkälla för C, men vår viktigaste. Det är en viss skillnad.
sedan är det ju så i praktiken att mycket av det som folk för till gruppen kolhydrater när det gäller kost är t.ex. olika rotfrykter, t.ex potatis. Tidigare åt man ju rovor i stället. men bara det fåtal som hade egna villor kunde odla sina egna tomater etc. själva.
vi fick inga bristsjukdomar vad jag minns, trots att vi inte åt så mycket kött. Det var t.ex. matransonering under kriget, allt var begränsat.
´Så jag fortsätter att tro påden allsidiga kosten. Du har ju ibland klara sakfel, som när det gäller massajerna. Sedan svarar du bara på de frågor du vill och desto mångordigare. Jag tycker både jag och "Kemisten" har några frågor till dig som du undviker, samma sak när det gäller "dez".
Mvh

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.

SLV hävdar att vi behöver 75 mg C-vitamin per dag. Potatis innehåller 8,5 mg (oskalad) respektive 6,5 mg (skalad) C-vitamin per 100 g. Enligt SLV behöver vi då äta 1 kg potatis för att få i oss C-vitaminer.

Människan är ett av de få däggdjur som saknar egenproduktion av C-vitamin. Vi vet från biokemin och fysiologin att vi behöver C-vitamin för att bryta ned kolhydrater.

Inuiterna äter inga grönsaker av förklarliga skäl och då behöver de inte äta några C-vitaminer heller.

Engelska sailors på 1700-talet åt skeppsskorpor (stora mängder kolhydrater) och fick skörbjugg pga C-vitaminbrist.

Antropologen Viljamur Stefansson var inlagd på sjukhus under övervakning i ett år. Han åt bara protein och fett, behövde inget C-vitamin. Sedan åt han en begränsad mängd kolhydrater och utvecklade skörbjugg som försvann så fort han slutade med kolhydrater.

Så potatis är inte speciellt C-vitaminrikt och det är ingen större skillnad på skalad och oskalad potatis, jag fick lära mig då jag var liten att framför allt C-vitaminerna sitter i skalet eller precis under skalet. Därför skulle man inte skala potatis innan den koktes.

Sedan, om nu kolhydrater bara är ett annat namn för socker, socker saknar livsnödvändighetsstatus, SLV kallar socker för tomma kalorier. Och de har helt rätt!
Kolhydrater kan inte betraktas på annat sätt än som just ”tomma kolhydrater”. Sedan kräver SLV att vi skall äta dessa ”tomma kolhydrater” som de själva avråder ifrån är bara förvirrande och ologiskt.

Att sedan naturen förpackar sina tomma kolhydrater i förförisk förklädnad (både färg, form och smak) är bara att lära sig.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Björn
du tar då i.
Inte tolkar jag kostråden så att vi sak äta tomma kalorier.
Dessutom fick jag lära mig i folkskolan att potatis var vår viktigaste C-vitaminkälla.
Mycket nyttiga vitaminer och mineraler  (även om innehållet minskat som "Holistos" påpekar nedan) finns i grönsaker.
SLV vill att vi minska onyttiga kolhydrater!

Anmäl kommentar

Holistos.

Jag glömde litet siffror, ber om ursäkt men här kommer de:

Vi kan alltså äta 100 g kött och 1,5 dL vispgrädde. Då får vi i oss alla vitaminer, mineraler, proteiner och fetter.

Men SLV vill att vi bara skall äta 40 g kött och 0,58 dL vispgrädde för att vi skal tvingas i 529 g potatis eller 300 g ris eller 150 g pasta. Kolhydrater som vi inte behöver, kolhydrater som i stort saknar livsnödvändiga proteiner, livsnödvändiga fetter, livsnödvändiga vitaminer och mineraler. 60 % av det som är både gott och livsnödvändigt skall ersättas med tomma kalorier! Inte undra på att vi får näringsbrister i alla dess former så fort vi äter enligt SLVs uppenbart felaktiga kostråd.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Holistos, inte undra på att vi får bristsjukdomar med SLVs felaktiga kostråd.

Ät 100 g kött och sås gjord på 1,5 dL vispgrädde till frukost. Du får i dig 600 kCal (en tredjedel av dagsbehovet på ett ungefär). Du får dina livsnödvändiga proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Mer perfekt balanserad kost får du bara av ägg.

Sedan kommer SLV och kräver att 60 % av den goda maten skall tas bort från tallriken för att du skall äta 530 g potatis eller 300 g ris eller 150 g pasta. Kolhydrater som vi inte behöver, kolhydrater som i stort saknar livsnödvändiga proteiner, livsnödvändiga fetter, livsnödvändiga vitaminer och mineraler. 60 % av det som är både gott och livsnödvändigt skall ersättas med tomma kalorier! Inte undra på att vi får näringsbrister i alla dess former så fort vi äter enligt SLVs uppenbart felaktiga kostråd.

Allt detta visades på 1800-talet av kolonialmakternas utsända läkare som skrev hem att infödingarna var friska så länge de åt sin ursprungskost men att infödingarna blev sjuka i västvärldens civilisationssjukdomar som undernäring, övervikt, hjärtsjuka, diabetes, cancer och Alzheiner.

Och detta har vi inte lärt något av på 150 år.Vi har kunskapen men vi har inte lärt oss något!

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Massajerna har väl inte precis sevt i någt öveflöd av mat vad man förstår heller och varit tvungna att vara fysiskt aktiva så länge de levat som naturfolk.
Så inte konstigt att de blir feta om de flyttar till civilisationen.
Men folk ser visst bara det de vill se; blundar för annat. Man lägger väl upp studier så de visar det men vill de också. Och beskyller andra för riggade studier.
Kanske.

Anmäl kommentar

Pens.leg.läkare.
Precis, det är få folkslag som är veg. Men massajer brukar tas som ett exempel på folkslag med dominans av animalisk föda och att dom bl.a. därför skulle vara så friska, bl.a. tidigare bland kommentarerna. Nu stämmer inte det utan dom lever till stor del av vegetabilier förutom den där perioden i tonåren för pojkar.

naturalförloppet
Ja visst. Men det beror förmodligen inte på gröt och bröd eftersom dom redan innan konsumerar en hel del ex.v. majsgröt. Däremot kan man anta att dom som stadsbor börjar inta en onaturlig industrikost med snabba kolhydrater och onaturliga fetter samt får brist på rörelse.

Anmäl kommentar

Maasaierna är inga stora köttätare, deras förmögenhet består av levande kor -- i alla fall de som lever traditionellt. Inte så många som gör det idag. De som beskrivs som grönsaksätare är inte maasaier, finns flera folkslag nära släkt med maasaierna, men odlare ska man inte kalla maasaierna, fast de gillar honung.

Om de traditionella maasaierna flyttar in till städerna och övergår till en kolhydratrik (gröt, bröd) föda, så blir de väldans lätt överviktiga och får dessutom typ2-diabetes.

Anmäl kommentar

Holistos:
Läste att massajerna lever på sina kor, eftersom marken är för dålig att odla-
. De gör mat på bl.a. mjölken och så tar de blod från halsen. Tydligen klarar korna att återbilda detta. Sedan gör de någon slags gröt på detta, så vegetarianer är de inte.

Anmäl kommentar

Holistos:
Förskräckligt detta med kvaliteten på frukt och grönt. men det är ju det man känner. Det man köper smakar bara vatten. Det blir dyrbart sådant.
Men du menar alltså att olika brister kan påverka metabolismen i kroppen?

Anmäl kommentar

Har tittat vidare på vad som skrivits här senaste tiden. Mycket kloka ord och samband men även uppgifter som inte riktigt stämmer.

Varför kolhydrat och fettmetabolismen spårar ur beror framför allt på näringsbrister och överbelastning med olämplig näring.
Under några få generationer har näringsbrister ackumulerats. Det som odlats från andra halvan av 1900-talet och framåt har konstgödslats och besprutats. Två viktiga faktorer för att odlade växter på sikt får minskade mängder mineraler, vitaminer och enzymer.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_320510.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_339018.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_338422.svd

Samtidigt har kosten utvecklats till en raffinerad industrikost rik på snabba kolhydrater, härdade fetter och omega-6 fettsyror.

När det gäller folkslag som är längst levande och friskast på detta klot är det de med övervägande växtbaserad kost.  Det har jag hänvisat till tidigare.
Det påstås ibland bl.a. i detta kommentarsforum att massajerna är exempel på folkslag som äter extrema mängder kött och därigenom blir långlivade med en god hälsa. Sanningen är en helt annan. Basföda hos dom är mycket grönsaker, bönor och ugali dvs majsgröt. Det är endast under en kort period i tonåren som pojkar lever på en kost med mycket kött.
http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/middag-i-massajland-1.310871

En urspårad kolhydrat samt fettmetabolism kan återställas och normaliseras med behandling som tar sikte på att lösa orsakerna nämnda ovan, alltså bl.a. lämpliga mineraler, vitaminer, naturliga fetter och då särskilt omega 3 fettsyror.

Anmäl kommentar

björn:
Jag har tänkt om. Jag funderade så här:
Det kan ju bli fel på alla system. Därför borde det inte vara omöjligt att kroppen bildar fett trots negativ energibalans, men då¨måste ju något annat förbrännas och då lgger väl kroppsmuskulaturen närmast till.
;em då har det ju inget med termodynamikens lagar att göra. De säger ju sitt i alla fall.
Vikten måster rimligen minska i all fall även om fett då skulle kunna bildas av andra kroppsvävnader! Under negativ energibalans allt¨å. Vad tror du om det. Kanske en möjlighetvid extrem fettunderskott i kosten?

Anmäl kommentar

Det stämmer säkert. Det där som slängs i köket, det kan nog vara enorma mängder. De flesta som lagar mat skär nog bort det mesta synliga fettet. särkilt på fläskkött då förstås, på nätkött är det ju svårare, men då blir det väl kvar i stekpannan.
Men det där som skrivits om att kolhydrater har svårt att lagras som fett, det kan väl knappast stämma speciellt mycket, för då skulle ju knappast övervikten öka.
Har folk blivit rädda för fett, ja då måste ju något annat konsumeras.
Inout:
Om för lite energi tillförs bryts kan även muskler brytas ned, särkilt om de är inaktiva. Har du inte sett någon med en fraktur hur fort det går!
Vid uttalad svält upphör mycket i kroppen att fungera. Mensen hos kvinnor uteblir, tarmslemhinnan atrofierar och  slutar ta upp vågot så det blir bara värre svält. En ond cirkel. Då kan rimligen kroppen inte prioritera att lagra in fett, när den håller på att gå under.

Anmäl kommentar

Inout
Men då skulle man inte längre ligga på ett energiunderskott.

Trots det är det fortfarande omöjligt att öka i vikt på 1000kcal/dag. Basalmetabolismen för en normalviktig kvinna ligger ungefär på 1300kcal/dygn. Varje dygn kommer alltså minst 1300 kcal att förbrukas, lägre går inte att komma utan att man dör.

Anmäl kommentar

Flera av debattdeltagarna diskuterar fram och tillbaka huruvida fettkonsumtionen i olika länder har ändrat sig eller ligger still. Ingen vet, därför att siffrorna för ett lands fettkonsumtion likställas med den mängd som är TILLGÄNGLIG för konsumtion. Från denna siffra måste man subtrahera den mängd som går till hundar, kattar och andra husdjur, det som försvinner under transport och lagring, det som kastas för att det har legat för länge i butiken, samt, och här kommer det viktigaste, det som försvinner i köket eller lämnas på tallriken. Med den fettskrämsel som råder i västländerna utgör det senare nog en väsentlig del och den har med all sannolikhet ökat under många år.

Anmäl kommentar

Konsten att gå upp i vikt, trots att intaget  av kalorier är mindre än utgifterna...

Man intar t.ex. 1000kal/dag i många dagar, istället för att förbruka allt, så minskar kroppen energiförbrukningen via diverse hormonsystem, sänker ämnesomsättningen, omfördelar - så fett kan inlagras i fettväven -- för  ännu sämre (fram-)tider.

Insulin är ett överordnat hormon, så det går att öka i vikt, trots det lilla energiintaget

Anmäl kommentar

Ser att dez angivit att kolhydratintaget i USA minskat. enligt Johan H har fettintaget legat still.
Tydligen kontroversiellt det också. Det måste ju vara fel på någon statistik, för i annat fall skulle inte viktenöka.

Anmäl kommentar

Elin
Det är just det som är problemet, att vi äter för mycket kolhydrater. Fettkonsumptionen har ju legat stila, medan kolhydratintaget ökat samtigdigt som fetmaepidemin brett ut sig.
Så självklart äter vi för mycket. Och då är det kolhydraterna som är problemet. vad skulle det annars vara? Kalorierna regnar ju inte precis ned på oss.

Anmäl kommentar

Apropå inslaget i vetenskapsradion nyssens, i intervju med Ingrid Larsson, disputerad nutritionist, återkommer påståendet om att socker/glucos inte kan omvandlas till fett.

Alla vet ju att ett överskott av socker blir till fett genom insulininducerad de novo lipogenes. Eller ingår den kunskapen inte i kurslitteraturen?

den 14 april skrev Elin ungefär detsamma här i kommentarerna, så denna missuppfattning om sockrets metabolism är visst utbredd

Postad av: Elin, 18:38, 14 april 2009   
Det är faktafel att kolhydrater omvandlas till fett!!
Man måste äta avsevärda mängder under lång tid för att denna teoretiska möjlighet ska bli verklighet. Glukosen används ju som energi! Har man däremot ätit för mycket akalorier så är det fettet som direkt lagras.

Anmäl kommentar

Anmäl kommentar

Visst vore det märkligt om inklusionskriteriet
för att delta i kostexperimentstudie vore avsaknad av personlighetsstörning...

Jag kan garantera att ingen koststudie har vare sig pengar eller kompetens vad gällande confounding factor - personlighetsstörning.

Anmäl kommentar

Björn
en sak till:
Vid Rabbit starvation, om det nu överhudutaget förekommer, så ska det ju vara en brist på essentiellt fett, alltså omega 3 och 6, och det har du ju även i oljorna. Så lite essentiella omega 3 och 6 från vegetabiliska oljor och kaninkött så ska du klara dig vad jag förstår.

Anmäl kommentar

Jag menade inte att man skulle ersätta animaliskt fett med vegetabiliska oljor.

Kan du h'nvisa till ett enda fall där någon dött (eller ens fått) rabbit starvation då man ätit kolhydrater och protein i normala mängder samt inte varit utsatt för extrem kyla? Du drar till med extremer. De är ointressanta i sammahanget om du inte hade planer på att börja ge egna kostråd till naturfolk?


Jadu du Björn. Jag vet inte riktigt vad man ska säga. Du menar att majoriteten av deltagare i koststudier skulle rapportera korrekt. Även om de alltid skulle vara ärliga (vilka de i många fall inte är) så felrapporteras det även p.g.a deltagarna helt enkelt uppskattar sin konsumtion fel. Jag citerar återigen Kekwick.

"Many of these patients had inadequate personalities. At worst they would cheat and lie, obtaining food from visitors, from trolleys touring the wards, and from neighboring patients. (Some required almost complete isolation). A few found the diet so trying they could not eat the whole of their meals. When this happened, the rejected part was weighed, and the equivalent calories and foodstuffs were added to a meal later in the day. A considerable number of failures in discipline were discarded."

Det är dock inget unikt uppförande då det gäller sådana här studier.

Anmäl kommentar

Men Björn
Nog för att det säkert är svårt att mäta energiöverföringen i alla steg i metabolismen, men det kan aldrig bli mer än den tillförda mängden innehåller, för det blir ju förluster i varje steg.
sedan må det vara hur mycket hormoner som helst inblandade.
v´Vi är ju inga växter heller som kan använda koldioxid och vatten med energi från solen, och någonstans ifrån måste ju energin komma. Förbärnner vi inte det som kroppen har lagrat, det må vara kolhydrater eller fett, ja då måste energi i form av föda tilföras utifrån. Men förgbränns energin i musklerna blir det värmeförluster, och lagras den blir det också förluster.
Så det innebär att den tillförda energin inte kan lagras om den understiger förbrukningen. Då må energin gå till muskelarbete, CNS, eller något annat i kroppen, t.ex. matsmältninng eller lagring. Men finns inget att lagra, dvs. om allt går åt, ja då finns inget överskott. Inget att lagra alltså.
Om vi äter protein kan väl deta metaboliseras som energi eller sedan syntetiseras till fett.
Kvävet gör vi ju oss av med.
Sedan. Hur mänga tror du håller med dig om att folk faktiskt exkat vet vad de äter. Tvärtom, vill man visa en sak, ja då går man in för det. Det behöver nog knappast vara medvetet. Det är här jag menar att sektläran kommer in.

Anmäl kommentar

Kemisten
Har du läst nutrition så vet du att solros- och sojaolja, liksom majs- och de flesta andra oljor innehåller ett rejält överskott av inflammationsdrivande omega-6-fetter med max 18 kolatomers längd. Det som är essentiellt för oss är omega-6 och omega-3 i ungefär ekvimolära mängder. Och de måste vara animaliska fettsyror med 22-24 kolatomers längd. Växternas oljor är för korta och duger alltså inte.

Då det gäller mättat fett kan vi tillverka de fettsyror vi behöver men vi behöver också tillföra fett, annars dör man av rabbit starvation (protein finns men fett finns inte mycket i kaninkött)

Pens.leg.läk.

Termodynamiken räknar bara energi (egentligen energi = massa) medan våra fantastiska kroppar styrs av ett förskräckligt stort antal kemiska reaktioner inkluderande olika hormoner som blandar bort korten och gör allt multifaktoriellt. Det är därför vi inte har så stora kontrollmöjligheter vid kostexperiment.

Principen för en kostbehandling: det räcker att programmera försökspersonerna och sedan låta dem äta fritt och sedan väga försökspersonerna före och efter. Absoluta majoriteten av försökspersonerna är helt ärliga då de redovisar vad de ätit och vad de väger. Den som har motsatt åsikt speglar bara sin egen ärlighet.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Björn
Hur i herrans namn tolkar du termodynamiklagarna? Energin är ju oförstörbar, som du säger. Hur kan man då lagra energi om man tillför mindre än som förbrukas. Förluster är ju förluster även inom metabolismen, så det där att det blir förluster, som du skriver, när kolhudrat omvandlas till mättat fett i kroppen, det ökar ju bara förlusterna.
Och gör ditt resonemang än mer svårförståeligt.

Anmäl kommentar

Vad menar du skulle skilja det animaliska mättade fettet mot det du hittar i solrosolja eller sojaolja? Jag förstår inte riktigt din oroa för att barn skulle få brist på mättat fett. Kroppen kan syntetisera de mängder kolesterol och mättat fett den behöver. Vi kommer ju knappast få brist på acetyl-CoA, eller hur...?

Anmäl kommentar

Ad libitum
Glömmer du att vår kropp kan syntetisera mättat fett från kolhydrater? Det är ju bara det som är essentiellt vi behöver tillföra.
Det verkar ju vara ett problem för somliga, just detta, även om det åtgår energi för omvandlingen, vilket Björn påpekar.

Anmäl kommentar

Ang. inlägg av ad libitum, 11:38, 23 april 2009 : 

Nedan är länk till kostrek. från SLV. Antar ref. kan ifrågasättas?

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=15710&epslanguage=SV

Anmäl kommentar

Kostrekommendationer till barn  finns det gått om, extra spännande är det att läsa dessa rekommendationer över tid. T.ex. år 1900 till 2009.

 När fick man för sig att   det är farligt med naturligt mättat animaliskt fett för den växande individen?

Vilka studier ligger till grund för antagandet att naturligt mättat animaliskt fett skall bytas ut till omega-6-bemängda vegetabiliska oljor.  Finns visste en finsk, men SLV ändrar ju inte kostråd pga en enda studie...

Vad händer med cellmembranen om det inte finns tillräckligt mycket av det naturliga mättade animaliska fettet? hur blir uppbyggnaden av CNS - centrala nervsystemet
om byggstenarna finns i för liten mängd eller saknas....

vad händer med det växande centrala nervsystemet om det viktiga kolesterolet hålls på så låg nivå att kroppen inte kan kompensera med ökande egenproduktion...

tänk om barn får brist på mättat animaliskt fett, tänk om barn får skador...

Anmäl kommentar

Uffe
Ursäkta att jag kommenterat så många gånger ang. kolhydrater, men delvis förklaras detta förstås med att debaten av somliga spårat in dit i sätllet för att hålla sig till fettet. Å andra sidan är det väl ingen, inte ens sign."dez" som ifågasätter det naturliga fettets (åtminstone) ofarlighet.
Sedan verker det ju som om fettkonsumptinen trots rekommendationerna i all fall håler sig på en konstant nivå, trots alla lättprodukter, men det är klart, dessa förutan kanske vi skule mätta oss mera på just fetter än annat. Ju st deta med lättmjölk, lättfil, magra ostar och vad det nu kan vara har nog satt sig i folks köpvanor.

Anmäl kommentar

Ad libitum., Björn m.fl.
Ni verkar glömma det jag skrivit tidigare, den stora effekt som vi brukar kalla placebo, som understundom kan vara mycket uttalad.
Jfr det jag berättat om "Asken", som redan under "proppen" lärde oss att den medicinska konsten, det var att ordinera två magnecyl så att de hade "därför avsedd effekt". Eller lanatomiprofessorn Bror Rexed, sedermera GD för SoS och mannen bakom Du-reformen, när han
berättade om THX
-Sandberg och hans fantastiska sätt att möta sina patienter och just ordinera på rätt sätt. Något för oss att försöka ta efter, menade han (inte preparatet utan beteendet vid ordination, omhändertagandet).
Nu har vi ju en situation som påminner om David och Goliat. David, dvs AD har beskrivits som att hon offrat sin tjänst, fått SoS och SLV (Goliat) att backa (vilket inte är sant - man har bara likt ADA justerat lite för diabetiker).
Hon är LCHF-rörelsens Stormufti, ivrigt påhejad av Ayatollorna, som kan läsas här nedan, ochkan beskrivas som sektledare också. Vad kan inte sekter leda till - ja kollektivt självmord bl.a. Så underskatta inte kraften i detta. Tänk vad David ställde till med / åstadkom menar jag i förlängningen!
Så att man i den här sekten kan gå ned i vikt utan att registrera att man faktiskt äter mindre energiinnehåll, det furundrar då inte mig.
Mvh

Anmäl kommentar

Skall vi diskutera metabolism finns det två parametrar man behöver mäta och det är vikten över tid samt fråga om de mår bra och om de varit mätta under försökets gång.

Men skall vi tala om långa studier så kan vi bara se på samerna, inuiterna, massaierna. De har hållit på i några tusen generationer med naturlig, vild mat utan kolhydrater. Och de har inga civilisationssjukdomar som undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott

Anmäl kommentar

Erik.

Rössner och Marcus har hela 5 månaders medicinsk kemi. Och inte verkar de har några större kunskaper i fysiologi eftersom de förnekar fysiologi.

Inte verkar de ha någon större kunskap i termodynamik eftersom de hävdar termodynamikens första lag som enda sanning med en druckens envishet. De borde känna till termodynamikens andra lag också, men det har de inte visat något tecken på ännu.

Termodynamikens första lag: Energin är oförstörbar (=inout, energin in måste vara lika med energin ut). Detta är helt korrekt. MEN.
Termodynamikens andra lag innebär att inga reaktioner är förlustfria, det är inte 100 % eller mer i verkningsgrad.

Omvandlar vi kolhydrater till fett så tappar vi ungefär hälften av energin i form av värme.

Även om vi sätter en människa i en sluten kammare så kan vi ändå inte fånga alla förluster med mätinstrument.

Anmäl kommentar

Istället för att traggla samma sak om och om igen kan inte Björn Hammarsköld ge något konkret svar på allt jag skrivit till honom från början på mitt första inlägg här.

Och varför hänvisade du till Kekwick?

Anmäl kommentar

Beklagar att det blev dubbelt mitt i i mitt förra inlägg, tyvärr går det inte att redigera här.

Ber om ursäkt för läsarnas merarbete.

Anmäl kommentar

Ad Libitum, sår rätt du har!

Alla dessa usla så kallade studier som är gjorda för att passa en livsmedelsindustrins älsklingshypotes kan inte kallas vetenskap och knappast forskning heller.

Betalda ”forskare” som ”bevisar” sina älsklingshypoteser, dessa älsklingshypoteser som genererar stora pengar från industrin (livs- och läkemedels-). Men resultaten stämmer inte med den riktiga vetenskapen i form av biokemi och fysiologi.

Ad Libitum, sår rätt du har!

Alla dessa usla så kallade studier som är gjorda för att passa en livsmedelsindustrins älsklingshypotes kan inte kallas vetenskap och knappast forskning heller.

Betalda ”forskare” som ”bevisar” sina älsklingshypoteser, dessa älsklingshypoteser som genererar stora pengar från industrin (livs- och läkemedels-). Men resultaten stämmer inte med den riktiga vetenskapen i form av biokemi och fysiologi.

Om inte kartan stämmer överens med terrängen så är man desorienterad. Det fick i alla fall jag lära mig i det militära. Om nu hypoteserna inte stämmer med fysiologin och biokemin försöker man med fusk och vinkling söka göra om verkligheten. Ta bara forskningsfuskaren Ancel Keys, Livsmedelsverkets husgud. Hur han fuskade finns här: http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Sedan verkar livsmedelsverket inte ha fattat vad de själva skriver. Fett, protein, mineraler, vitaminer är livsnödvändiga. Hur kan då naturligt fett, mättat eller omättat (exklusive industriella transfetter) vara skadliga för oss? Eller vad menar Livsmedelsverket med livsnödvändigt?

Att Livsmedelsverket rekommenderar oss sedan att späda ut den livsnödvändiga maten med 60 E% av något som vi inte behöver är besynnerligt. Genom att äta dessa 60 E% kolhydrater tränger dessa kolhydrater undan det som är livsviktigt. Vi får bristsjukdomar, hjärtsjuka, sockersjuka, övervikt, cancer och Alzheimer.

Och ingen verkar bry sig i att dessa kunskaper redan finns sedan mer än 150 år. Ingen vill ta till sig denna kunskap, ingen vill lära sig något av den befintliga kunskapen.

Det behövs flera barn inom vetenskapen, barn som kan se det ingen annan kan se, precis som med kejsarens nya kläder. Barn som kan tänka fritt. Barn som saknar den där förstockningsgenen som de flesta vuxna verka ha.

När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV slirar på sanningen. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV verkar sakna basala kunskaper. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV i strid med Högskoleförordninge återanställer Margarin-Bengt som adjungerad professor på 2000-talet trots att han var adjungerad redan på 90-talet. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV inte anställer någon med kunskap om lågkolhydratkost i strid med vad som står på SLVs hemsida: http://www.slv.se/upload/dokument/om_oss/Jav_2008/080619_hantering_av_jav.pdf

” Olika ”skolor”
Att utesluta en expert därför att denne har en bestämd uppfattning i t.ex. en medicinsk fråga
torde normalt inte komma i fråga. I den mån det förekommer olika ”skolor” inom ett fackområde är det lämpligt att dessa olika uppfattningar finns representerade i myndighetens arbete med den aktuella frågan.” (sid 3 i dokumentet)

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Sedan verkar livsmedelsverket inte ha fattat vad de själva skriver. Fett, protein, mineraler, vitaminer är livsnödvändiga. Hur kan då fett, mättat eller omättat (exklusive transfetter) vara skadliga för oss? Eller vad menar Livsmedelsverket med livsnödvändigt?

Att Livsmedelsverket rekommenderar oss sedan att späda ut den livsnödvändiga maten med 60 E% av något som vi inte behöver är besynnerligt. Genom att äta dessa 60 E% kolhydrater tränger dessa kolhydrater undan det som är livsviktigt. Vi får bristsjukdomar, hjärtsjuka, sockersjuka, övervikt, cancer och Alzheimer.

Och ingen verkar bry sig i att dessa kunskaper redan finns sedan mer än 150 år. Ingen vill ta till sig denna kunskap, ingen vill lära sig något av den befintliga kunskapen.

Det behövs flera barn inom vetenskapen, barn som kan se det ingen annan kan se, precis som med kejsarens nya kläder. Barn som kan tänka fritt. Barn som saknar den där förstockningsgenen som de flesta vuxna verka ha.

När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV slirar på sanningen. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV verkar sakna basala kunskaper. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV i strid med Högskoleförordninge återanställer Margarin-Bengt som adjungerad professor på 2000-talet trots att han var adjungerad redan på 90-talet. När man dessutom finner att den statliga myndigheten SLV inte anställer någon med kunskap om lågkolhydratkost i strid med vad som står på SLVs hemsida: http://www.slv.se/upload/dokument/om_oss/Jav_2008/080619_hantering_av_jav.pdf

” Olika ”skolor”
Att utesluta en expert därför att denne har en bestämd uppfattning i t.ex. en medicinsk fråga
torde normalt inte komma i fråga. I den mån det förekommer olika ”skolor” inom ett fackområde är det lämpligt att dessa olika uppfattningar finns representerade i myndighetens arbete med den aktuella frågan.” (sid 3 i dokumentet)

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

ad libitum
Ok. Har du lust att redogöra för den fysiologi som ligger som grund till det du påstår?

Vad gör man när många anekdoter motsäger varandra? Du kan inte på allvar mena att alla anekdoter följer samma mönster.

Jag bryr mig inte det minsta om hur trovärdig jag uppfattas. Jag gör detta för att jag tycker det är kul, för att lära mig och hålla mig uppdaterad.

Kan du inte lägga lite mer krut på att ta fram lite bevis istället för att försöka ta reda på vem jag är? =)

Anmäl kommentar

En fråga till Er som läst biokemi, läkarlinjen osv; Tror ni att Ulf Rössner, Claudio Marcus, ML Helenius och Ulf Bohman verkligen tror att mättat fett är farligt? Alltså att en beståndsdel vi består av skulle ge hjärtsjukdomar? Dom bör ju ha läst en del om kroppen eller? Jag har läst biokemi i 3 år snart och jag tycker det hela är löjeväckande. Hela frågan är ju självklar, men jag är iof inte uppköpt av något flingföretag ännu. Jag menar dom borde väl veta vad som egentligen är sant? Att det ens ska behövas studier för att bevisas..

Anmäl kommentar

nä, jag tycker inte att jag ska "backa upp" mina påståenden med studier. jag tycker att mina påståenden visas och bevisas av den kurslitteratur som finns i fysiologi. Det finns säkert en årgång vart tionde år, med samma sanningar i fysiologi.

det är vilseledande att enbart hänvisa till studier, ssk inlåsningsstudier, då den typ av studier som jag anser mig veta, skulle visa resultat xx, de studierna betalar inte industrin för.

när tillräckligt många s.k. anekdoter visar att fysiologin stämmer -- ja, då blir 1000 kalorier4s studier helt ointressanta, de säger ingenting om de fakta jag skulle använda.

så, nej dez, nej kemisten/mikael, er trovärdighet ökar inte med tiden ni är kända, ej heller med tiden ni argumenterar. det enda som åstadkoms är en extrem trötthet

Anmäl kommentar

Jag trodde debatten handlade om vetenskap och inte anekdotiska historier? Dez har hittils backat upp det mesta han sagt med studier och bevis. Kan inte du göra detsamma ad libitum?

Anmäl kommentar

dez, mot all erfarenhet, så skall jag kommentera...

Jag tänker inte i första hand på friska, normalviktiga

Jag tänker gärna på friska, numera noramlviktiga, f.d. överviktiga...

Jag resonerar gärna om tre veckor, heller 30, helst 300 veckor, men aldrig en lågfettdiet
en lågfettsdiet säger nämligen fysiologin är osund  om dieten hålls mer än tre veckor....

Alla går ner i vikt initialt om man sätts på svältdiet - för första gången, jag diskuterar inte svältdiet. en lågfettdiet är ologisk på sikt, om på sikt är livslångt, med optimal livskvalitet, då är lågfettdieten utesluten.

Om ej förväntas optimal livskvalitet, så är dieten/kosten ej människovärdig eller varför inte livs-ovärdig

ett levande däggdjur av rovdjursart kräver animaliskt fett för överlevnad, ännu mer för optimal överlevnad, hormoner, ssk stresshormoner och könshormoner.

Inte för en sekund tror jag på att det skulle vara det optimala att vara vegetarian för människan, läs Ganong, så förstår du vad jag menar.

Anmäl kommentar

Du har rätt, Ad libitum.

Betydligt enklare då att läsa på bloggar om dom hälsoförbättringar som väldigt många gör genom att ändra kost! Dvs dom äter betydligt mindre raffinerade kolhydrater och betydligt mer av naturliga fetter!
Riktiga solskenshistorier. En fröjd att läsa!
Detta gäller då många av dom som drabbats av olika metabola åkommor! Vissa kallas även kroniska!

Koster med denna inriktning är troligen även bra som förebyggande för friska.

Anmäl kommentar

ad libitu,

Nej alla mina påståenden gäller inte för " friska, hårt fysiskt tränande personer, på en kaloribegränsad kost."

Även om många studier där kolhydratintaget reduceras och personerna går ner i vikt då de ätit ad libitum så har ändå viktnedgången orsakats av ett enegiunderskott, inte just pga kolhydratrestriktionen i sig.

Jag till skillnad mot de flesta LCHF:are är öppen för justering av kosten beroende på den rådande situationen och är ej främmande för lågkolhydratkost.

Sen har jag läst om MÅNGA personer både på svenska och utländska forum som minskar kolhydratintaget till ett minimum och vräker på med fett och undrar varför de ej går ner i vikt och vissa går till och med upp. Konstigt.

Sen om du hade läst mina inlägg så skulle du sett att jag hade med en ad libitum lågfett högkolhydratstudie refererad nedan där feta personer gick ned i vikt. En medelviktnedgång på 7,8kg på tre veckor.

Obesity and cardiovascular risk intervention through the ad libitum feeding of traditional Hawaiian diet.
Am J Clin Nutr. 1991 Jun;53(6 Suppl):1647S-1651S.

Just den här diskussionen är väl också dessutom främst riktad till en hyfsat friska och normalviktiga personer.

Anmäl kommentar

Ad libitum:
Hur ska man kunna dra några slutsatser om hur många kalorier man satt i sig utan att faktiskt räkna dem och jämföra?
Du menar alltså, att om man äter tilräckligt med fett och tillräckligt lite kolhydrater, ja då minskar vikten. Men du kan ju inte veta kaloriintaget utan att registrera det säkert och då kan du väl inte dra någon slutsats alls?
Om man då som jag inte tror man kan trolla, på riktigt alltså, då måste aptiten påverkas. Då är det som min farmor sa.

Anmäl kommentar

tyvärr dez, nu gör du det igen, dödar debatten. det finns ingen som orkar läsa dina långa inlägg, ssk om man läst dem tidigare, samma argument, samma studier + några nya.

glöm inte påpeka att alla dina påståenden gäller friska, hårt fysiskt tränande personer, på en kaloribegränsad kost.

en gång till, - allt som sägs om lågkolhydratkost, i princip, generellt är "ad libitum", med få undantag

(jo, jag vet att Annika rekommenderar kaloribegränsning om ingen viktnedgång sker med enbart LCHF -- jo-jo-bantarna är ett ssk kapitel)

Det fina med kråksången är just att man äter ad libitum, vid övervikt går man ner, vid normalvikt är man viktstabil, vilket innebär normalisering av blodparametrar såsom HbA1c, diverse blodfetter m.m.

Anmäl kommentar

Jag vet. Det insåg jag nog redan i folkskolan, att oavsett vad man hänvisar till, så hittar man alltid någon expert, professor eller så, som har samma åsikt.
Det g'äller ju allt. Ta t.ex. kärnkraftens farlighet, hur den bedöms av experter. Det är inte sakkunskapen i sig som verkar avgöra vad man tror på, utan något annat.
Och som sagt, det är skönt att slippa behöva tro på trolldom.
Faktiskt.

Anmäl kommentar

pens.leg.läk,

Det finns en annan uppfattning kring detta som allt annat. Läs det som skrivs på nedanstående och de studier det hänvisas till. Det är för övrigt en av de mest intressanta hälsobloggarna på internet.
 http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/01/exercise-and-bodyfat.html

Det är ganska bestickande argument. Hypotesen att fetmaepidemin skulle bero på minskad motion håller helt enkelt inte.

Anmäl kommentar

Dez
Tack. Det känns skönt att se att man inte behöver tro tro på trolldom när det gäller energibalansen!
Taubes och hans lärjungar säger väl det folk VILL höra. Det känns väl lättast så.

Anmäl kommentar

Björn Hammarsköld mfl,

Björn som för övrigt ej vill eller ignorerar att svara på det jag tidigare skrivit.

För att göra ett tillägg till det Kemisten nämnde om Kekwick och Pawans studie som Björn refererade till som bevis till att kolhydrater leder till viktuppgång så var det följande studie:

Metabolic study in human obesity with isocaloric diets high in fat, protein or carbohydrate. Metabolism. 1957;6:447– 60.

Det är en studie som för övrigt finns med bland Gary Taubes referenser i hans bok och visar tydligt varför man inte alltid ska tro att en bok fylld med referenser är trovärdig.

Björn hänvisar alltså till ovan nämnda studie som ett bevis på att kolhydrater orsakar viktuppgång.

Studien gick till på följande sätt:

"14 obese patients were fed 1000-kcal diets
containing either 90% protein (5 g of CHO), 90% fat (10 g of CHO), or 90% CHO (225 g of CHO). Food available in each of the diets was unspecified. Each subject consumed the high-fat, high-protein, or high-CHO diet for 5 to 9 days before being switched to another diet. Twenty-one days later, all patients had lost weight, regardless of the order they had consumed the different diets. However, patients consuming 90% fat lost the most weight over 5 to 9 days, whereas those eating 90% CHO lost little or none; some even gained back some weight lost earlier on the 90% fat or 90% protein diets. These results led Kekwick and Pawan to suggest, “obese patients must alter their metabolism in response to the contents of the diet.”"

14 patienter fick alltså äta en diet (1000kcal/dag bestående av protein, kolhydrater eller fett) under 5-9 dagar innan man bytte till nästa diet. Vissa började med kolhdyratdieten medans några andra började med fett- eller proteindieten.

Den enda slutsats man kan dra av den studien är att makronutrienfördelningen påverkar vätskebalansen och därmed vikten i det initiala skedet på en diet beroende på makronutrientsammansättningen. De som började med fettdieten under 5-9 dagar för att sedan gå på kolhydratdieten gick ju givetvis upp i vikt då men det var glykogen och vätska och inget annat som orsakad den viktuppgången.
Att utröna hur en diet påverkar fettbalansen under 5 dagar är tämligen meningslöst.

Vidare:

"Convinced that fluid balance, not diet composition, was the cause of the weight loss reported by Kekwick and Pawan, Pilkington et al. (74) repeated their studies for longer periods of time (18 or 24 days). His results were comparable with Kekwick and Pawan’s during the first few days on each of the diets. However, there was a steady rate of weight loss with each of the 1000-kcal diets thereafter, regardless of whether the calories came from fat, protein, or CHO.
He stated “if the periods of study are long enough to achieve a ‘steady state’ the rate of weight loss on a diet consisting mainly of fat does not differ significantly from the rate of weight loss on an isocaloric diet consisting mainly of CHO.” Oleson and Quaade’s
(75) experiment, which lasted for 3 weeks, had a similar conclusion."

Citat från:

Popular Diets: A Scientific Review
OBESITY RESEARCH Vol. 9 Suppl. 1 March 2001

Jag har läst del 2 och 3 av "Good Calories, Bad Calories" och jag blev inte särskilt imponerad av det jag läste.

Gary ingorerar en hel del forskning t ex en hel del metabolic ward studier som ej visar någon signifikant skillnad i påverkan på fettbalansen vid variationer i makronutriensammansättningen och dessutom forskning gjord på fysisk aktivitet och aptitreglering.

T ex denna review av C. Alan Titchenal

"Energy intake in humans is generally increased or unchanged in response to exercise. When energy intake increases in response to exercise it is usually below energy expenditure, resulting in negative
energy balance and loss of bodyweight and fat. Thus, if energy intake is expressed relative to energy expenditure, appetite is usually reduced by exercise."

"Highly trained athletes and lean individuals usually increase energy intake in response to increased levels of exercise, whereas untrained or obese individuals often do not change energy intake in response to increased physical activity"

Exercise and food intake. What is the relationship? 
Sports Med. 1988 Sep;6(3):135-45.

Lite mer:

Physical activity has the potential to modulate appetite control by improving the sensitivity of the physiological satiety signalling system, by adjusting macronutrient preferences or food choices and by altering the hedonic response to food. There is evidence for all these actions. Concerning
the impact of physical activity on energy balance, there exists a belief that physical activity drives up hunger and increases food intake, thereby rendering it futile as a method of weight control. There is, however, no evidence for such an immediate or automatic effect. Short (1–2 d)-term and
medium (7–16 d)-term studies demonstrate that men and women can tolerate substantial negative energy balances of ? 4MJ energy cost/d when performing physical activity programmes. Consequently, the immediate effect of taking up exercise is weight loss (although this outcome is sometimes difficult to assess due to changes in body composition or fluid compartmentalization). However, subsequently food intake begins to increase in order to provide compensation for about
30 % of the energy expended in activity. This compensation (up to 16 d) is partial and incomplete. Moreover, subjects separate into compensators and non-compensators. The exact nature of these differences in compensation and whether it is actually reflective of non-compliance with protocols is yet to be determined. Some subjects (men and women) performing activity with a cost of ? 4MJ/d for 14 d, show no change in daily energy intake. Conversely, it can be demonstrated that when active individuals are forced into a sedentary routine food intake does not decrease to a lower level to match the reduced energy expenditure. Consequently, this situation creates a substantial positive energy balance accompanied by weight gain."

Cross talk between physical activity and appetite control: does physical activity stimulate appetite?
Proceedings of the Nutrition Society (2003), 62, 651–661

Gary Taubes kritserade även Mayers forskning som utfördes för 50 år sedan där han kom fram till att en viss nivå av fysisk aktivtet skyddar mot viktuppgång. Viket man nu kan finna stöd för med moderna mätmetoder.

"It has been nearly 50 y since Mayer and coworkers hypothesized that the mechanisms controlling energy balance are accurate in persons with high levels of physical activity, but that in sedentary persons there is a threshold of physical activity below which these mechanisms become imprecise and that this leads to obesity. This hypothesis, however, was relatively untested in humans because of the difficulty of measuring total energy expenditure (TEE). The development of the doubly labeled water method has obviated this problem and we have now begun to test the Mayer hypothesis in humans. A review of cross-sectional data from doubly labeled water studies in adults provided support for the Mayer hypothesis in men but not in women. Men with TEE > approximately 1.75 times the resting metabolic rate (RMR) had lower body mass indexes than did those with lower expenditures. Further support for the hypothesis was obtained from a longitudinal study of previously obese women. Women with ratios of TEE to RMR > approximately 1.75 gained less weight than did those with lower energy expenditures. When a subset of the less active women was placed in an exercise program that increased TEE:RMR to 1.75, weight gain was arrested. Weight gain resumed when the exercise program ended. The doubly labeled water method now makes it possible to quantitatively and objectively test a hypothesis proposed almost 50 y ago. Results generally support the Mayer hypothesis of a threshold of physical activity that protects against weight gain"

Balancing energy expenditure and body weight
American Journal of Clinical Nutrition, Vol 68, 956S-961S

Gary Taubes hänvisar även till en rapport som kom i början av 80-talet som visade att feta ej äter mer än normalviktiga som ett bevis för att det ej är den posotiva energibalansen som bidrar till viktuppgång. Dock så har huvudförfattaren till den rapporten nu erkänt att man då hade fel pga undermåliga mätmetoder.

"In developing his ideas about calories and obesity in Good Calories, Bad Calories, Taubes argues that obese individuals do not eat more than lean ones do. The data for
his belief come from the Diet and Health Report (16) prepared by the National Academy of Sciences. This report said ‘Most studies comparing normal and overweight people suggest that those who are overweight eat fewer calories than those of normal weight’. Further on, the author says ‘Even if it could be established that all obese individuals eat more than do the lean – which they don’t –
that only tells us that eating more is associated with being obese’. As a member of the committee drafting the Diet and Health Report, I was responsible for writing this section. The data used in this report were based on food-intake records and reflected the information of the day. Even then, however, there was a paradox."

"We now know that the data used in the Diet and Health Report were wrong and that obese people eat more food energy than do lean ones. The answer to this apparent paradox came from a new technique for measuring total daily energy expenditure (17). This technique allows us to measure total energy expenditure over an interval of 7–10 days and cannot be influenced by the subjects’ food intake. As information obtained from this technique began to appear, it was compared with the information from food records. The data showed that normal-weight people underreport what they eat by 10–30%. This means that dietary food-intake records underestimate energy expenditure by nearly a quarter. For overweight people, the degree of underreporting is higher, varying from 30% to 50%."

Viewpoint
Good Calories, Bad Calories by Gary Taubes;
New York: AA Knopf
G. A. Bray
obesity reviews (2008) 9, 251–263
Thus, food records as a measure of ‘real’ calorie need are
unreliable, as for any individual you do not know how
much he or she actually underreports.

Gary Taubes har även fått frågan om varför han inte nämnde något om en metabolic ward studie där fettintaget varierade från 0 till 70 procent av energiintaget och deltagarna befann sig i energibalans. Studien pågick i över en månad och man kunde ej se att ration mellan fett och kolhydrater hade någon påverkan på vikten.

Följande studie.

"Diets rich in fat may promote obesity by leading to a greater deposition of adipose-tissue triglycerides than do isoenergetic diets with less fat. This possibility was examined by a retrospective analysis of the energy needs of 16 human subjects (13 adults, 3 children) fed liquid diets of precisely known composition with widely varied fat content, for 15-56 d (33 ± 2 d, i? ± SE). Subjects lived in a metabolic ward and received fluid formulas with different fat and carbohydrate content, physical activity was kept constant, and precise data were available on energy intake and daily body weight. Isoenergetic formulas contamed various percentages ofcarbohydrate as cerelose (low, 15%; intermediate, 40% or 45%; high, 75%, 80%, or 85%), a constant 15% of energy as protein (as milk protein), and the balance of energy as fat (as corn oil). Even with extreme changes in the fatcarbohydrate
ratio (fat energy varied from 0% to 70% of total intake), there was no detectable evidence ofsignitlcant variation in energy need as a function of percentage fat intake."

Energy intake required to maintain body weight is not affected by wide variation in diet composition
Am.J.Clin.Nutr l992;55:350-5.

Gary sa att studien var för kort för att uppvisa några förändringar vad gäller påverkan på fettmassan vad gäller kolhydratintaget.

Men det är ju konstigt om denna extremt välkontrollade studie som dessutom sträcker sig över en månad inte skulle visa på några sådana effekter om de fanns när Gary mfl lowcarb-anhängare gladeligen hänvisar och refererar till Kekwick och Pawans skräp-studie där man åt en diet under 5-9 dagar och där man tydligen såg magiska effekter på fettbalansen genom olika fördelningar av makronutrienterna.

Väldigt lustig.

Så jag kan ju säga att jag inte har så mycket till övers för Gary Taubes teorier.

Anmäl kommentar

Holistos.
Tack för länkarna. s
Säga vad man vill, men inte blir man dummare av att vara med i en sådan här debatt!

Anmäl kommentar

pens.leg.läk. Hej igen! Ditt inlägg från 13:27, 22 april 2009 visar en varm, human inställning till livet. Sånt glädjer. Har inte följt hela debatten dom senaste dagarna. Har dock ej varit inaktiv. Angående kossors metanproduktion visar det sig att dom rapar ungefär lika mycket på gräs som på kraftfoder:
http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/JanB%20Metan.pdf
Med fiberrik/grovfoderrik foderstat avses gräs/ängsvall.
När det gäller att läka människor med diabetes och för att förstå hur denna problematik hänger ihop samt varför vi har en epidemi för närvarande hänvisas till denna länk:
http://www.eidon.com/diabetes.htm

Anmäl kommentar

Större tillgång på energirika livsmedel som både är kolhydrat- och fettrika som man kan få tag på dygnet runt i stort sett överallt i kombination med en inaktiv livsstil.

Sen att vi får i oss mycket kolhydrater i flytanded form och andra krafigt raffinerade produkter som har dålig påverkan hungerregleringen.

Kommer lite mer om det i ett inlägg om en stund gällande inaktivitet och aptitreglering.

Anmäl kommentar

Dez.
Jag kanske skulle formulera frågan så här i stället:
Varför överäter vi kolhydrater så vi blir feta i dag? Tillgången, har den ansetts begränsad förut. Levnadsstandarden är ju bättre för mänga och man har råd att köpa mat. är det så enkelt + att vi sitter mera nu än förr, vilket många förnekar, men jag är övertygad om.

Anmäl kommentar

Dez:
Intressant. Tack för svaret1
Jag blir närmast förvånad att läskintaget var så pass stort för hudra år sedan, för vad jag minns fick man dela en läsk med syrra till jul och midsommar.Typ. Det var på 40-talet.
Men det är väl som med minnet av allt man äter. Dåligt allts¨.

Men vad har du för förklaring till den aktuella fetmaepidemin? Du pratar om olika former av kolhydrater och jag har tidigare i de här spalterna funderat på korta sockerarter, men de påstås inte ha ökat i konsumption.

Anmäl kommentar

pens.leg.läk mfl,

Om vi nu bara ser till kolhydrater som grupp och ej i vilken form dom kommer så kan man ju undra varför det inte var en fetmaepidemi i USA i början av 1900-talet då per capita intaget av kolhydrater låg på 501g/dag och kolhydrater utgjorde 57E% av energiintaget(1).
Liknande siffror finns för Sverige dock så låg energiintaget från kolhydrater här på 65E% i början av 1900-talet(2). Varför var det ingen fetmaepidemi men det höga kolhydratintaget här då kan man ju undra? Dessutom utan några rekommendationer från SLV.

Givetvis så kan ju kolhydrater påverka aptiten och energiintaget beroende på i vilken form de intas i. T ex så pekar ju mycket på att om kolhydrater och energi intas i flytande form så kommmer kroppen ej att "känna" av de kalorierna vilket därmed leder till ökat energiintag och viktuppgång(3,4).

Per capita intaget av läsk i Sverige låg i början av 1900-talet runt 5 liter/år och i början av 2000-talet hade det stigit till över 90 liter/år(5).

Det finns folkslag som lever på ett högt kolhydratintag och som inte har problem med övervikt/fetma eller diabetes typ-2.
T ex Taramuharaindianerna i Mexico som äter/åt en kost där kolhydratintaget låg på runt 75E% och fettintaget på 12E% varav 2E% mättat fett (6). Varför är inte dessa människor feta? Kan det bero på i vilken form kolhhydraterna intas och därmed påverkan på energiintaget i kombination med deras livsstil i övrigt där man rör sig en del.

Det finns ju även ad libitum studier med högt kolhydratintag och lågt fettintag, man har alltså fått äta fritt, som lett till viktminskning pga av att man spontant minskat sitt energiintag. T ex en där man fick äta en traditionell Hawaiansk diet där kolhydratintaget låg på 78E% vilket ledde till en spontan reducering av energiintaget och en medelviktnedgång på 7,8kg under 21 dagar(7).

Man får alltså se till vilken form av kolhydrater man pratar om och kan alltså ej skylla på kolhydrater som helhet som orsak till fetma och sjukdom.

Kolhydratintaget låg ju högt långt innan det kom några rekommendationer om makronutrientfördelningar från SLV mfl och som sagt då fanns ej dagens fetmaepidemi.


(1) Nutrient Content of the U.S. Food Supply, 1909-2000 Center for Nutrition Policy and Promotion U.S. Department of Agriculture

(2) Näringslära för högskolan, 2006, sid.23

(3) Liquid versus solid carbohydrate: effects on food intake and body weight.
Int J Obes Relat Metab Disord. 2000 Jun;24(6):794-800

(4) A short history of beverages and how our body treats them.
Obes Rev. 2008 Mar;9(2):151-64.

(5) Näringslära för högskolan, 2006, sid.20

(6) The plasma lipids, lipoproteins, and diet of the Tarahumara Indians of Mexico
Am.J.Clin.Nutr. 31:1131-1 142, 1978.

(7) Obesity and cardiovascular risk intervention through the ad libitum feeding of traditional Hawaiian diet.
Am J Clin Nutr. 1991 Jun;53(6 Suppl):1647S-1651S.

Anmäl kommentar

Homeostas:
Jag uttryckte mig slarvigt om vegetarianer. Jag menar förstås på gruppnivå. Enligt Björn H:s resonemang borde väl alla vegetarianer bli feta eftersom de äter så mycket kolhydrater, kanske inte minst fruktos?
Utan att säkert veta skulle jag nog förmåda att vegetarianer har mindre övervikt än andra, på gruppnivå då förstås.

Anmäl kommentar

Namn 22:03
Visst kan man tycka att det är fantastiskt att djur inte blir feta., men det naturliga urvalet gör väl sitt. vi ser ju inte heller några handikappade djur ute i naturen.
På djurparkerna finns inte tillgäng till fri föda om inte besökare ger djuren mer än de ska ha.
Aproå djur, glöm inte att de norska björnarna äter dig feta på lamm, inte på bär som de svenska innan de går i ide.

Anmäl kommentar

vad är detta för skröna? att en vegetarian inte kan vara eller bli överviktig?

Historian med gurkan är en illustration över hur liten mängd/volym energität mat som krävs, då huvudsakligen fett och protein valts kontra den mycket större volym som krävs, om man vill äta sig mätt på t.ex. gurka

Och exemplet gäller då bara samma kaloriinnehåll... själv tycker jag att kalorier är onödiga att räkna, utifall man övergått till att låta hunger och mättnad styra födointaget. Kroppsegna hormoner i jämvikt medför balans också vad gäller kroppsvikt i kg.

Äter man sig mätt på animaliskt fett och högvärdigt protein, någon enstaka grönsak för att de har vacker färg och att det är rätt skönt att tugga,  så upptäcker man till sin stora förvåning att en jämvikt inträder. Jag äter mig mätt, jag får i mig tillräckligt av alla näringsämnen och den vikt som infann sig ett halvår efter kostomläggningen -- den är exakt samma idag, trots att mer än åtta år gått.

Anmäl kommentar

Björn
De vegetarianer jag känner äter verkligen inte bara gurka. Hur kan man leva på det? Nej, de äter fr.a. bönor, nötter m.m. som  som ger både fett och proteiner.
Somliga kan väl tom. tänka sig att äta en eller annan fisk om det kniper. fast själv tycker jag lika synd om fiskarna som om de andra djuren vå äter. tänk om man skulle sätta upp krokar i träden i våra älgskogar och dra ned de stackars älgarna i närmsta tjärn för att kvävas. Det är ju ungeffär så vi handerar de vilda djuren som blir till föda.
Fast jag har bara träffat en som haft samma syn på fiskarna och det va öronprofessorn Herman Diamant.

Anmäl kommentar

Martin
Vad var det för ålder på kvinnorna i WHI-studien. 8 år för kvinnor gör väl att många får mindre östrogen och mer testosteron i sina kroppar och därför ändras kanske fettfördelningen?

Anmäl kommentar

Uffe
Jag tycker inte det är så konstigt att deatten kommit att handla så mycket om kolhydrater och bantning, för rubriken på er artikel leder väl in på de tankarna. Om man inte äter fett måste man ju äta något annat, och SLV förespråkar ju mycket kolhydrater.
När mänga LCHF-förespråkare sedan ser sin chans att propagera för sina ståndpunkter är saken given. Focus hamnar mer på kolhydraternas ev. risker än fettet.
till er andra ,bl.a. Björn H har jag en liten anekdot.
Jag har ju berättat att jag är naturligt mager och aldrig har lyckats komma över BMI 19. Sedan den här debatten började har jag medvetet ökat mitt fettintag, och döm om min förvåning (nja. det var inte sant...) så ligger jag nu över 20,5!
Så Björn, nog måste man räkna på energiintaget innan man drar några växlar på hur kosten påverkar vikten, det trodde jag nog även innan jag läste dina argument. Men det är klart, ett fall är inget fall, fast för mig själv är detta märkligt, för min hustru har alltid försökt få mig att gå upp lite i vikt. Utan framgång. Till råga på eländet har jag fått mitt livs första giktattack. Så kite utspädning med kolhydrater (ursäkta Uffe) är nog inte helt fel, fast det tror jag itne du tycker heller.

Anmäl kommentar

Uffe. Ber om ursäkt att jag var så slarvig, det var tänkt att följa med länkar till samtliga studier. Jag skickar dem gärna till dig.

Björn: Hur kan du påstå att man INTE behöver kontrollera för matintaget när det är just detta man vill mäta!? Om man vill undersöka om det är mängden kalorier eller kolhydrater som är orsaken till en viktökning måste man självklart ha säkra värdena på dessa!

När du säger kekwick antar jag det är följande studie du syftar på. Kewick A, Pawan GL. Calorie intake in relation to body-weight changes in the obese. Lancet. 1956 Jul 28;271(6935):155-61.

Jag tycker det är lustigt att du finner denna studie samtidigt som du inte ens kommenterat de tre jag hänvisade till. Här är ett citat taget direkt från kekwicks studie:

"Many of these patients had inadequate personalities. At worst they would cheat and lie, obtaining food from visitors, from trolleys touring the wards, and from neighboring patients. (Some required almost complete isolation). A few found the diet so trying they could not eat the whole of their meals. When this happened, the rejected part was weighed, and the equivalent calories and foodstuffs were added to a meal later in the day. A considerable number of failures in discipline were discarded."

Studien pågick i cirka en vecka, alltså betydligt kortare än flera av de jag hänvisade till. Man redovisade heller aldrig för det verkliga matintaget trots att man klart och tydligt skriver att det förekom att vissa av deltagarna inte följde upplägget och många inte åt allt de blev tillsagda att äta.

Det är lite lustigt att du anser det vara ett bevis för din tes trots att ingen har kunnat återskapa kekwicks resultat på mer än ett halvt sekel.

Anmäl kommentar

Det är glädjande att vår artikel har väckt denna livliga debatt. Jag är emellertid förvånad över att de allra flesta inlägg handlar om bantning. Vad vi har visat är att LIVSMEDELSVERKET SAKNAR VETENSKAPLIGA BELÄGG FÖR SINA VARNINGAR MOT DET MÄTTADE FETTET. Och eftersom vi inte heller hittar något stöd för varningarna i WHO´s eller de nordiska rekommendationerna betyder det att en hel värld har blivit lurad. Om någon fortfarande tror att mättat fett är farligt, kom fram med bevisen!

”Kemisten” pekar på tre artiklar som enligt hans/hennes uppfattning ger stöd åt Livsmedelsverket. Var snäll ge korrekta och mer detaljerade referenser. De två första finns inte i de nummer av tidskrifterna som du har uppgett. Av titeln framgår det att det troligen handlar om att ett högt intag av mättat fett minskar insulinkänsligheten. Detta fenomen har vi redan kommenterat i vår artikel. Den tredje handlar om att ett högt intag av fett uppreglerar fettcellernas proinflammatoriska gener. Vad detta betyder i praktiken är ovisst. I artikelns resumé står det inte heller något om vad det är för sorts fett. Jag kommenterar gärna artikeln om du skickar den till mig; jag har inte tillgång till den tidskriften.

Anmäl kommentar

Bäste Pens.leg.läl kl 1616

Vegetarianerna äter och äter men får mest i sig vatten. Den extreme veganen äter bara gurka. För att få i sig 2 000 kCal måste den extreme veganen äta 22,5 kg ångkokt gurka om dagen.

I och med att vi äter kolhydrater gör vi allt fär att fylla vårs glykogendepåer innan vi börjar göra fett av överskottet av glukos.

Kemisten kl 2058

Läs hela Taubes och sedan kommer det att gå upp ett Liljeholmens. Hans slutsatser är helt korrekta och alla hans slutsatser är baserade på den forskning som finns.

Beträffande Karlshamnsstudien, man behöver inte kontrollera matintaget. Personerna väljer alldeles själva vad de skall äta. De har rekommenderats att äta högst 100 g kolhydrater och eftersom det fungerar med en krafig viktminskning (5-22,5 kg på 6 månader) så har man följt kosten tillräckligt noggrannr för att det skall synas på vikten. Se äver på den individ som jojo-bantade till sig en vikt på 140 kg och som sedan då han började äta gourmetmat fann att han gick ned 60 kg. Se på William Banting. Han åt också lågkolhydrat och därmed fettrik kost och tappade ett halvkilo per vecka. Det var 1860-talet. Se på vad grisbönderna gav grisen förr ivärlden för att grisen skulle bli riktigt fet inför julen, potatis och spannmål. Vad ger grisbönderna grisen idag för att få den mager? Protein och fett.  Igen den gamla hederliga fysiologin och biokemin. Om verkligheten och kartan inte stämmer överens så antingen är man felorienterad eller också accepterar man och rättar sig efter verkligheten.

Man går upp i vikt vid kolhydratintag, Kekwick. Och att vi har ett underbar komplicerat system av hormoner och reglering av kroppens funktioner.

Kemisten 2327

När du har läst hela Taubes bok så kan du komma tillbaka. Taubes punkter 5-9 är helt korrekt dragna, allt baserat på befintlig forskning. Men han har gjort en total sammanställning på 440 sidor text och 72 sidor med referenser om 22-25 referenser per sida. Alltså 1500-1800 referenser som ligger till grund för hans uttalanden. Det tog mig ungefär 3 månader att läsa Taubes, oftast läste jag bara en liten stund innan jag somnade. Boken är ganska tung att ta sig igenom för att förstå. Men den är viktig att läsa, mycket viktig.

Orkar du inte igenom boken räcker der med att läsa resten av detta inlägg, där har du kvintessensen av Taubes’ bok samt den gamla fina kunskapen vi hade i befolkningen innan Livsmedelsverket började späda ut de livsnödvändiga proteinerna, fetterna, vitaminerna och mineralerna med totalt obehövliga och dessutom skadliga (i annat än små doser) kolhydraterna. Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Martin: Det där är en epidemiologisk studie. Men man har ju inte kontrollerat hur mycket deltagarna ätit. De har själva rapporterat sitt matintag. Man har inte heller någon bra koll på hur mycket kalorier det förbrukat.


Namn: Följande punkter anser jag är fel.
5. Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet.
6. Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att det får ett barn att bli längre. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till hunger.
7. Fettökning och fetma beror på en obalans – ett disekvilibrium – i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism. Fettsyntes och fettlagring överstiger nedbrytning av fett från fettvävnad och dess åtföljande förbränning. Vi blir magrare när den hormonella regleringen av fettvävnad kommer i balans igen.
8. Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda –antingen kroniskt eller efter en måltid – lagrar vi fett i vår fettvävnad. När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.
9. Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen orsakar fetma. Ju mindre kolhydrater vi äter desto magrare blir vi.

Jag tror inte mättat fett är farligt. Sedan finns det ju en hel del studier som pekar på att det kan vara så.

J Physiol. 2009 Mar 30. Impact of short-term high-fat feeding on glucose and insulin metabolism in young healthy men.

Am J Clin Nutr. 2009 Feb 11. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.

Circulation Research. 2009 Feb 27. Proinflammatory Phenotype of Perivascular Adipocytes:
Influence of High-Fat Feeding.

Anmäl kommentar

"Du skriver att man visst kan öka i vikt vid ett kroniskt energiunderskott. Har du några som helst bevis för detta?"

Jag har ju inte koll på hela litteraturen förstås, men här är ett intressant resultat från den stora, nyligen genomförda WHI-studien (womens health initiative).

20000 kvinnor åt där en fettsnål (=kolhydratrik) kost som i genomsnitt innebar 360 kcal mindre per dag än deras vanliga kost.
Resultat efter 8 år: genomsnittslig viktnedgång på ett knappt kilo, men ÖKAT midjemått. Fett på bekostnad av muskler?

Att alla studier som innebar att man drastiskt skär ner på kalorierna också medför drastiskt sänkt basalmetabolism är solid vetenskap sedan länge.

WHI-studien är ju intressant på många sätt. T.ex. hade de redan hjärtsjuka som åt fettsnålt en signifikant ökad risk för hjärt-kärlhändelser.

http://jama.ama-assn.org/cgi/content/abstract/295/6/655

Anmäl kommentar

Dez:
Jag har faktiskt samma fråga ungefär toror jag som Namn 22:03
Är det möjligt, tror du, att en blandad kost med högt kolhydratandel skulle kunna öka aptiten så att man överäter och att detta kan vara en orsak till den fetmaepidemi vi ser?
Jag tycker inte man behöver titta så mycket på själva metabolismen i detta fall, utan på hur kanske maten faktiskt påverkar matsug, hunger, kanske sug efter mera kolhydrater???

Anmäl kommentar

Kemisten,

Det vore intressant att veta vilka av Taubes slutsatser du anser är felaktiga.

Dez,

Om vi antar att det är kalorier in och ut som gäller, kan det då vara så att konsumtion av vissa kalorier får vissa människor att överkonsumera kalorier med följd att de går upp i vikt? Det är ju otroligt besynnerligt att man i naturen inte kan hitta djur som äter sin naturliga kost som har onaturlig fetma som många människor har idag. Inte ens djur som lever i ett överflöd av mat och som inte heller motionerar speciellt mycket blir ju feta ens om de är inlåsta i en djurpark, i alla fall inte så länge de äter sin naturliga kost. När de däremot börjar äta chokladkakor, bröd och glass som djurparksbesökarna ger dem, ja vad händer? De blir överviktiga.

En annan sak, finns det någon som läser detta som kan ge en rimlig och sannolik hypotes kring varför mättat fett, ens i rätt stor mängd (säg 35 % av energiintaget), skulle vara farligt? Det är ju det som det här handlar om.

Anmäl kommentar

kostkontroll=internering
Vad pratar du om. Man använde sig av double labeled water som är en utmärkt metod för att mäta energiförbrukningen.

Eva N
Tycker du inte sådana kommentarer är lite låga? Jag har många många års universitetsutbildning bakom mig i främst biokemi och nutrition, men även folkhälsa, fysiologi, kemi m.m. Kan du inte istället peka ut VART du anser jag har fel och rätta mig?


Bokmal
Jag har bara läst delar av Taubes bok. Det är möjligt att jag är orättvis som kritiserar den trots att jag inte läst hela. Jag kan nöja mig med att säga att de slutsatser han drar är felaktiga.

Björn
Man kan ju inte använda Karlshamnsstudien som någon bevis på olika viktnedgång vid likvärdigt energiinta av den enkla anledningen att man inte kontrollerade deras matintag.

Vad är det som är "skumt" med de studier jag länkade till? De tre metabolic ward studierna visar tydligt på att det inte finns en metabol fördel (och om den skulle finnas så är den så liten att den har en försumbar inverkan på vikten).

Du skriver att man visst kan öka i vikt vid ett kroniskt energiunderskott. Har du några som helst bevis för detta?
Kom inte och säg att det räcker med "gammal hederlig biokemi" då den snarare motbevisar dig.

Anmäl kommentar

Skillnad mellan frisk och sjuk:
Självklart ska ingen behöva bli sjuk av kosten! Så det vi ska diskutera är väl just detta.
Helst inte av något annat heller.

Anmäl kommentar

"Inte ens ward-studier, alltså inlåsning, givna måltider -- tar hänsyn till den individuella variationen på ämnesomsättningen."

Klart det finns individuella variationer i ämnesomsättning och att folk reagerar olika på ett energiunderskott eller överskott, främst genom påverkan av NEAT.

Det är fortfarande inget som strider mot att energi ut ska vara större än energi in för viktminskning ska ske, t ex.

Och vad har det att göra med makronutrientsammansättningen?

Anmäl kommentar

Jon,
det är det dez kallar ward-studier -- där deltagarna är inlåsta, oklart om antal dagars inlåsning, oklart om det går att utmana  djuret människan genom försök att förhindra "fusk".

Inte ens ward-studier, alltså inlåsning, givna måltider -- tar hänsyn till den individuella variationen på ämnesomsättningen.

Det finns idag, i Sverige, så många människor som skulle betala för att bli inlåsta och samtidigt äta lågkolhydratkost, bara de slipper omega-6-drypande fett, om studien skulle leda fram till bättre kostråd för alla.

SLV har sedan lång tid tillbaka förlorat all trovärdighet bland gemene man.

Anmäl kommentar

dez

Finns det NÅGON undersökning där man har kunnat kontrollera deltagarnas kostintag?? Vad jag vet så är enda sättet att spärra in folk för att uppnå den kontrollen.

Anmäl kommentar

pens.leg.läk

citat "Sedan handlar den här diskussionen inte om diabetes, utan om kostråd till allmänheten.
Friska således."

Kostråd till allmänheten måste rimligen vara utformade så att ingen ska (kunna) bli sjuk, om man följer kostråden.

Anmäl kommentar

Jag visste inte att Linköpings universitet låg inne med världsledande kompetens vad gäller påverkan på fettbalans och viktreglering vid intag av dieter med olika makronutrientfördelningar under hypo-, eu-, hyperkaloriska förhållanden.

Eller att det gjorts några sådana studier där under KONTROLLERADE former.

Visst det var väl någon skräpmatsstudie och någon annan med ökat intag nötter eller hur det nu var.
Men dom tycker jag inte säger särskilt mycket då studierna inte var så kontrollerade direkt vad jag läst, alltså strikt kontroll över deltagarnas intag av mat och liv i övrigt.

Så vad tycker Eva att jag ska lära mig genom att gå en kurs där?

Anmäl kommentar

Eva N:
Du är verkligen expert på att ta saker ur sitt sammanhang.
Vad tycker du om Björn H:s beskrivning av metabolismen? Inte så mycket plats för olikheter här inte. samma beskrivning återkommer ju ofta. Fast klart alla vet vad du menar. som ligas är ju födda under den lyckliga stjärnan att kunna äta så mycket man har lust utan att bli det mista överviktig eller få diabetes för den delen heller. Kanske varken demens ellr cancer? Men visst är livet orättvist. riskerna för olika saker kan ju dock variera.
Vad tror du är bristen hos anorektiker= Får jag gissa en gång - fett?? För mycket kolhydrater också?
Om man ska ha en allsidig utbildning ska man nog inte bara gå i Linköping. (Du vet det där om Jena och Heidelberg).

Anmäl kommentar

Hursomhelst tycker jag Taubes bok verkar vara intressant så nu har jag beställt den för att bilda mig en egen uppfattning...

MVH

Anmäl kommentar

Pens leg läk. säger:

"Anorexi är ju primärt en psykisk sjukdom" - Så sa man alltid förr om det man inte visste! Kan inte det bero på någon brist...?

..."alla som äter sådana bli feta." - Alla har ju olika metabola förbränningar och vissa
kan tydligen äta det mesta!

..."utan om kostråd till allmänheten." SLV gav ju tidigare kostråd även till sjuka, men ändrade sig över en natt häromåret! Sjukt tycker jag!  Eller så är det en långsam, långsam anpassning till vettigare och bättre kostråd

Tycker Dez borde gå en kurs på Linköpings universitet så lärde han sig mer om fettbalansen och energiöverskott!
En lämplig kurs även för kemisten!

Anmäl kommentar

Nej vi går verkligen inte runt med fyllda glykogendepåer och du har rätt att bara till själva basalmetabolismen går åt en hel del energi och därmed kolhydrater.
Bara själva hjärnan förbrukar ju drygt 100g glukos per dygn och lägg till en del för nervsystemet och de röda blodkropparna också.

Kroppen anpassar sin substratförbränning till det man ger den, äter man mer kolhydrater kommer man förbränna mer kolhydrater. Det är dock inget som påverkar fettbalansen, alltså att du lägger på dig och ökar i fettmassa om du inte ligger på ett energiöverskott.

Får se om Björn vill svara på det jag skrev igår kväll om tarmens begränsade upptag av glukos per minut och att han felaktigt anser att man kommer ha förhöjda insulinnivåer när man tränar om man äter en högkolhydratkost och därmed måste förbruka sina glykogendepåer inna man kan förbränna fett.

Anmäl kommentar

Björn
Om det stämmer, det du skrev i natt ang. kolhydrater och att de måste lagras till fett, då borde ju alla som äter sådana bli feta. Varför blir inte vegetarianerna det då?
Och är alltid våra glykogendepåer fulla? Det går ju åt mycket energi bara till basalmetabolismen, så man kan väl inte behöva börma överäta kolhydrater bara för att man över huvud taget äter sådana???

Anmäl kommentar

Naturalförloppet.
Inte kan man jämföra svält med hypoglykämi pga för mycket insulintillförsel hos en diabetiker! Hur mådde koncentrationslägerfångarna? Har inte läst att de blev dirkkt psykotiska.
Anorexi är ju primärt en psykisk sjukdom, så där kan man inte haller dra några paralleller till svält. Så min fråga kvarstår.
Sedan handlar den här diskussionen inte om diabetes, utan om kostråd till allmänheten.
Friska således.

Anmäl kommentar

Kemisten,

Angående ditt svar på min fråga om Gary Taubes: Är det så att du har du läst hans bok och inte tycker att den är nåt att ta intryck av?

Anmäl kommentar

Långvarig svält torde kunna orsaka psykos.

Jfr den kognitiva funktionen hos en anorektiker. Jfr beteendet hos det lilla barnet med typ1-diabetes, när den fått för mycket insulin -- aggressivt, avvikande beteende, går gärna och gömmer sig, svarar inte på tilltal, kan sitta och titta på det fulla mjölkglaset, ändå inkapabel att sätta det till munnen och dricka.

Att vara psykotisk är att ha en störd verklighetsuppfattning, jfr anorektikern och barnet med typ1-diabetes -- blanda nu inte bort korten från vad diskussionen handlar om, är SLVs påståenden om mättat fetts farlighet överensstämmande med sanningen.....

Det börjar smyga sig in lite annat i diskussionen nu, skuld, skam, det är ens eget fel ifall man fått diabetes -- Typ2! de ska svältbantas! de ska skrivas på näsan att anledningen att de är överviktiga är att
" typ2-or gör inte som vi säger" inget fel på kostråden, ingen individualisering hät! 

har man typ1, då ska man garanteras möjlighet att äta allt man inte tål, helst med hjälp av läkemedel, allt för att individen inte ska känna sig olik alla andra, att typ1-orna äter sig till naturalförloppsskador, det låtsas man inte om, ja, visst ja, naturalförloppet är ju naturligt, oavsett vad diabetikern gör/äter, så kan inget förhindra naturalförloppsskadorna?? eller hur var det nu?

Anmäl kommentar

intressant diskussion med olika ståndpunkter och referenser som stödjer dem.
Björn: Jag trodde alkoholens temperaturreglerande effekt huvudsakligen låg centralt. Sedan, hur reglerar blodglukoset aptiten? Är mekanismerna verkligen klarlagda. Jag minns en tid då man förskrev centralstimulantia till överviktiga. inbillade mig att de hade central effekt på aptitregleringen. Du skriver att om blodsockret går ned tillräckligt så blir man psykotisk. Hur är mekanismerna där? Hungersuget, hur medieras det?

Anmäl kommentar

Kemisten,

Bray's kritik av Taubes bok innehåller en mängd felaktigheter angående innehållet i Taubes bok. Kritik kan framföras mot Taubes men Bray's inlägg är direkt oseriöst. Jag antar att du inte läst boken då dina antaganden om vad Taubes menar inte är korrekta.

Taubes bok avslöjar på ett remarkablet sätt den extremt låga nivån inom nutritionsforskningen. Efter att ha läst den blir man faktiskt inte förvånad över hur en myndighet som livsmedelsverket kan producera en så pinsam sammanställning av referenser till stöd för deras påstående att mättat fett är farligt.

Det är intressant att så många kommentarer skrivits till den här artikeln samtidigt som det är förvånande att så få kommenterat det skandalösa i livsmedelsverkets agerande även om det ju inte precis finns någon som försvarat dem.

Anmäl kommentar

ska vi plocka fram gamla synder vad gäller uttalanden från dez? lite svårare att vara kategorisk, när omgivningen blivit kunnigare, och ssk som minnet är förträffligt

Anmäl kommentar

Ska jag uppfatta det som att de första studierna i listan är  är helt värdelösa i att säga något överhuvudtaget i frågan då? förutom att det är mindre troligt att man ljuger när man äter få kolhydrater.

dez, vad säger du om det mättade fettets farlighet?

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Har nu kommit hem efter dagen id.

Din första fråga 0928.
Kolhydratrik kost ger fetma pga omvandling av kolhydrater till fett. Då stjäl du undan en del kolhydrater för att göra fett och du måste äta mer kolhydrater för att få energibalansen att stämma. Du kommer alltså att överäta kolhydrater. Verkningsgraden har vi svårt att beräkna pga de komplicerade och parallella energiförsörjningssystem vi har. Och allt är mer komplicerat än vi kan gå in på här. Du har ett anabolt hormon, insulin, som kan blockera det tiotal katabola hormoner vi har.

1021
Fett har en bra isolerande effekt, det vet vi sedan länge. Låg blodförsörjning i kyla minskar ytterligare värmeförlusterna. Drick alkohol och du tappar regleringsförmågan i alla små kapillärer, blir högröd och tappar mycken värme via kapillärerna.

Kolhydrater mättar en kort stund men sedan kommer insulinet och tvingar undan kolhydraterna på olika sätt och blodsockret sjunker snabbt och du måste äta igen. Ät fett och känn dig mätt länge, du småäter inte alls.

Svält gör dig psykotisk efter ett tag och sedan kmmer du alltid att ge upp, viljan att överleva svälten tar överhand och du gör vad som helst för att få mat och sedan säger kroppen ”Det skall aldrig hända igen!” och lagrar på sig några extra kg.

PH.

Du kommenterar inte att 3 av 7 i normalkostgruppen har dött, ingen i den kolhydratsänkta gruppen (24 stycken) har dött, den senare gruppen följer inte det så kallade naturalförloppet med alltmer insulin, ökande vikt och sedan död i sin diabetes(komplikation) typ hjärtinfarkt.

Flera av dem i lågkolhydratgruppen har inga symtom eller mediciner. Men eftersom de äter upp till en tredjedel av SLVs rekommendation så är det ännu inte i paritet med de kostråd som gavs för 88 år sedan (då med mer än hundra års erfarenhet), mycket litet kolhydrater och mycket fett.

Kemisten 1513
Jag har inte svårt att hålla med Taubes eftersom jag har läst hela boken från pärm till pärm samt kopplat ihop denna boks slutsatser med mina gamla biokemi- och fysiologikunskaper samt all den information jag har fått från många olika källor de senaste 6 åren.

Man kan vist öka i vikt vid 1000 kCal/dag i form av kolhydrater, detta beroende på alla våra hormoner och andra styrmekanismer, men inte hur länge som helst.

Din första referens är bara ett abstract av GA Bray som verkar sakna grundläggande kunskaper i biokemi och fysiologi (något som mer än en professor verkar sakna) . Den andra referensen är en icke fungerande länk.

Du behöver inga studier som visar att kolhydrater med högt GI, det räcker med den gamla hederliga biokemin och fysiologin. Det är alla bevis du behöver.  Annars är det bara att lyssna på en ledamot i landstingsfullmäktige som idag efter en smörgås finner att blodsockret skenade.

Pens.leg.läk kl 1901

Det är ingen skillnad i grundmetabolismen mellan ”friska” och diabetiker, det är bara reglersystemet som är skadat hos diabetikern, därför är de känsligare för kolhydrater än ”friska”.

Kemisten 1954

Skum samling referenser, Astrup med flera som gör försök på hela 3 dagar och drar stora växlar på det i stället för att se på vad som hände i Karlshamnsstudien. 1,8 kg viktnedgång hos normalkostpatienterna efter 6 månader och 11,5 kg i lågkolhydratgruppen. Bara detta är fantastiskt.  Att sedan 3 av dem blev helt symtomfria och medicinfria är inget konstigt. Det är vad man kan förvänta sig med ledning av de gamla kunskaperna från förra seklet.


Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Food records är inte lite osäkert utan väldigt osäkert.

Sen är ju Brehms studie inte särskilt "fin" som "Namn" anger nedan om man anser "fin" som i att visa att en lågkolhydratkost leder till ökad energiförbrukning då man faktiskt mätte den under studien och den var inte högre på lågkolhydratkosten, precis som flera andra studier visat.

Har en lågkolhydratkost visats haft högre energiförbrukning jämfört med en högkolhydratkost i en studie så har alltid proteinintaget varit högre och att Protein besitter en hög TEF är ju inget kontroversiellt. Men nu säger ju alltid LCHF-förespråkarna att deras diet ej är hög på protein och då kan man ej heller använda sådana studier som stöd för att ens kost leder till högre energiförbrukning.

Sen undrar jag vad Björn menar längre ner där han säger att om man skulle inta en glukoslösning på 300g kolhydrater så skulle man få ett blodsockervärde på 305.

Hur skulle man få ett så högt blodvärde så snabbt när tarmens upptag är begränsad till dryga 1g glukos i minuten.

Det betyder alltså att om man endast intar en glukoslösning på 300g glukos så skulle det ändå ta 4 timmar innan all glukos absorberats och kommit ut i blodbanan, det förutsätter ju då också att man har en ej fungerande insulinproduktion fast det finns ju även en insulinoberoende mekanism som gör att muskelcellerna kan lagra glukoset som glykogen och den insulinoberoende mekanismen kommer genom muskelkontraktioner som leder till translokation av glut-4 till cellmembranen.

Björn ska nog även uppdatera sina kunskaper vad gäller substratutnyttjande under fysisk aktivitet om han nu ens har haft några kunskaper om det för det verkar inte så om man tror att glykogenet måste förbrukas innan fettförbränningen tar vid eller att man skulle ha förhöjda insulinnivåer under ett träningspass och därmed blockera lipolys och lipidoxidation bara för att man konsumerar en kost baserad på hög andel kolhydrater.

Rekommenderad läsning för Björn.

Exercise Endocrinology, Katarina T. Borer
Exercise Biochemistry, Vassilis Mougios

Anmäl kommentar

Namn: Vidare kan man läsa att: "The differential weight loss is not explained by differences in REE, TEF, or physical activity and likely reflects underreporting of food consumption by the low-fat dieters." Som Pens.leg.läk säger använder sig de 10 första studierna jag hänvisade till av självreporterat matintag. Metabolic ward studierna är mer säkra i just det avseendet då man har mycket större kontroll över  patienternas matintaget.

pens.leg.läk
Man använde sig bl.a. av double labeled water för att mäta energiförbrukning.

Anmäl kommentar

Reported food intake är väl lite osäkert?
De här studierna, när man rapporterar graden av fysisk aktivtet, tar man då hänsyn till att det åtgår mer energi för feta och överviktiga att röra sig än magra? Och hur gör man då?

Anmäl kommentar

Fin studie...

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15598683

"These results confirm that short-term weight loss is greater in obese women on a low-carbohydrate diet than in those on a low-fat diet even when reported food intake is similar."

Anmäl kommentar

Det finns visst fler onaturliga naturalförlopp i omlopp. ursäkta ihopblandningen.

Kemisten, tack för klarläggandet!

Anmäl kommentar

det onaturliga naturalförloppet
Du kan väl ta och peka ut vart du anser jag har fel istället?


Pens.leg.läk
Jag vände mig främst till björn i mitt senaste inlägg. Jag håller med dig på det stora hela. Jag syftar hela tiden på friska individer, ber om ursäkt om jag var otydlig.

Att man skulle få en sämre verkningsgrad, eller en metabol fördelar, vid ett högt intag av fett stämmer knappast. Det finns små (ett par procent) skillnader i "verkningsgrad" mellan dieter rika på fett och dieter rika på kolhydrater. Denna skillnaden är så gott som försumbar då man talar om viktförändringar. Isokaloriska dieter med samma mängd protein kommer ge en lika stor viktnedgång (eller uppgång) oavsett fördelningen mellan fett och kolhydrater.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1570800
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2058571
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11673772
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9497183
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8178980
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2305878
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8800484
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16358395
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15598683
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1989409

Det finns även en del metbolic ward studier som kommer fram till samma resultat.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1734671
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/835502
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8968851

Anmäl kommentar

Kemisten
Om du vänder dig till mig, så har du nog missförstått vad jag skrivit eller så har jag varit otydlig. Klart jag inte tror att något grundläggande fysiologiskt, t.ex. att man skulle kunna gå upp i vikt utan att äta motsvarande kalorier pga några måttnadsämnen man än hittar skulle påverkas av deta. Tvärtom, det är det jag försöker få svar på; dvs hur Björn H kan förklara sin ståndpunkt. Däremot menar jag att det kan vara så att om du överäter en kolhuydratrik kost kanske du ökar mer i vikt ån om du äter en som består av mest fett. Skillnaden skulle då bero på en sämre verkningsgrad vid fettförbränning, dvs. att man skulle få mer värmeproduktion än om du äter en kolhudratrik kost. Detta skulle ju inte strida mot några energilagar. en ev. ökad värmeproduktion behöver inte med nödvändighet avspegla sig i ökad kroppstemperatur, eftersom kroppen kan se till att bli mer avkyld. Problemet för mig med en sådan förklaring är, som jag skrivit nedan, att överviktiga verkar bli lätttare varma än smala.
Sedan pratar du om diabetiker, jag funderar kring friska, det blir en viss skillnad..

Anmäl kommentar

Kemisten

Får jag förslå en liten repetition, kanske den gamla hederliga Ganong, en bibel för läkarlinjen när det begav sig. Oavsett hur många mättnads- och hungerämnen/hormoner det upptäcks, så gäller fortfarande den grund-läggande fysiologin.

Anmäl kommentar

Björn: Jag har svårt att förstå hur du som biokemist kan hålla med Taube. Punkt 5 till 9 i den sammanfattning du gjorde av hans bok är helt felaktiga. Hur du kan anse att fetma inte är orsakat av överätning och en positiv energibalans. Att öka i vikt vid ett energiunderskott, även om all energi kommer från kolhydrater, är omöjligt. Att insulin skulle vara orsaken till fetma och vårt enda fettinlagrande hormon är även det helt fel.

Taube har kritiserats gång på gång i forskarvärlden. http://www3.interscience.wiley.com/journal/119421174/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0
Hans svar på kritiken är föga imponerande. http://www3.interscience.wiley.com/journal/120835510/abstract

Jag antar att du med anabolt inte menar att insulin skulle öka proteinsyntesen då detta bara är fallet hos djur.

Istället för att gång på gång upprepa hur vår kropps metabolism fungerar får du gärna hänvisa till studier som visar att hög glykemiska kolhydrater skulle vara farligt. Att redogöra för olika biokemiska mekanismer bevisar ingenting och tillför inte debatten något. Har du något riktigt stöd för dina slutsatser?

Anmäl kommentar

Varje enskild typ2-diabetiker kan, helt på egen hand övegå till lågkolhydratkost. Resultatet blir, vid strikt kost ett helt normaliserat HbA1c, ofta kan insulinet helt sättas ut. Några behåller methforminet.

Problemet för typ2-diabetikern är avsaknaden av hjälp, stöd och instruktioner för en övergång.

Nytt debattämne -- är det tillåtet att ett fackförbund (dietisternas riksförbund) centralt går ut med riktlinjer, som är helt motsatta SoS? som ju godkänt att typ2-diabetiker provar en kostomläggning till lågkolhydrat, med hjälp och stöd från sjukvården.

Utan höga blodsockernivåer och höga insulinkoncentrationer torde det inte bli diabeteskärlskador.  Vad händer då med det onaturliga s.k. naturalförloppet. I mångt och mycket en iatrogen skada....

Anmäl kommentar

Björn H!

Du refererar till Karlshamnsstudien nedan.

Lågkolhydratgruppen fick i genomsnitt ett Hba1c på 7%. Detta var en klar förbättring jämfört med utgångspunkten men trots allt inte bättre än medelvärdet i Sverige.

Insulinbehovet skönk från ca 60 IE/dag i genomsnitt till 18 IE. Men efter 44 mån hade behovet ökat till 44 IE/dag i genomsnitt.

Jag har mycket svårt att förstå ditt resonemang att dessa personer skulle vara fria från diabetesbesvär. Rimligtvis har de samma prognos som en genomsnittlig svensk diabetiker även om de fått en klar förbättring jämfört med utgångspunkten.

Anmäl kommentar

Feta och kyla.
Fettskiktet är väl ingen isolerande påls utan en levande vävnad. Värmeförlusterna sker genom huden, spom har stärre yta hos en fet än en mager. men metabolismen hos en fet människa är högre än hos en mager, eftersom kroppsvolymen är större. vikten är proportionell mot kubiken medan ¨hudytan är det mot kvadraten på ex kroppslängden. visserligen är fettets metabolism låg, men ändå...
Så är intehuvudproblemt till fetma rimligtvis att kolhydratrik föda inte mättar, särkskilt inte sådan med korta kolhydrater, utan tvärtemot orsakar sug efter mera. fettkonsumptionen har ju varit konstant och kolhydraterna ökat i födointaget.
Så varför krångla till det. Om man svälter blir man hungrig, om man motionerar blir man också det, men om man inte förser kroppen med motsvarande energi som går åt  för BMB, aktivitet och inlagring, ja då måste vikten minska förutsatt att man inte ger efter för den ökade aptitet.
Och det tycker jag är en annan historia...
Då handlar frågan om aptitreglering.
och där spelar säkert olika födoämnen stor roll.

Anmäl kommentar

Hej Björn
Jag tänkte så här: Om det nu är så att kolhydratrik kost ger både fetma och spar energi, som du väl skriver omjag fattat det rätt, ja då borde överviktiga faktiskt ha sämre verkningsgrad, men det har jag svårt att få att stämma, eftersom de faktiskt ökar i vikt och då borde använda sin energi"snålt".. Snarare så borde ju naturligt smala människor ha dålig verkningsgrad, men de verkar ju förbränna mer och då borde mer gå åt till värmeförluster.
Så det blir lite svårt att få att gå ihop.
Men naturligt smala kanskekan äta alla de här kolhudraterna utan problem? Har det då med insulinsvaret att göra att man är naturligt smal, eller är det mer komplicerat ån så?
Vad jag förstår är en hög insulintopp indirekt vanebildande.

Anmäl kommentar

Bäste Pens.leg.läk.!

Värmespillets mängd vet vi inget om då det gäller om protein, fett ellr kolhydrater ger olika verkningsgrad.

Feta klarar sig bättre i kyl på grund av större energiförråd, det kan finnas mera brunt fett som producerar bara värme, fettets isolerande förmåga, blodförsörjning/strypning, hormonella faktorer med mera.

Choklad har flavonider, anses bra.

Etanol är den alkohol som är minst giftig därför att vi kan oxidera den till aldehyd (hastighetsbegränsande steget) och sedan till ättiksyra (snabb omvandling, bromsas av Antabus vilket ger en obehaglig ackumulering av acetaldehyd). Metanol ger formaldehud och myrsyra och de andra alkoholerna (finkeloljorna) är ännu giftigare.

Så jag håller med dig etanolen är inte bra, har en viss tendens till hjärnskador och skador på hjärtmuskel med mera. Däremot innehåller framför allt rödviner flavonider igen, men det går lika bta att äta vindruveskal, flavoniderna finns där.

Apropos farlighet, glöm inte att vi för ett par dekadr sedan tillhölls att inte äta mer än ett ägg i vecka på grund av kolesterolet. Den mängd kolesterol som jag har i blodet motsvarar bara kolesterolmängden 20-40 ägg. Lägg ett befruktat ägg under en höna i tre veckor så kommer det ut en kyckling. Vad har vi tillfört genom äggskalet under dessa tre veckor? Värme, syre, vattenånga. Allt annat för att göra en komplett kyckling finns innanför äggskalet. Det finns ingen bättre föda för oss jägare sedan 10 000 generationer.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Björn:
Så du menar alltså att värmespillet blir större vid fysiskt arbete om man äter mer kolhydrater än fett?
Hur förklarar man att feta klarar kyla bättre än smala. Beror det på att det tar längre tid att kyla av en större massa eller är det mer komplicerat än så?
Vad har du att säga om chokladens påstådda hälsobringande effekter? Jag blir misstänksam när något plötsligt påstås vara nyttigt för det mesta. För inte alltför länge sedan var ju choklad förbjudet. Eller rödvinets påstådda effekt mot hjärtkärlsjukdomar. Själv mår jag bara dåligt på alkohol och känner ingen som mår bra efteråt heller.

Anmäl kommentar

SSK Oskar,

"Jag tycker väl ändå att en leg. läkare borde känna till att även proteiner frisätter insulin... Sku vi dopingklassa proteiner också då?"

Om du syftar till en lågkolhydrat/högfettkost ligger växlingen kolhydrater<->fett, inte kolhydrater<->protein.

Jämför insulinnivåerna under ett dygn för en person som äter 100g protein och 300g kolhydrater, och låt samma person dagen efter äta 100g protein och 20g kolhydrater (men desto mer fett).  Vilken av dagarna kommer arean under kurvan vara störst?

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Det är mycket vi inte kan mäta mest beroende på att vi har ett biologiskt system som har funnit många olika sätt att göra samma sak. Alla vägarna kräver inte lika mycket energi och eftersom vi inte vet allt ännu så vet vi i alla fall att olika makronäringsämnen ger olika verkningsgrad. Men vi vet inte vilka reaktioner som är inblandade vid olika tillfällen (eller samma tillfälle).

Bäste SSK Oskar

Självfallet vet jag som biokemist att även proteiner ger insulinpåslag liksom aspartam men jag kan skoja ibland också genom att dra ut en del tankar in absurdum.

Jag anser att man skall ägna sig åt lustoptimering. Gör allt det som du tycker är roligt så länge som du inte skadar andra inklusive dig själv. Pippi Långstrump är expert, det skulle aldrig falla henne in att knäskura köksgolvet. Men hon skurar det på ett sätt som passar henne. Slutsats: hon förändrar världen så den passar henne i stället för tvärtom.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Hej igen Björn,

Jag tycker väl ändå att en leg. läkare borde känna till att även proteiner frisätter insulin... Sku vi dopingklassa proteiner också då?

Angående saltet: jag läste din artikel men blev inte nämnvärt klokare för det? Du utgår ju ifrån ett cirkelresonemang? Om du utgår ifrån ett referensvärde, så innebär ju det bara att referensvärdet speglar ett normalintag av salt i detta fall. Ju mer salt man äter ju mer utsöndras!

Anmäl kommentar

Hej Igen Björn
Jo det där hänger jag nog med i, men jag menar att om man ser kroppen som en motor som ska utföra ett fysiskt arbete; behöver inte vara lika tungt som Gunde Svan utfört, men då måste energiåtgången vara lika för ett givet arbete oavsett vad man äter eller förbränner.
Just för den aktiviteten alltså.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Jag förstår inte riktigt din fråga men jag tolkar den som följande:

Äter jag kolhydrater stiger blodsockret och därför kommer insulinet farandes för att försöka få undan sockret från blodbanan där sockret vid högre än normala nivåer kan göra skador på kärlväggarna. Eftersom glykogendepåerna är välfyllda (efter ett par dagars tidigare kolhydratexcesser) så måste glukosen omedelbart brytas ned till AcCoA. Här har vi sedan två vägar att gå. Antingen motionerar man bort kolhydratöverskottet (à la Gunde Svan) eller också bygger levern om AcCoA till nyttigt mättat animaliskt fett i form av upp till 9 AcCoA-moduler (kallas stearinsyra). Då har levern byggt om glukos till nyttigt mättat animaliskt fett för lagring av energi och då kan den energin inte förbrukas till motion, den är redan lagrad.

Insulin hämmar fettnedbrytning och stimulerar fettuppbyggnad. Insulin är dopingklassat anabolt (kroppsbyggande) hormon. Så jag bara väntar på att WADA skall dopingklassa kolhydrater eftersom kolhydrater frisätter det dopingklassade insulinet ;-)

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Björn:fin sammanfattning du skrivit, men:
Hur kan mängden energi som anväds vid fysisk aktivitet minska för att man äter kolhydrater?
Om jag ska utföra ett visst muskelarbete måste väl en viss energimängd gå åt för det, ovasett föda?

Anmäl kommentar

Bäste SSK Oskar

Att vi bara behöver ½ g salt om dagen är en skröna från SLV. De har lyssnat för mycket på ILSI, International Life Sciences Institute, ägt av Coca Cola, Kraft Food (som ägs av Phillip Morris), McDonalds, Arla med flera livsmedelsbolag. ILSI ser helst att vi tror på att vi kan sänka blodtrycket (med flera mm Hg (i realiteten 0,5-6 mm Hg)) så att de kan fortsätta kränga kolhydrater som höjer blodtrycket. Och det finns ingen studie som visar att ökad mängd salt höjer blodtrycket.  Betänk att vi har ätit salt sill (med 13 g salt per 100 g sill) i detta land under flera hundra år. Se även min artikel i Dagens Medicin http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2008/08/27/svenska-livsmedelverkets-r/index.xml

Vi utsöndrar mellan 1 och 2 kg salt i njurarna (glomeruli) varje dag och återresorberar 99 % i njurarna (tubuli) varje dag. Äten am mindre än 3 g salt om dagen ökar antalet hjärtinfarkter med 50 % (NHANES).

Så varför skall vi tro på SLV då det gäller salt?

Bokmal,
Jag har läst Taubes och finner den som en utmärkt välskriven och framför allt väldokumenterad översiktsartikel på 600 sidor. Mer än 1500 referenser, all han skriver är dokumenterat med artiklar eller intervjuer. Hans sammanfattning har jag sammanfattat och översatt till svenska:

Good Calories, Bad Calories Challenging the Conventional Wisdom on Diet, Weight Control, and Disease. Gary Taubes, Alfred A. Knopf, Publisher, NY, NY, USA, 2007.

Jag har läst Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes, det är en översiktsartikel i form av en mycket fascinerande bok som innehåller en fantastisk referenslista på 70 sidor omfattande allt som är värt att kunna om kosten och dess verkningar alltifrån Brillat-Savarin 1825 till referenser från 2007.

Taubes har ägnat fem år av sitt liv att med hjälp av modern teknologi ta fram och läsa alla dessa referenser samt även intervjuat ett hundratal personer, både aktiva och sedan länge pensionerade forskare. För tio år sedan hade det tagit en livstid att få fram alla dessa referenser.

Och det framkommer att vi har vetat hela tiden varför vi är överviktiga, har hjärt- kärlsjukdomar, sockersjuka, cancer och Alzheimer. Svaret finns bokstavligen mitt framför ögonen på oss och vi vill eller kan inte se det, precis som i Kejsarens nya kläder.

Taubes har verkligen gått igenom litteraturen som en sann och mycket kunnig vetenskapsjournalist och vänt på varje sten som finns att vända, ifrågasatt varje sanning i sann vetenskaplig anda.

Det är vetenskapens uppgift att förklara orsaken till fetma, sockersjuka och de andra civilisationssjukdomarna bortom allt tvivel. Om det finns konkurrerande hypoteser måste de ställas mot varandra i jämförande försök, det lönar sig inte att testa dem var för sig.

Hans slutsatser i denna ögonöppnande bok sammanfattas som följer.

”Allteftersom jag fått kunskap om all denna forskning så framstår följande slutsatser som oundvikliga för mig, allt baserat på befintlig kunskap:
 
1. Fett från födoämnen, mättat eller ej, orsakar inte fetma, hjärtsjukdom eller någon annan kronisk civilisationssjukdom.
2. Problemet är kolhydrater i födan, deras effekt på insulinutsöndring och därmed den hormonella regleringen av homeostasen – hela den harmonella sammansättningen och samverkan i den mänskliga kroppen. Ju mer lättsmälta och raffinerade kolhydraterna är, desto större påverkan på vår hälsa, vikt och välmående.
3. Socker – specifikt sackaros och high fructose corn syrup– är speciellt skadliga, troligtvis beroende på att kombinationen fruktos och glukos tillsammans höjer insulinnivån samtidigt som levern överbelastas med kolhydrater.
4. Genom sin direkta effekt på insulin och blodsocker är raffinerade kolhydrater, stärkelse och socker födoämnesorsaken till koronara hjärtsjukdomar och sockersjuka. De är de mest troliga födoämnesorsakerna till cancer, Alzheimers sjukdom och andra kroniska civilisationssjukdomar.
5. Fetma är en sjukdom med för mycket fettuppbyggnad, och som inte beror på att man äter för mycket eller rör sig för litet.
6. Att äta för mycket kalorier är inte orsaken till att vi blir fetare, inte mer orsak än att det får ett barn att bli längre. Att göra av med mer energi än vi äter leder inte till långsiktig viktförlust; det leder till hunger.
7. Fettökning och fetma beror på en obalans – ett disekvilibrium – i hormonell reglering av fettvävnad och fettmetabolism. Fettsyntes och fettlagring överstiger nedbrytning av fett från fettvävnad och dess åtföljande förbränning. Vi blir magrare när den hormonella regleringen av fettvävnad kommer i balans igen.
8. Insulin är den primära regulatorn av fettlagring. När insulinnivåer är förhöjda –antingen kroniskt eller efter en måltid – lagrar vi fett i vår fettvävnad. När insulinnivån faller frigör vi fett från vår fettvävnad och använder fettet som bränsle.
9. Genom att stimulera insulinutsöndring gör kolhydrater oss överviktiga och slutligen orsakar fetma. Ju mindre kolhydrater vi äter desto magrare blir vi.
10. Genom att öka fettlagringen ökar kolhydrater också hunger och minskar den mängd energi vi använder i ämnesomsättning och vid fysisk aktivitet.”

Allt detta är kända kunskaper ända sedan Hedenhös tid och som vi av olika anledningar blundat för de senaste femtio åren. Kunskapen finns mitt framför ögonen på oss om vi bara bekvämar oss att öppna våra ögon och tro på vad vi ser, precis som barnet i Kejsarens nya kläder. Och det finns mycket mer kunskap i boken än som sammanfattats av Gary Taubes ovan.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Visst.

Och erfarenheten säger ju oss förvisso att SLV:s rekommendationer brukar vara farliga!

:-)

Anmäl kommentar

Tja, men det handlar ju ändå om rekommendationer från SLV!

Anmäl kommentar

Men ssk Oskar,

Om salt är farligt, det är väl en annan fråga ändå?

Anmäl kommentar

Bäste Björn,
Vad säger du om påståendet att kroppen gör sig av med lika mycket salt som den tillförs? Ökar man saltintaget ökas också salteliminationen. Homeostas kallas det. Snacket om att mat smakar bättre med massor av salt får stå för dig. Jag har nyliken gjort flera restaurangbesök där jag konstaterat att maten varit just ettersalt. Jag föredrar att maten smakar mat, inte salt. Det är helt enkelt en fråga om vana, vilket man föredrar. Rent fysiologiskt behöver vi människor ett halvt gram salt för att överleva. Vi äter tio-tjugo gånger mer än så, vissa än mer.

Anmäl kommentar

Jag har en nyfiken undring till alla ni som läser och debatterar här.

Hur många har läst Gary Taubes Good calories, bad calories, och vad tyckte ni om den?

Anmäl kommentar

Hej igen Bjönr
Det var som 17.
Det är det jag brukar säga till min hustre, att om jag skulle skriva memoarer så är i all fall titeln klar:
Lurad!
(Av läkemedelsindustrin)
Det värsta är väl alla patienter man kanske gett felaktiga råd/ordinationer i sitt liv. Men man har ju inte haft onda avsikter i alla fall...

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Den allra bästa antioxtdanten har vi i våra mitokondrier, Coenzym Q10 eller ubikinol. Vi tillverkar denna superba antioxidant från ättiksyra via mevalonsyra och sedan något 20-tal reaktionssteg till för att till sist bli CoQ10.  Det finns de som tycker att vi skall äta CoQ10 som tillskott. I en del fall kan det vara bra, jag tänker på de patienter som har betaoxidationsdefekter och på våra stackar veganer. Äter vi kött, fisk och ägg så får vi i oss tillräckligt mycket förutom det vi tillverkar själva. Kolhydrater (inklusive vegetabilier) innehåller inget CoQ10. Varför skall vi då äta enligt Tallriksmodellen där alla kolhydrater bara kryllar och tränger undan det som är livsviktigt?

Ett annat litet problem är sedan statiner, de så kallade kolesterolhämmarna. Var blockerar statiner kolesterolsyntesen? Jo, statiner blockerar mevalonsyrabildningen. Mevalonsyra är grundmolekylen till kolesterol men även andra viktiga ämnen i kroppen som CoQ10, dolichol, prenylerade proteiner med mera.

Kolesterol är grundmolekylen till alla våra kära könshormoner samt D-vitamin samt ingår i immunförsvaret, är stabiliserande i alla cellmembraner (mindre än 25 % kolesterol i cellmembranet och det kollapsar), ingår i myelinskidorna (50 % kolesterol) och mycket mer, CoQ10 behövs i mitokondrierna för att överföra energin i citronsyracykeln till ATP, cellens energimolekyl, och som antioxidant, dolichol behövs vid proteinsyntes för att vika och sockra de nybildade proteinerna på ett korrekt sätt, prenylerade proteiner ingår i signalsystemet inom och mellan celler.

Så det är inte att undra på att de som äter statiner mår dåligt och får 25 % mer diabetes (p=0,01 i JUPITER-studien i höstas, det enda signifikanta resultatet), rhabdomyolys, trötthet, minskad sexlust och ökad cancerförekomst.

Men läs länken http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2008/08/27/svenska-livsmedelverkets-r/index.xml

Så får du veta mer om saltets betydelse. Jag var på ett SLVs saltmöte i höstas och alla pratade för att vi skall äta mindre salt utom Hotell och restaurangernas företagarförening (en bra kock saltar precis så mycket att det inte blir ettersalt för att framhäva smaken maximalt). Sedan bjöd SLV på en totalt salt och därmed smakbefriad specialbeställd lunch. Bordsgrannarna vågade ta tag i saltkvarnen först när jag vridit 10-talet varv på saltkvarnen. Då smakade maten mycket gott!

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Hej igen Björn
Klart du har rätt om för lite och för mycket. Och att vår kropp är fantastisk på att reglera.
Men i min värld innebär också regleringen att friska människor bäde dricker lagom med vatten, äter lagom med salt, i meningen att kroppen kan göra finsusteringen. Är man sjuk blir läget ett annat.
Diabetiker kan naturligtvis inte hantera kolhydrater som friska etc.. gravare elektrolytrubbningar i min bvärld är sekundära till någon sjukdom. Pólydipsi brukar vara en psykisk åkomma. De största elktrolytströningarna sekundära till andra sjukdomar eller drunkning för att ta ett par exempel. men vi är nog ense i sak.
Intressant det där om gamlingar och salt. Men minska då saltsuget med åldern? Eller utfodras de stackars åldringarna med för osalt mat? När de själva inte kan laga sin egen längre? Men klart jag inte försvarar felaktiga rekommendationer, men för egen del struntar jag i dem, känner efter vad min kropp vill ha.

Anmäl kommentar

Björn H:
Och vad gör vi med de fria radikalerna?
Enligt en artikel nyligen i LT skulle i vart fall antioxitanter, som ju såter som rena motgiftet, vara i bästa fall ofarliga om de tas i tablettform. Men grönsaker och frukt verkar ju förlänga hälsa och liv: Är det de gamla vanliga socialgruppseffekterna som spelar in? Undrar om jag ite set Lars Werkös namn i detta sammanhang, om naturliga vitaminer alltså.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Du frågar: ” Kan det vara något annat i deras (vår) miljö, kansek i kosten, som i stället framkallar nedsatt insulinkänslighet eller insulinbrist?”

Jamen visst är det det! En bra kandidat är glukos, som vid nedbrytning till AcCoA genererar en mängd fria radikaler som betacellerna inte alltid hinner ta hand om och så åldras betacellerna och orkar de inte göra lika mycket insulin längre. Grattis till din nyvunna diabetes typ 2! Vid fettnedbrytning till AcCoA genereras inte alls lika mycket fria radikaler varför detta måste vara den prefererade energikällan.

Vad skall kroppen göra av det överskott på glukos som vi nyttiga idioter skall äta enligt SLV? Vi har tre val:
1  motion à la Gunde Svan. Då kan man äta kolhydrater à SLV och behålla hälsan.
2. lagring av fett. Då kan man äta kolhydrater à SLV och gå upp i vikt till nytt ekvilibrium
3. diabetes . Då kan man äta kolhydrater à SLV, medicinera med bland annat insulin och gå upp i vikt till nytt ekvilibrium.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Visst är allt farligt. För mycket och för litet skämmer allt som det heter.

Glukos behöver vi inte, inte ens enlig SLV, men likväl skall vi enligt SLV äta överkott på glukos så att vi får för litet livsnödvändiga ämnen i oss och vi får undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

SLV vill att vi skall äta mindre salt. Nästan alla (utom SLV och några till) vet att vi behöver äta salt, äta lika mycket som vi utsöndrar, annars dör vi i saltförgiftning eller vattenförgiftning. Vi har inga saltlager i kroppen. Äldreboende som får för litet salt i maten dör som flugor vid värmeböljor sommartid, värmeslag eller cirkulationskollaps kallas det vanligen men det kan lika väl kallas vattenförgiftning. Se http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2008/08/27/svenska-livsmedelverkets-r/index.xml

Vi har en utomordentlig underbar kropp som kompenserar för otroligt mycket. Allt i vår underbara kropp är styrt och reglerat. Men överskrider vi gränserna för reglering så drabbas vi av det som kallas sjukdom och död. Det snabbaste sättet att ta livet av sig är att hålla andan i mer än 10 minuter (även om jag känner en svensk professor i USA som brukar inleda en föreläsning i fysiologi med att komma in i föreläsningssalen med en klädnypa för näsan och med munnen igentejpad och ställer sig att skriva på tavlan i 15 minuter). Då dör du av syrebrist och koldioxidöverskott.

Ett annat sätt att ta livet av sig är att följa SLVs kostråd, men det tar betydligt längre tid och är mycket plågsamt och leder inte alltid till döden.

För att undgå en SLV-död gör man bara som vad Jörgen Vesti Nielsen har visat i sin Karlshamnsstudie sedan 2003.

Av de 7 diabetiker som står kvar på SLVs kost så har 3 dött efter 44 månader medan ingen av de 24 som står på ”kolhydratreducerad” (högst 100 g kolhydrater per dag) har dött, alla mår bra och flera saknar symtom på sin diabetes och är även helt medicinfria. http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

En tanke till.
Jag är inte säker på attt Björns H:s tankar om de uttröttade betacellerna är riktig. De är väl inga försoffade människor?
Kan det vara något annat i deras (vår) miljö, kansek i kosten, som i stället framkallar nedsatt insulinkänslighet eller insulinbrist?
Jag kan inte tillräckligt om detta, men på vilket sätt inverkar fysisk inaktivitet? Bara genom att vikten ökar, eller är det mer komplicerat än så??? Jag vet t.ex. att det finns data som talar för att vissa antihypertensiva läkemedel skulle öka insulinresistensen (betablockerare). Åteminstone sa företag som tillverkade dyra ACE-håmmare det...

Anmäl kommentar

Hej igen Björn
Ser att du postat ettinlägg medan jag skrev mittt senaste. där korrigerar du ju det där med det farliga glykoset. På det sätt du bekriver är det ju potentiellt farligt, (men då är ju mycket annat det ock).
Sedan, ju tyngre man blir, ju mer energi går åt till metabolismen, både basalt och vid fysisk aktivitet, fast det är klart att de här enorma sockermängderna måstetas om hand på något sätt, så där är väl alla ense.
Mvh

Anmäl kommentar

Nej björn H.
glykos är inte farligt. Ditt resonemang gäller som så ofta diabetiker. Med din logik skulle det mesta vi stoppar i sos vara falrigt, vatten, salter, you name it. I alltför stora koncentrationer alltså, och om kroppens regulationsmekanismer inte fungerar.
Men normalt gör de det och det "faliga" lgykoset ombildas ju om inte annat till fett, som du så vurmar för.
Men allt regleras nog, och jag tror nog att även totala fettmängden gör det, frågan är bara hur och på vilket sätt mekanismerna spårar ur, vilket de så ofta gör numera.
Om felet är myndigheternas, då ska man inte skylla på industrin som följer gällande rekommendationer. Om industrin tillåts subventionera tjänster inom myndigheter är det väl fel på systemet, kanske på politiker som inte förstår vikten av opartiskhet.

Anmäl kommentar

Men bäste Kemisten.

Det jag har beskrivit i mina inlägg är den generella regleringen av glukos i vår kropp.

Jag har skrivit att glukos måste regleras mycket noga så att P-glukosnivån ligger mellan 3-6 mM. Det blir, om man kan räkna som kemist precis lika många gram i blodet hos en 70 kg tung människa med 5,6 L blod i kroppen.

Regleringen av sockernivån i blodet sköter lever och bukspottkörtel alldeles på egen hand på ett perfekt sätt. Men om vi klampar in med SLVs storslägga om 300 helt obehövliga gram glukos per dygn (alla digererbara kolhydrater kan omvandlas till glukos) så begriper nästan alla att en 50-100-faldig ökning av glukosmängden i blodet måste ställa till stora regulatoriska problem för både lever och bukspottkörtel. Och likväl klarar kroppen av dessa extrema glukosexcesser utan att knota. Men efter ett antal år med denna minst sagt vansinniga belastning så orkar bukspottkörtelns Langerhanska öar inte med längre. Du får din diabetes typ två.

50 år med  300 g glukos om dagen blir 5,5 ton glukos som de Langerhanska öarna har producerat insulin för att ta hand om.

När vi sedan tänker på att de små Langerhanska öarna producerar ett protein med 51 aminosyror med den sammanlagda molekylvikten 5 808 det vill säga ett protein som är 32 gånger större än glukosmolekylen. Vidare bör vi tänka på att insulin har en halveringstid på endast 2,5 minuter. Så de små Langerhanska öarna har ett formidabelt jobb och jag kan inse att de inte orkar att hos alla människor att tillverka tillräckligt med insulin under hela livet då de små öarna ansträngs så hårt av SLVs ”goda råd”. 5,5 miljoner gram glukos på 50 år. 

Fett har vi som energilagring och stötdämpande material. Det är inte skadligt i sig men överskott på fett gör att belastningen på muskler och skelett ökar  Överskott på kolhydrater (som inte ens SLV hävdar är livsnödvändiga) leder till övervikt och undernäring eftersom de livsnödvändiga proteinerna, fetterna, vitaminerna och mineralerna trängs undan från tallriken i Tallriksmodellen. Där finns idag 2/5 kolhydrater plus 2/5 kolhydrater plus 1/5 protein, men var finns fettet?

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Kemisten: Jag trängtar ej att bevisa något. Önskar blott att SLV måtte fria eller fälla hypotesen att smör och vispgrädde leder till ond, bråd död. Hos oss och våra minsta små. Ingenting annat. MVH

Anmäl kommentar

Nyckelpigan: Då förstår jag vad du menar. Jag anser dock inte att SLV själva har hänvisat till Keys. Att det sedan finns studier i deras lista är enligt mig en annan sak beroende på varför och i vilket sammanhang man valt att hänvisa till Keys. Jämförelsevis finns det många fettförespråkare som många gånger hänvisar till bl.a. Kekwick et al. eller andra dåligt utförda studier, antingen direkt eller indirekt som du anser att SLV gjort.
Båda sidor känns väldigt enkelspåriga, man har bildat sig en uppfattning som man därefter försöker bevisa istället för tvärtom.

Björn: Visst, men du talar om en sjukligt tillstånd. Hos friska individer ligger blodglukosen stabilt. Dina exempel är ointressanta. Det är klar vi skulle dö utan insulin.

Du skriver att fett kan vi lasta på oss 400 kg ungefär som om detta skulle vara ett hälsosamt tillstånd?

Anmäl kommentar

Kemisten: Ingen fara. Misstag kan vem som helst göra. Man behöver inte ens ngn utbildning.

Det är när man rättar sina misstag som man kan ådagalägga ngt slags kompetens. Och ev räta ut sin i ngt avseende krökta heder.

Över i sak:

Det Du, Kemisten; i detta sammahang ev missat är SLVs ena lista över de studier (länk nedan) som ger SLV vetenskapligt stöd för SLVs råd om att minska på det mättade fettet. Det denna diskurs handlar om.

Enl SLV är en hörnsten i deras arbete; enl SLVs egen utsago "den vetenskapliga grunden".

Varpå de radar upp en lista över 72 studier, som de anser stöttar deras påstående att smör och vispgrädde är ett dödligt gift; som vi genast måste sluta med; för att inte gå en prematur död till mötes.

Enl SLVs sätt att se världen och sakernas tillstånd, gäller detta märkliga påstående även för våra barn. Även för de allra yngsta bland oss. I förskola och på dagis.

I mina ögon förefaller SLVs förhållningssätt till vetenskapen likna den drucknes relation till lyktstolpen: Mer vingligt stöd än reell upplysning.

Här är länken. Tolle et Lege! Tag och Läs!

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22414&epslanguage=SV

Listans innehåll enligt SLV:

"Studier som visar att livsmedel med mycket mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer (och därmed stöder Livsmedelsverkets råd om fett)"

Det jag gjort är att jag lusläst alla referenser i ett 60-tal av de 72 angivna studierna (jag har inte alla studierna hemma).

Sen har jag markerat med en pennstump (röd) så snart det dykt upp ett välbekant namn.

Om nu SLV refererar till dessa 72 studier som synnerligen tunga och välgjorda.

Och om dessa essentiella studier, i sin tur, hänvisar till dubiöst fuskverk, ludd och lappri.

Kan man då, på godan grund, trots allt, hävda att det vetenskapliga underlaget är korrekt och sunt?

Om SLV väljer att via prof W Becker, hävda att fuskaren Keys inte förekommer bland deras referenser.

Och om det sedan framkommer att en absolut majoritet av SLVs referenser, i sig, refererar till just den samme fuskaren: Ancel Keys; gång på gång på gång på gång.

Antingen direkt eller via någon amöbalikt ryggradslös underhuggare.

Var faller då skuggan?

I vems intresse?

För vems fromma?

I vilket syfte?

Det är det, som frågan gäller.

MVH

Anmäl kommentar

Tack Nyckelpigan, du är en mycket duktig ängel!

Kemisten, jag har svarat på din fråga åtmistone två gånger, 14/4 kl 1544 och 15/4 kl 0013.

Glukos är visst farligt för oss om vi har för mycket, då kallas det sockersjuka eller om vi har för lite så kallas det insulinkoma eller hypoglykemi.

Inget av tillstånden är alltid förenliga med överlevnad. Men fett kan du lasta uppåt 400 kg om du vill. Du dör inte akut av för mycket fett. Men du kan dö av för litet fett, kallas kaninsvält. Äter man bara kaninkött får man i sig protein men inte fett.

Ett annat intressant spörsmål är att om du väger 70 kg så har du lika många gram glukos i blodet som dlodsockervärdet anger. Så har du 5 i P-glukos så har du 5 g glukos i dina 5,6 L blod i kroppen.

Äter du som Livsmedelsverket rekommenderar 300 g kolhydrater på en gång så dessa 300 g glukos ge dig ett blodsockervärde på 305.

305 g glukos i vattenlösning så kallad normoton lösning med 5 % glukos i vattnet så tar den glukosmängden upp 6,1 L det vill säga mer än hela blodsystemet på 5,6 L. Inte undra på att man inte överlever då det inte finns plats för en enda röd blodkropp i hela blodsystemet!

Anmäl kommentar

Nyckelpigan: Då måste jag ha missat något, bra att du tar upp det. Jag blir dock lite nyfiken på vart och när SLV har hänvisat till alla dessa studier? Skulle du kunna ge mig en länk? Och om det inte är på internet de har gjort detta kanske du kan tala om i vilken sammanhang?

Anmäl kommentar

Kemisten:
Ber om ursäkt för dröjesmålet, är tvungen att sätta mina patienter i första rummet. Du luftar Din åsikt att "SLV har inte en enda referens till Ancel Keyes" och därvid ådagalägger Du en *ryslig* okunnighet. Så här det. Du ifrågasätter om SLV över huvud refererar till studier av Keys. Vilket SLV gör. Här följer en lista.

När Du ändå ägnar Dig åt att läsa, kan Du passa på att även nagelfara följande namn:

Hegsted (Keys' Sancho Panza), Hu FB, Miettinen & Turpeinen (de bägge finska tomtenissarna), Mensink RP, Katan MB och Zock. Bara för att nämna några.

Här kommer listan. Mycket nöje.

- - -

Almendingen et al.

Effects of pa fish oil, partially hydrogenated soybean oil, and butter on serum lipoproteins and Lp[a] in men.

Keys A, J. T. Anderson, and F. Grande. 1957. Prediction of serum-cholesterol responses of man to changes in fats in the diet. Lancet. 2: 959-966.

Hegsted, D. M. 1986. Serum-cholesterol response to dietary cholesterol: a re-evaluation. Am. J Clin. Nut% 44: 299-305.

- - -

Boniface et al.

Dietary fats and 16-year coronary heart disease mortality in a cohort of men and women in Great Britain.
    
Keys A (1980): Seven Countries: a Multivariate Analysis of Death and Coronary Heart Disease.

Hegsted DM, McGandy RB, Myers ML & Stare FJ (1965): Quantitative effects of dietary fat on serum cholesterol in man. Am. J. Clin. Nutr. 17, 281 – 295.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Elusuo R & Paavilainen E (1972): Effect of cholesterol-lowering diet on mortality from coronary heart-disease and other causes. Lancet ii, 835 – 838.

- - -

Denke et al.

Individual cholesterol variation in response to a margarine- or butter-based diet: A study in families.

Keys A, Anderson JT, Grande F. Prediction of serumcholesterol responses of man to changes in fats in the diet. Lancet. 1957;2:959-966.

Hegsted DM, McGandy RB, Myers ML, Stare FJ. Quantitative effects of dietary fat on serum cholesterol in man. Am J Clin Nutr. 1965;17:281-295.

- - -

Erkkilä et al.

Dietary fatty acids and cardiovascular disease: An epidemiological approach

Keys A, Anderson JT, Grande F. Prediction of serum-cholesterol responses of man to changes in fats in the diet. Lancet 1957;273:959–66.

Anderson JT, Grande F, Keys A. Hydrogenated fats in the diet and lipids in the serum of man. J Nutr 1961;75:388–94.

Keys A. Mediterranean diet and public health: personal reflections. Am J Clin Nutr 1995;61:1321S–3S.

Keys A. Seven countries: A multivariate analysis of death and coronary heart disease. Cambridge, Mass: Harvard University Press; 1980.

Keys A, Anderson JT, Grande F. Serum-cholesterol response to changes in the diet. Metabolism 1965;14:747–58.

Keys A. Prediction and possible prevention of coronary disease. Am J Public Health Nations Health 1953;43:1399–407.

Keys A, Keys M. Eat well, stay well. New York: Doubleday and Company; 1959. p. 1–359.

Keys A, Menotti A, Karvonen MJ, Aravanis C, Blackburn H, Buzina R, et al. The diet and 15-year death rate in the Seven Countries Study. Am J Epidemiol 1986;124:903–15.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Elosuo R, Paavilainen E. Effect of cholesterol-lowering diet on mortality from coronary heartdisease and other causes. A twelve-year clinical trial in men and women. Lancet 1972;2:835–8.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8:99–118.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Paavilainen E, Elosuo R. Dietary prevention of coronary heart disease in women: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1983;12:17–25.

- - -

Hu et al.

Dietary saturated fats and their food sources in relation to the risk of coronary heart disease in women.

Keys A. Seven countries: a multivariate analysis of death and coronary heart disease. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1980.

Keys A, Parlin RW. Serum cholesterol response to changes in dietary lipids. Am J Clin Nutr 1966;19:175–81.

Hegsted DM, McGandy RB, Myers ML, Stare FJ. Quantitative effects of dietary fat on serum cholesterol in man. Am J Clin Nutr 1965;17:281–95.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8:99–118.

- - -

Kabagambe et al.

Individual saturated fatty acids and nonfatal acute myocardial infarction in Costa Rica.

Keys A & Parlin RW (1966): Serum cholesterol response to changes in dietary lipids. Am. J. Clin. Nutr. 19, 175–181.

- - -

Obarzanek et al.

Effects on blood lipids of a blood pressure–lowering diet: the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) Trial.

Keys A, Anderson JT, Grande F. Serum cholesterol response to changes in the diet. I. Iodine value of dietary fat versus 2S-P. Metabolism 1965;14:747–58.

Keys A, Anderson JT, Grande F. Serum cholesterol response to changes in the diet. III. Differences among individuals. Metabolism 1965;14:766–75.

- - -

Rasmussen et al.

Effects of dietary saturated, monounsaturated, and n3 fatty acids on blood pressure in healthy subjects.

Keys AB. Seven countries: a multivariate analysis of death and coronary heart disease. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1980.

- - -

Xu et al.

Dietary fat intake and risk of coronary heart disease: the Strong Heart Study.

Keys A, Menotti A, Karvonen MJ, et al. The diet and 15-year death rate in the Seven Countries Study. Am J Epidemiol 1986;124:903–15.

Jacobs DR Jr, Anderson JT, Hannan P, Keys A, Blackburn H. Variability in individual serum cholesterol response to change in diet. Arteriosclerosis 1983;3:349 –56.

Oh K, Hu FB, Manson JE, Stampfer MJ, Willett WC. Dietary fat intake and risk of coronary heart disease in women: 20 years of follow-up of the Nurses’ Health Study. Am J Epidemiol 2005;161:672–9.

Hu FB, Stampfer MJ, Manson JE, et al. Dietary fat intake and the risk of coronary heart disease in women. N Engl J Med 1997;337:1491–9.

Hu FB, Stampfer MJ, Rimm E, et al. Dietary fat and coronary heart disease: a comparison of approaches for adjusting for total energy intake and modeling repeated dietary measurements. Am J Epidemiol 1999; 149:531– 40.

- - -

Zock et al.

Butter, margarine and serum lipoproteins.

Keys A, Kimura N, Kusukawa A, Yoshitomi M. Serum cholesterol in Japanese coal miners. A dietary experiment. Am J Clin Nutr 1957;5:245.

Anderson JT, Grande F, Keys A. Hydrogenated fats in the diet and lipids in the serum of man. J Nutr 1961;75:388.

Keys A, Anderson JT, Grande F. Serum cholesterol response to changes in the diet. II. The effect of cholesterol in the diet. Metabolism 1965;14:759.

Hegsted DM. Serum-cholesterol response to dietary cholesterol: a re-evaluation. Am J Clin Nutr 1986;44:299.

Hegsted DM, Ausman LM, Johnson JA, Dallal GE. Dietary fat and serum lipids—an evaluation of the experimental data. Am J Clin Nutr 1993;57:875.

Mensink RP, Katan MB. Effect of dietary fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a meta-analysis of 27 trials. Arterioscler Thromb 1992;12:911.

Katan MB, Berns MAM, Glatz JFC, Knuiman JT, Nobels A, Vries JHM. Congruence of individual responsiveness to dietary cholesterol and to saturated fat in humans. J Lipid Res 1988;29:883.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8:99.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Paavilainen E, Elosuo R. Dietary prevention of coronary heart disease in women: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1983;12:17.

- - -

Hu FB, Manson JE, Willett WC.

Types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a critical review.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E: Dietary prevention of coronary heart disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 8:99–118, 1979.

- - -

Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB.

Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8:99–118.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Paavilainen E, Elosuo R. Dietary prevention of coronary heart disease in women: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1983;12:17–25.

- - -

Hooper et al.

Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2001;(3):CD002137.

However his inclusion criteria were very different, including [.] a non-randomized trial (the Finnish Mental Hospital trial, Miettinen 1972)

Ederer F, Leren P, Turpeinen O, Frantz IDJr. Cancer among men on cholesterol lowering diets: experience of five clinical trials. Lancet 1971;2:203–6.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Elosuo R, Paavilainen E. Effect of cholesterol-lowering diet on mortality from coronary heart-disease and other causes. A twelve-year clinical trial inmen and women. Lancet 1972;2(782):835–8.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Paavilainen E, Elosuo R. Dietary prevention of coronary heart disease in women: the Finnish mental hospital study. Int.J.Epidemiol 1983;12 (1):17–25.

Turpeinen O, Miettinen M, Karvonen M, Roine P, Pekkarinen M, Lehtosuo EJ, Alivirta P. Dietary prevention of coronary heart disease: long-term experiment. I.Observations onmale. Am.J.Clin.Nutr 1968;21(4):255–76.

Turpeinen O, Roine P, Pekkarinen M, Karvonen MJ, Rautanen Y, Runeberg J, Alivirta P. Effect on serum-cholesterol level of replacement of dietary milk fat by soybean oil. Lancet 1960;1:196–8.

- - -

Judd et al.

Effects of margarine compared with those of butter on blood lipid profiles related to cardiovascular disease risk factors in normolipemic adults fed controlled diets.

Hegsted DM, Ausman LM, Johnson JA, Dallal GE. Dietary fat and serum lipids: an evaluation of the experimental data. Am J Clin Nutr 1993;57:875–83.

- - -

Laaksonen et al.

Prediction of Cardiovascular Mortality in Middle-aged Men by Dietary and Serum Linoleic and Polyunsaturated Fatty Acids.

A few prospective cohort studies have indicated that increased polyunsaturated fat intake, a higher polyunsaturatedsaturated fat ratio, or Keys score may decrease incident CHD or overall mortality.

Hu FB, Stampfer MJ, Manson JE, et al. Dietary fat intake and the risk of coronary heart disease in women. N Engl J Med. 1997;337:1491-1499.

Hu FB, Manson JE, Willett WC. Types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a critical review. J Am Coll Nutr. 2001;20:5-19.

Hu FB, Willett WC. Optimal diets for prevention of coronary heart disease. JAMA. 2002;288:2569-2578.

Hu FB, Stampfer MJ, Manson JE, et al. Dietary intake of alpha-linolenic acid and risk of fatal ischemic heart disease among women. Am J Clin Nutr. 1999;69: 890-897.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol. 1979;8:99-118.

- - -

Lichtenstein et al.

EFFECTS OF DIFFERENT FORMS OF DIETARY HYDROGENATED FATS ON SERUM LIPOPROTEIN CHOLESTEROL LEVELS.

Hegsted DM, Ausman LM, Johnson JA, Dallal GE. Dietary fat and serum lipids: an evaluation of the experimental data. Am J Clin Nutr 1993; 57:875-83. [Erratum, Am J Clin Nutr 1993;58:245.]

- - -

Marshall et al.

Dietary Fat and the Development of Type 2 Diabetes.

The association between saturated fat and diabetes risk seen in HPFS was not seen in the NHS. While the Iowa Women’s Health Study did have a suggestion that the relative amounts of saturated fat versus polyunsaturated fat (as represented by the Keys score) were associated with diabetes risk, saturated fat alone was not (14).

Hu FB, van Dam RM, Liu S: Diet and risk of Type II diabetes: the role of types of fat and carbohydrate. Diabetologia 44:805–817, 2001

- - -

Mensink et al.

Lifestyle Intervention According to General Recommendations Improves Glucose Tolerance.

Hu FB, Manson JE, Stampfer MJ, et al. Diet, lifestyle, and the risk of type 2 diabetes mellitus in women. N Engl J Med. 2001;11:790–7.

- - -

Mensink et al.

Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr. 2003;77:1146-55.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8:99–118.

Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Paavilainen E, Elosuo R. Dietary prevention of coronary heart disease in women: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1983;12:17–25.

- - -

Prentice et al.

Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Invasive Breast Cancer: The Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial

Fung TT, Hu FB, Holmes MD, et al. Dietary patterns and the risk of postmenopausal breast cancer. Int J Cancer. 2005;116:116-121.

- - -

Sacks et al.

Randomized clinical trials on the effects of dietary fat and carbohydrate on plasma lipoproteins and cardiovascular disease. Am J Med 2002;113:13S-24S.

Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R, Paavilainen E. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol. 1979;8:99–118.

- - -

Trichopoulo et al.

Low-carbohydrate–high-protein diet and long-term survival in a general population cohort.

McCullough M, Feskanich D, Stampfer M, Giovanucci EL, Rimm EB, Hu FB et al. (2002). Diet quality and major chronic disease risk in men and women: moving toward improved dietary guidance. Am J Clin Nutr 76, 1261–1271.

- - -

Tucker et al.

The Combination of High Fruit and Vegetable and Low Saturated Fat Intakes Is More Protective against Mortality in Aging Men than Is Either Alone: The Baltimore Longitudinal Study of Aging.

Joshipura, K. J., Hu, F. B., Manson, J. E., Stampfer, M. J., Rimm, E. B., Speizer, F. E., Colditz, G., Ascherio, A., Rosner, B., Spiegelman, D. & Willett, W. C. (2001) The effect of fruit and vegetable intake on risk for coronary heart disease. Ann. Intern. Med. 134: 1106–1114.

Rimm, E. B., Willett, W. C., Hu, F. B., Sampson, L., Colditz, G. A., Manson, J. E., Hennekens, C. & Stampfer, M. J. (1998) Folate and vitamin B6 from diet and supplements in relation to risk of coronary heart disease among women. J. Am. Med. Assoc. 279: 359–364.

Hu, F. B., Rimm, E. B., Stampfer, M. J., Ascherio, A., Spiegelman, D. & Willett, W. C. (2000) Prospective study of major dietary patterns and risk of coronary heart disease in men. Am. J. Clin. Nutr. 72: 912–921.

- - -

Jag tror att jag har missat några.

Ingen är fullkomlig.

MVH

Anmäl kommentar

För er som missat kan jag nämna att Uffe R gjort en kritisk granskning av Keys arbeten i kortfattad form på länken nedan.

Anmäl kommentar

Ett märkligt påstående att Seven Countries-studien underkänns (vilket den ju dock bör göras)därför att den inte är "tillräckligt färsk och aktuell".

Varken egenskaperna hos makromolekylerna som när oss eller vår fysiologi har väl ändrats de senaste 40 åren, tror jag.

Kunde man tidigare dra slutsatsen av den att fett är farligt och därigenom dirigera 99% av alla forskningsresurser till detta ämne, så borde man fortfarande kunna göra det.

Ännu en intellektuell ohederlighet av SLV. Säg rent ut att studien är vetenskapligt undermålig!

Anmäl kommentar

På kostdebatten.se kan man läsa följande:

"Wulf Becker Livsmedelsverket svarar:

Keys studier var  på sin tid  viktiga bidrag till forskningen kring matens och speciellt fettets betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Hans resultat  ledde till mer omfattande forskning om olika fetters betydelse för hälsan  vilket givetvis bidragit till den kunskap vi har idag. Ancel Keys omdiskuterade 7-countrystudie ingår dock inte som underlag till dagens näringsrekommendationer (den är helt enkelt inte tillräckligt färsk och aktuell)."

Se länk http://blogg.passagen.se/kostdebatten/entry/svar_p%C3%A5_fr%C3%A5ga_6

Anmäl kommentar

Björn Hammarskjöld: Vilket larv. SLV har inte en enda referens till Ancel Keyes. Hur kan ni kritisera SLV när ni uppenbarligen inte ens har koll på deras referenser.

Det verkar som jag inte kommer få något svar av dig, det är ok.

Anmäl kommentar

Holistos:
Hej igen
Jo, den här kvinnan fick liksom för sig att hus skulle göra något för hälsan och for då till ett häsohem, minns inte vilket. Det blev som du förstår snabb kostomläggning, men det berättade hon först efteråt, när undersökningarna inte
givit något svar på hennes problem.
Men hon blev åtre "frisk" sedan hon själv förstått att kostomläggningen kanske inte lämpade sig för henne.
Men visst har jag stött på andra individer, patienter och andra som vittnat om hur bra det går att helt övergå till vegetarisk kost, men att man bör göra det lite försiktigt, och då får man inga besvär alls. Könner flera vagetarianer som mår prima och inte har några brister man kan upptäcka. De jag känner lever sundare en "vanliga".
Jag minns när jag var pojke, att det bodde en man på samma gata i den lilla staden i Norrland, och han ansågs lite konstig för han var "frsisksportare" och åt kruska och sådant. Sportade och hade sig, vilket inte var vanligt på den tiden.
När jag var mellan 40 och 60  joggade jag regelbundet, och en del ändre människor tyckte jag itne var riktigt klok, men det var sådana som varit tvungna att anstränga sig på olika sätt i sin barn- och ungdomdom och sett sin äldre generation slita hela dagarna och de menade att man skulle "ha det bra". Inte konstigt. Men vi lever ju ett annat liv nu, så kvåra kroppar får ju normalt för lite aktivitet "gratis" så att säga.
Jag känner också till patienter som varit på hälsohem av klass och blivit friska från olika krämpor, men där krävs säkert en särskild kompetens. Jag vill absolut inte dra alla hälsohem över en kam, absolut inte. Men tyvärr är väl en del ungefär som i Lasse Åbergs "Hälsoresan"?

Anmäl kommentar

Hej Namn.

Här är två intressanta artiklar av RM Krauss.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16256003?ordinalpos=38&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum

http://www.ajcn.org/cgi/content/full/83/5/1025

Men det kanske finns bättre referenser på detta ämne?

Anmäl kommentar

Hej igen pens leg läkare.

Nu var det ett tag sedan sist.

Historien om samekvinnan…
Ja, så är det. Naturen gör ju sällan språng utan arbetar mer långsiktigt med jämnt förändringstempo. Och det är väl även vad en stor del av diskussionerna här handlar om, verkan av det kollosalsprång till förändring i vår livsmiljö som införandet av snabba kolhydrater, förändrade fetter samt div övriga kemiska ämnen i vår kost och miljö resulterat i?
Att göra en sån kostomläggning som hon gjorde kan såklart yttra sig på det viset. Exv tarmfloran måste hänga med i förändringen. Och med största sannolikhet var hon anpassad till en kost med högt innehåll av fett och proteiner. Känner själv till ett liknande fall med en inuit. Behandlingen hon fick var förmodligen bäst lämpad för människor som äter vanlig husmanskost. Anledningen till fastan och kostomläggningen anges inte i historien. Antar att om den hade anpassats efter hennes biokemiska individualitet skulle det hela gått bra. Sen kan hon ha burit på ngn livsmedelsintolerans/allergi och att hon exponerade sig ännu mer efter kostomläggningen för det livsmedlet?

Anmäl kommentar

Hej,
"Ett av de främsta bevisen på det mättade fettets oskuld är Ronald Krauss upptäckt att den starkaste riskmarkören bland lipiderna är en hög halt av små, täta LDL-partiklar. och att deras antal ökar när man minskar intaget av mättat fett och därmed ökar mängden kolhydrater, och tvärtom."

Jag vill gärna läsa de referenser ni har på detta, spec. med tanke på "Fredriks" kommentar. Alltså studier som visar hur mättat fett både vs. kolhydrat och vs. omättat fett är gynnsamt för nivån små täta LDL.

Tack på förhand!

Anmäl kommentar

Kräver förresten Real Player...

RP kan gratis laddas ner här:

http://www.real.com/realplayer

Anmäl kommentar

Tror många som debatterar i denna fråga skulle finna denna föreläsning från Berkeley intressant. Föreläsare Gary Taubes också författare till den blivande klassikern Good calories, bad calories.

http://webcast.berkeley.edu/event_details.php?webcastid=21216

Anmäl kommentar

inout
Det är klart du har en poäng där.
Det är förfärligt många människor som försörjer sig på överviktiga med nästan alltid tveksamma metoder. Jag fattar inte hur de kan hålla på. De borde ju få dåligt rykte när folk ser att det int fungerar!
Lika dålig moral som inom viss livsmedelsindustri kanske...
Själv har jag aldrig upplevt att jag försörjt mig på överviktiga även om jag som läkare förstås haft patienter som sökt hjälp. Fast de flesta går väl inte till sjukvåden; man vet att den inte har något effektivt att erbjuda. Riksförsäkringsverket hade en anläggning i Klimpfläll för ett antal år sedan och så har vi beteendemedin i Umeå plus diverse "hälsohem".
Men hur ser det ut om en som själv inte lyckas bli av med sin övervikt ska försöka förmå andra att gå ned i vikt Det verkar väl föga trovärdigt om  man inte lyckas själv?
Så det är klart, de metoder som är framgångsriks ska väl uppmuntras, men kanske behövs här också mer forskning, som väl säkert är på väg. Har inte koll på detta.
När jag var student hade jag funderingar på att det kunde ha varit bra om man kunde sälja sin tendens att alltid vara mager till någon amerikansk skådis. Det hade varit bra för ekonomin då, men man hade nog ångrat sig senare - om det hela nu hade fungerat förstås, vilket det naturligtvis inte gjort.
men i framtiden kanske man kan manipulera någonstans...

Anmäl kommentar

pens.leg.läk

Har Du någon gång tänkt på hur många av de som försörjer sig på överviktiga,   som är naturligt magra. Det är större andel än bland befolkningen i stort, man brukar säga 10%.

Skulle tro att man upplever kränkningen större, om den som skriver en på näsan att "det är bara att"... för att gå ner i vikt.... själv är naturligt mager. Det verkar som om tanken om att det finns en stor varians inom människosläktet inom alla funktioner, inkludernade ämnesomsättning är omöjligt att greppa, åtminstoen för en del. Kanske fyller den överviktige en funktion, genom att den får en eller annan att själv känna sig förträfflig, jätteduktig, disciplinerad och vackert slank...

Att vi har olika verkningsgrad verkar man inte bry sig om inom viktminsknings-industrin. Våra båda stora kvällstidningar har i veckan haft Hälso/a-bilaga att köpa till tidningen. I båda kan man läsa att om man minskar portionerna=minskar kalorierna och tränar mera, så går man ner i vikt.

Så fungerar det inte för alla. Somliga går inte ner, trots stor minskning av kalorierna, under månader. En del blir så hungriga av en svältdiet att de tappar kontrollen. Ssk de som redan bantat så många gånger att kroppen är van vid jo-jo-svält-överflöd. För att då lyckas med viktnedgång, så får man bli anorektiker....då kroppen  bara sänker förbränningen i takt med kaloriminskningen. 

Anmäl kommentar

Inout.
Energihypotesen måste väl gälla, men man måste då ta hänsyn även till den energi som går åt i kroppen och den som lagras liksom förbärnns och då ingår förstås det som man i vart fall förr kallade uncoupling,dvs värmeproduktion i metabolismen, verkningsgrad med andra ord, och alla andra "förluster". Men inte kan man trolla med energi, vilket förstås inte innebär att olika personer med samma energiintag ska öka eller minska lika mycket i vikt eller att energiinnehållet i födaa oavsett typ måste lagras eller förbrännas med samma energiåtgång.
Men den här debatten gäller ju i första hand om kostrekommendationerna är vetenskapligt underbyggda, vilket de inte verkar vara, och då är nästa fråga farför. Och svaret verkar ligga i luften, om man inte är oberoende av särintressen, ja då är det väldigt svårt attv ara objektiv. Man kritierar inte gärna den som föder en.
Exemplen här är ju många. Ta Rylanderaffären som exempel.
Somliga offrar sanningen på ekonomins altare.
Däremot är det väl inte den här debattens syfte att peka ut VAD som egentligen är nyttigt resp. onyttigt sett till den kunskap vi har i dag.
Men jag hållermed di i att mycket har upprepats så många gåner att det blivit betraktat som sant/osant, utan att det är säkerställt.
So what next+

Anmäl kommentar

pens.leg.läk

Naturligtvis finns inbyggda problem i kostdebatten. Alltför mycket prestige, det är svårt att erkänna att man haft fel.
Alltför många påståenden är av karaktären
" ALLA VET" att.....de betraktas som sanningar, oaktat att inget stöd finns i vare sig fysiologi eller biokemi.

ex, alla vet man blir fet av fett....
alla vet att mättat fett är livsfarligt....
alla vet att mättat fett höjer kolesterol....
alla vet att kolesterol ger hjärtinfarkt....

Energihypotesen, kalorier in=ut, betraktas som en sanning. Minskar man matintaget med 1000kalorier per dag i en vecka, så SKA man minska ett kg i vikt. Även om man tar två män ( enklare stabilare hormonnivå) båda är 180cm långa, båda väger 90kg -dessa får exakt samma mängd kalorier, av exakt samma födoämnen, exakt lika ur makronärinsämnsynpunkt, exakt samma mängd motion, av exakt samma karaktär, kaloriintaget är lägre än beräknat "stå stilla i vikt" -- går de ner lika mycket i vikt per vecka? Nej, naturligtvis inte. En kan vara insulinresistent, en kan ha optimal snurr på sköldkörteln, det finns så många organsystem som påverkar ner på biokeminivå.

Har alla läst om det där gettot i Warszawa, under andra världskriget? där man vet vilken kalorimängd som fanns till buds, till innevånarna, skulle man tro på kalori=in=ut, så hade alla varit döda vid krigsavslutet -- det var inte döda, trots att de åt mindre än vad som teoretiskt skulle hållit dem vid liv. Det är ingalunda så enkelt att "det är bara att" minska med 1000 kkalorier per dag, per vecka, per ett kilogram minusvikt.

Anmäl kommentar

dez, vad tycker du om mättat fett-debatten? Är mättat fett så farligt som det sägs från ena hållet eller är det den stora hälsokosten som det sägs från andra sidan?

Anmäl kommentar

Det finns väl ett inbyggt problem med "experter". Det brukar väl sägas att vi inte har så mänga och att om någon t.ex. både har myndighetsuppdrag och uppdrag åt ett eller flera företag, så är det inte så konstigt eftersom vi är ett litet land.
Men klart att mägot måste göras. För min del, efter alla fina svar jag fått på mina frågor känner jag mig helt säker på att ni, författare till den här artikeln har satt fingret på pudelns kärna, och en verkligt öm punkt i myndighetssverige.
Så, What ntxt?
Uppdrag Granskning i SVT? Måste det till för att i demokratisk anda få tillräckligt många att ifrågasätta systemfelen?
Och hur lockar man intresset där i så fall?
För en sak är väl säker. Så här kan vi inte ha det. Det handlar ju inte om banaliteter precis! Det som utges för att vara vetenskapligt belagt, det måste hålla för en kritisk granskning!

Anmäl kommentar

Som jag skrev den 14 april kl 0735

”Hade mättat fett varit skadligt för oss så hade vi aldrig tillverkat det själva, vi hade aldrig gett våra bar det via bröstmjölken. Sedan får högt betalda ”experter”, som verkar sakna all grundläggande fysiologi och biokemi, säga vad de vill. Men tro inte på dem, kolla först de grundläggande kunskaperna. Och Popper verkar de inte ha hört talas om när Livsmedelsverket har haft en adjungerad professor under 6 år under 90-talet som är betald av margarinindustrin. Samme professor får i strid med Högskoleförordningen en ny omgång om 6 år som adjungerad professor vid Livsmedelsverket 2002-2008, fortfarande betald av margarinindustrin. Det är därför som Livsmedelsverket anser att vi skall äta margarin gjort på jordbrukets överskottsoljor i stället för att äta naturligt, nyttigt smör av animaliskt ursprung. Och glöm inte forskningsfuskaren Ancel Keys som fortfarande verkar vara husgud på Livsmedelsverket. http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4”

Så jag håller med dig, pens.leg.läk. att myndigheterna måste vi kunna lita på. Men Livsmedelsverket slirar litet på regelverket, Försäkringskassan verkar inte alltid följa lagar, metodstöd, JO- eller domstolsbeslut, Migrationsverket verkar inte ha full kontroll på migrationslagen. TLV kommer med nya ersättningsrekommendationer och TLVs tre medicinska experter går i taket i Dagens Medicin för att Lipitor 10 mg inte får rabatt. De tre har lämnat sina avlatsbrev, förlåt skall vara jävsdeklarationer, till TLV som godkänner att de trots mycket kraftiga ekonomiska band till läkemedelsindustrin får vara TLVs experter. Och ingen verkar bry sig.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Nu bäste pens.leg.läk.
Industrin skall inte ses som något negativt - men vi börjar komma till vad jag tror blir pudelns kärna - och som vi tidigare skrivit i slutsteget i en LT artikel -  " Vad som är det verkliga motivet till att man vill förneka existensen av vetenskap på området,  lämnas åt läsaren att själv fundera över. Den amerikanske författaren Upton Sinclair’s bevingade ord kan möjligen tjäna som vägledning: "It is difficult to get a man to understand something when his salary depends on his not under-standing it."

Anmäl kommentar

Vi ska väl ställa samma krav på god etik , moral och seriositet i största allmänhet på all industri. Det är ju ändå den ska bära upp samhället!
I tillverkand eföretag har vi ju t.ex. arbetarskydd för att förhindra dålig arbetsmiljö, som i värst fall kan leda till olyckor och arbetssjukdomar. Vi måste givetvis se till att vi som konsumenter också skyddas, så att vi inte drabbas av ohälsa eller något ändå värre.
Det är väl myndigheternas uppgift. I annat fall fullgör man inte sitt uppdrag!

Anmäl kommentar

Det beror väl på vilken industri som vi pratar om. Förra året kom det ju ut två intressanta böcker som beskrev en viss industri  -  John Virapens bok "Piller och profiter" och Peter Rosts bok "Sjuka pengar".

På ett sätt tog industrin över och styr det mesta av vården vilket bl a fick oss att blint förlita oss på insulinets balanserande effekt. Kosten var inte så viktig längre och därav har vi numera en ökande mängd Diabetessjuka och även i övrigt många sjukdomar som kan kopplas till fel kost!

Även en annan industri med SNF i spetsen påverkar. Kostkapitlet i högskolors diabeteslärobok skrevs av två professorer som avlönades av industrin!


Så artegen människomat har nog helt rätt!
Även du har rätt pens. leg. läk. - Du påtalar också girigheten! De organ vi har .....?
Menar du SLV, SoS och Läkemedelesverket?

Anmäl kommentar

Men "industrin" ska väl inte ses som något negativt. Det är som när kapitalismen får skulden för den ekonomiska krisen när det i stället är girighet, olämpliga stimulanser (läs bonus på dåliga grunder), för låg ränta och alltför fördelaktiga lånevillkor som är boven.
"Industrin" är väl något vi bör vara stolta över. Om inte måste vi väl på något sätt se till att den gagnar oss, blir den positiva faktor vi vill, inte bara för dem som gör pengar på den.
Om det verkligen är så att industrin prfiterar på vår hälsa, då är det väl verkligen allvarligt! Plats för åtal Vållande av kroppsskada alt.drpåp?
Hallå jurister, var är ni?
De organ vi har för att komma rillrätta med sådana problem måste agera på ett riktigt sätt, och det är kanske dit vi ska nå?

Anmäl kommentar

pens.leg.läk -- industrin, kära kollega, industrin....

utvecklingen kidnappades av industrin...

ps, glöm inte variansen hos människan, Du sa, Du var mager oavsett vad Du åt....

Anmäl kommentar

Johan
Ja då är vi tillbaka till det som min farmor sa, när jag som pojke ville ta en bulle i stället för att ge mig tid att äta: "Du står dig bättre på lagad mat". Det berättade jag i början på den här debatten.
Så vart har utvecklingen tagit oss?

Anmäl kommentar

Ja, i stort sett. Lättprodukter (fettsnåla) innehåller ofta mer kolhydrat istället i samma mängd vara. Man kanske kan uppleva att maten mättar just när man ätit den, men den stora skillnaden är att man står sig inte så länge.

Den "extra" mängd insulin som frisatts av samma kalorier fettsnål mat lagrar in energin effektivare. Man blir därför snabbare sugen igen.

Kanske äter man annat i form av godis eller mellanmål, kanske äter man mer lättprodukter.

Anmäl kommentar

Kan man då säga så här, att vi genom att äta lättprodukter inte blir så fort mätta och därför äter mer av annat?
Med övervikt som följd.

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk: Rätt tolkat.

Fettkonsumtionen har inte ändrats i gram räknat, varken i USA eller Sverige. Protein har också legat still, fast detta har aldrig varit nån stor fråga.

Det som ändrats i såväl Sverige och USA är kolhydraterna, och därmed kalorierna.

En enkel källa är SCBs statistisk årsbok, se ev
http://www.scb.se/Pages/Product____30923.aspx?Produktkod=OV0904&displaypublications=true

Sockerkonsumtionen Stat Årsbok har t.o.m. gått ner, men det tror jag är "vitsocker", sånt man köper i påse eller kartong. Annan statistik vill jag minnas visar att sockret ligger konstant.

I o m att vi äter mer kolhydrater blir fettets ANDEL av kosten mindre, och det SER UT SOM vi äter mindre fett.

Vi försöker nog så gott det går att även äta mindre fett gm lättprodukter mm. Alla kan äta mindre fett ett litet tag precis som vi kan hålla andan och låta bli att dricka, en del kanske kan det hela livet, men på populationsnivå syns inga spår av att fettsnålråden gjort att vi ätit mindre fett.

Anmäl kommentar

pens.leg.läk,

Från tidigare artikel i DagensMedicin:

"Enligt Jordbruksverkets statistik har kaloriintaget hos svensken ökat från 1990 till 2005 med 140 kcal per person och dag. Omräknat i uppgång i kroppsfett blir då teoretiskt 6 kg per år. Detta är den viktigaste orsaken till att fetman ökar. Uppgången har främst skett av protein, alkohol och kolhydrater medan fettet ligger kvar på samma nivå, 120 g per person och dag."

Anmäl kommentar

Namn 15:40
Har jag alltså fattat rätt att fettkonsumptionen per individ inte ändrats avsevärt vare sig i USA eller i Sverige, medan kolhydraterna gått upp motsvarande kaloriökningen, detta utan att sockerkonsumptionen stigit?

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk och ACS: Kanske följer man kostråden fast man inte vet det -- om normerna slår igenom kommer de att färga av sig på många ställen i samhället t.ex. skolmaten och lunchrestaurangen på jobbet, i halvfabrikatmat typ frysta köttbullar, korv mm, frysta måltider etc.
___

För att kunna jämföra kost och vikt hyfsat bör man helst ha samma systemgräns. SCBs statistik för livsmedel gäller på nationell nivå, och grundas på tillverkade + importerade - exporterade livsmedel, inte vad vi faktiskt ätit. Men under antagandet att svinnet varit hyfsat lika under åren kan man dock se statistiken som ett grovt mått på vårt ätande.

Vikten har tidigare gjorts i stickprovsundersökningar, men nu har man bytt metod till telefonintervjuer. Den redovisas på nationell nivå, men inte som medelvikt utan som andelar med olika BMI-intervall.
___

USA har ett antal undersökningar NHANES, där man faktiskt kollat mer noga vad folk äter. Men mönstren är samma för Sverige och USA -- nästan samma antal gram fett per dag, det som ändrats är kolhydraterna vilka därmed följer kalorierna.
___

Det finns lokala undersökningar om barns vikt, men betr godis, socker och läsk till barn vet jag ingen säker statistik för detta grupp. Det är dock säkert åtskilligt! Underligt nog har sockeranvändningen inte ökat i Sverige sen 1980. Troligen har man tidigare använt socker i egna sylter och safter, medan man numera har smygsockrade mejeriprodukter, bröd etc.
___

Som ACS skriver kan det säkert behövas olika kostråd för olika målgrupper. Man kan därför undra över att ungefär hälften av svenskarna (friska) får sina kostråd från Livsmedelsverket, och den andra hälften (överviktiga, diabetes, sjuka etc) får dem från Socialstyrelsen.

Anmäl kommentar

Självklart är vi olika i vår ämnesomsättning. Under alla år jag kollat TSH (T3,T4) å¨patienter, så har jag ALDRIG sett en mager person med TSH >1,5 . jag har heller aldrig sett en överviktig - BMI >30,
med ett TSH <2,0.

Det är märkligt att man inte kan klara att göra en undrsökande studie på hur ämnesomsättningen fungerar, kanske ett nytt grepp, kontroll av dygnsmätt urin, för att se på hypofys- och thyroideahormon. TSH är uppenbart ett mycket grovt mått.

Anmäl kommentar

Jag tror inte problemet är felaktiga kostråd, men att ingen följer dem. Kostråd för den generella befolkningen kan heller inte sidostillas med kostråd till dem med speciella behov (önskan om vektreduktion, diabetes, metabolt syndrom). 9 av ti ungar får för mycket socker. 70 procent av det sockret kommer från läsk, saft, godis, kakor och keks. Om man vill uppnå störst effekt är det smart att starta här. Få lördagen tillbaka, helgmyset startar inte fredag eftermiddag och varar till måndagsmorgonen!

Anmäl kommentar

Hej igen Johan H och tack för ditt länga svar.
Visst vore det konstigt om vi inte hade mekanismer för hunger och mättnadskänsla  när vi reglerar allt i vår kropp; vätskemängd, elektrolythalt, temperatur, ja allt man kan komma på. Så visst är det märkligt att den här mekanismen verkar börjat fallera hos oss på gruppnivå. Men jag undrar verkligen, kan det vara så enkelt att detta huvudsakligen förklaras av några kostråd? I min värld är inte folk så "lydiga". Saker förändras, t.ex. rökning, men inte beror det på att det PLÖTSLIGT kommer några nya rekommendationer.
Alkoholförbrukning och droganvändningen hos ungdomar går upp och ned, utan att vi riktigt kan förklara det. Fast allt går ju i vågor förstås. En generation verkar var tvungen att gå igenom samma lut som en annan gjort tidigare, om man varit förskonad. Ta rökning hos kvinnor och i tredje världen .

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk:
Ta inga sanningar för givna, jag/vi vill inte bli trodda, jag/vi vill bli prövade... :-)
___

Kolhydrat, protein och fett ger olika typer av mättnad. Kolhydrat ger mättnad under- eller snart efter måltiden, protein ger mättnad en kortare tid efter måltiden.

Fett ger sällan nån "sån" mättnadskänsla, men gör att man står sig bättre på maten. Orken varar timme ut och timme in, Blodsockret ligger stabilt.

Överintag av rent fett brukar ge en sorts lätt illamående efter ett par timmar, prova gärna att ersätta Din stadiga frukost med motsv kalorier i ren olivolja. Rätta mängder fett gör en förstås inte illamående, utan "ohungrig".

Protein gör att man BLIR mätt, fett gör att man FÖRBLIR mätt.
___

Man kan undra varför man blir hungrig, ja.

Kanske måste kroppen ha essentiella näringsämnen som fett och protein (jfr homeostas)? Om vi då försöker äta mindre andel fett kommer kroppen att vilja äta mer mat för att få i sig fettet i alla fall.

Kanske styrs aptiten av blodsockret? Om vissa människor har en starkare reglering via insulinet kommer kost som frisätter insulin att lagra in energin effektivare, blodsockret sjunker och de blir lättare sugna igen. Energin finns där allt, men blir svåråtkomlig för kroppen pga insulinet.
___

Godis är frestande främst när man är sugen, så ökningen av godisintag kan vara ett tecken på att mättnaden av den mat man äter inte räcker ända fram till nästa måltid.

Häromåret kom en dietbok som blev en riktig kioskvältare, och fick Sverige att kraftigt minska Bröd och spannmål, och fettintaget ökade något. Sveriges kaloriintag gick ner märkbart, och året därpå hade åtminstone våra damer minskat i övervikt. Och: godisätandet hade minskat något. Kanske stod vi oss bättre på maten?

Anmäl kommentar

En komplettering
Om man äter fettsnålt blir man väl inte lika mätt. År inte det problemet mer än att kanske olika saker förbränns och lagras annorlunda?
Och att man äter mer kolhudrater om man inte blir mätt är väl inget konstigt, om man nu är så följsam till kostråden.

Anmäl kommentar

Johan H:
Tack för ditt utförliga svar. Det låter övertygande.
I sak är vi väl ganska överens, dvs. att det äts för mycket  kolhydrater. Men om den här ökningen av godis och annat onyttigt inte ägt rum, skulle inte överviktsproblemet ha varit mindre då?
Sedan kan jag, som är liteingenjörsmässigt tänkande, tycka att det är lite  märkligt att vi människor ändå är så pass olika, eftersom våra system fungerar på samma sätt, principiellt i vart fall.
Men koststudier är nog svåra. Inte skulle jag kunna kommit ihåg precis hur jag ätit. Folk kommer ju inte ihåg om de legat på sjukhus senaste året eller ej. Konsumptionen i stort vet vi väl, men på individnivå blir det svårt.
Precis som för vittnen i domstol.

Anmäl kommentar

kaj stud: "Okej, kh färre nu än förr; en del går ned i vikt när de utesluter kh och maxar fett, andra inte. Slutsats? Människor är olika? :-o"

Huvet på spiken!

Människor är lika såtillvida att de till stor del är uppbyggda av fett och protein, och använder energi till stor del från kolhydrat.

Och människor är olika såtillvida att de av olika anledningar bränner eller lagrar energin på olika sätt.

Detta är lätt att begripa för de flesta, men projektet är att få olika myndigheter öppna sig inför denna olikhetsmöjlighet.

Välkommen!

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk: Jag tror som jag antydde nedan att det var USAs fettsnåla kostråd 1984 som var orsaken.

De första, Dietary goals of the United States 1977 var skrivna av politiker blev kraftigt ifrågasatta, och man försökte med en handfull svindyra dietstudier visa vetenskapligt att de fungerade. Till sist visade en läkemedelsstudie med Cholestyramine en liten fördel för medelålders män med högt kolesterol, och då tog man chansen att slå fast fettsnåla kostråd.

Det mest intressanta är brasklappen att konferensdeltagarna hade blivit övertalade (persuaded), inte övertygade (convinced) att fettintaget skulle sänkas.

Kolla ev http://consensus.nih.gov/1984/1984Cholesterol047html.htm .
Panels conclusion, en bit ner: "Further, we are persuaded that the blood cholesterol level of most Americans is undesirably high..."

Den tredje rekommendationen var den som blev så fatal: "All Americans (except children under 2 years of age) be advised to adopt a diet that reduces total dietary fat intake from the current level of about 40 percent of total calories to 30 percent of total calories..."
___

I Sverige infördes Nyckelhålsmärkningen 1989. De som bäst följde denna i så måtto att man minskade fettintaget var yngre, välutbildade, kvinnor. Se ev http://pubmed.gov/10556983

Det var också denna grupp som ökade snabbast då vikten i Sverige drog iväg. (De hade inte mest övervikt men ökade snabbast i vikt.)
___

En av flera förklaringar (som Du nästan antyder) kan vara att kampanjerna fick oss att ersätta icke-insulinfrisättande livsmedel med mer insulinfrisättande livsmedel.

De Du beskriver finns vid kassorna idag tillhör nog insulinfrisättande livsmedel, men i koststatistiken är det mest 'Bröd och spannmål' som ökat. Och detta helt enligt riktlinjerna (i NNR2004 står Cereals först bland kolhydraterna). Godis ökade inte så mycket enligt statistiken (dock något).

Anmäl kommentar

Okej, kh färre nu än förr; en del går ned i vikt när de utesluter kh och maxar fett, andra inte. Slutsats? Människor är olika? :-o

Anmäl kommentar

Björn: Du svarade aldrig på mitt senaste inlägg?


Karl E Arfors: Med andra ord bör vi hålla oss till långsammare kolhydrater, sådana som SLV redan förespråkar. Det bildas ju inga nämvärda mängder fria radikaler i kroppen vid ett normalt blodsocker. En kaloribegränsning är nog effektivare än att ta bort de långsamma kolhydraterna.

Anmäl kommentar

Vad häönde i slutet på 80- talet i USA och i Sverige på nittiotalet?
Hur var det innan med läsken? Kunde man köpa 3 -4 sotra läskflaskor för lägre pris än en liten flaska då också? Var godishyllorna placerade vid utgångarna på snabbköpen? Dignade chipshylloran överfulla redan då, och var matvagnarna lika fullproppade med dessa saker som i dag. Nej tror jag och min hustru håller med. När våra barn bodde hemmas, då fanns inte de här sakerna så lockande placerade och prissatta i affärerna.¨
Men kan det vara så, att om man försöker få folk att äta mindre fett, ja då äter de väl mer av annat? Som inte ger samma mättnadskänsla?

Anmäl kommentar

Johan H:
Tak för tipsen om GABA och dess roll. det stämmer helt med  min egen tro i frågan.
Mats E:
Nu har vi ju konstaterat att de norska björnarna äter sig feta på lamm, se länk nedan. Det är alltså bara desvenska som käkar bär på hösten. Om de norska inte blir lika feta vet jag ej, men de tycks ju klara sina iden och födslar i alla fall.
vad beträffar vitaminerna, så visste man detta med camin redan för det halvsekel sedan som gått sedan jag läste med. kemi.
Men hur klarar sig de norkska björnarna0 Vad jag förstår har LCHF-förespråkarna framfört detta med morslillaollebjörnarna som en tung faktor för deras hypotes att det är socker man blir fet av.

Anmäl kommentar

Dez: "Om kolhydratintaget är likvärdigt mängdmässigt om man jämför början med 1900-talet med år 2000 och proteinintaget ej heller skiljer särskilt mycket vad är det då som kan ha ökat tro?"

Ledning: http://sv.wikipedia.org/wiki/T-ford
___

Mer intressant är att titta i modern tid. Fetman i USA började öka ca 1985. (Se LÅNGT nedan.), eller kolla ev på nytt:
http://www.cdc.gov/nchs/hus.htm .

Ta hem huvudrapporten, sök obesity.
___

USAs fettsnåla kostråd blev efter en tids debatt fastslagna i dec 1984. Detta skedde efter efter att en LÄKEMEDELSSTUDIE visat fördelar på en liten grupp amerikanska män.

Konferensdeltagarna ÖVERTALADES sen att sänka kolesterolhalten hos befolkningen genom att rekommendera lägre fettintag i kosten.

Kolla ev http://consensus.nih.gov/1984/1984Cholesterol047html.htm .
Panels conclusion, en bit ner: "Further, we are persuaded that the blood cholesterol level of most Americans is undesirably high..."

Den tredje rekommendationen var den som blev så fatal: "All Americans (except children under 2 years of age) be advised to adopt a diet that reduces total dietary fat intake from the current level of about 40 percent of total calories to 30 percent of total calories..."

Anmäl kommentar

Elin.

Det vore bra om du till skillnad från vissa professorer toge till dig hur metabolismen, biokemin och fysiologin verkligen fungerar.

Kolhydrater omvandlas på olika sätt förr eller senare till AcCoA. Fett kan av enzymer brytas ned till AcCoA. Proteiner bryts ned till enskilda aminosyror, sedan spjälkas kväveatomen bort (blir ammoniak eller urinämne) och kvar blir ett kolhydrat som kan omvandlas till AcCoA. Alltså, alla de tre makronäringsämnena kan omvandlas till AcCoA.

Överskott på AcCoA tål inte kroppen, pH blir för lågt.

Vi kan göra slut på AcCoA genom tillräcklig motion eller annars måste vi göra något annat, för mycket AcCoA tål vi inte.

Levern kan koppla ihop 2 AcCoA till ketonkroppar, lättlösliga i vatten, direkt transporterbara i blodet. Men motionerar vi inte så blir det ändå för mycket AcCoA i kroppen, glöm inte att de allra flesta reaktionen i kroppen kan styras i rätt riktning med hjälp av koncentrationsskillnader och enzymer.

Men levern kan förlänga ketonkropparna med ytterligare AcCoA-moduler ända upp till nio Ac-moduler och då kan upp till 18 kolatomer vara hopkopplade i mättade fettsyrakredjor. 18 kolatomer kallas stearinsyra eller oktadekansyra. Andra fettsyror kan vara laurylsyra eller dodekansyra. Och det finns många fler.

Detta är den normala nysyntesen av nyttiga animala mättade fettsyror.

Vi kan även göra kolhydrater av AcCoA och därifrån även de flesta aminosyrorna.

Så AcCoA är en mycket central ämnesomsättningsmolekyl, alla makronäringsämnen kan bilda AcCoA, alla makronäringsämnen kan (med vissa smärre undantag) tillverkas av AcCoA. Kolesterol, Coenzym Q10, dolichol, selenoproteiner, med många flera molekyler har som ursprung AcCoA.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott. Och denna råvarubaserade matlagning är både billigare, godare och snabbare än fryst så kallad snabbmat.

Anmäl kommentar

Kolhydratintaget var lite högre i början av 1900-talet både mängdmässigt och procentuellt skiljde det ännu mer än år 2000.

Var det en fetmaepidemi USA i början av 1900-talet?

Om kolhydratintaget är likvärdigt mängdmässigt om man jämför början med 1900-talet med år 2000 och proteinintaget ej heller skiljer särskilt mycket vad är det då som kan ha ökat tro?

"The energy contribution from carbohydrate decreased from 57 percent in 1909 to 50
percent in 2000. Throughout the 1900s, protein levels in the food supply have consistently
accounted for about 12 percent of total energy; however, in 2000, this dropped to 11
percent. The contribution from fat increased from 31 percent in 1909 to 39 percent in
2000—an all-time high related to the increased use of fats and oils"

Nutrient Content of the U.S. Food Supply, 1909-2000
Center for Nutrition Policy and Promotion
U.S. Department of Agriculture

 

Anmäl kommentar

Dez
Du har gjort ett mindre korrekt jobb med statistiken.
KH 1961-9 var 381 g/dag medan 2001 var det 508 g KH/dag. Det är alltså en ökning med 33,3 %.

Per capitaintaget av energi var 3 100 kCal 1960-9 medan det var 4 000 kCal 2001 en ökning med 29%.


Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

vetgirige pens.leg.läk visste Du att när vi förbränner snabba KH och socker så genererar vi mer fria radikaler än när vi metaboliserar fett. Alla djur utom vi Homo sapiens och människoaporna samt marsvin och vissa råttor i nord-afrika och vissa fladdermöss kan bilda vitamin C, som är en mkt viktig antioxidant, som tar hand om fria radikaler i celler. Vi kan inte för vi har en mutation i det fjärde enzymsteget till att bilda C-vitmin. Vad tror Du  C-vitamin bildas av? Socker - så björnen när den äter nyckelhålsmärkt på hösten när den vill bli fet - genom att äta söta bär är extra skyddad genom syntesen av C-vitamin.

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk: Betr matberoende (socker) och insulinfrisättning bygger detta på nån tanke jag fick för länge sen om GABAs roll. GABA är en transmittorsubstans som bl.a. tycks inblandad i betacellernas insulinproduktion. Se ev Sorensen, http://pubmed.gov/1936599 från 1991, avsevärt modernare och mer detaljerade finns dock.

För GABA i beroendeproblematik se t.ex.
Simansky, http://pubmed.gov/16129461 från 2005. Texten är från den första konferensen av NIH om detta. Du ser GABAs antydda roll i "highly rewarding foods". Sök i pubmed.gov på 'GABA craving' och Du hittar lätt sammanhang även med alkohol och ev cannabinoider. Mycket forskning tycks vara på gång för att blockera de belönande neurologiska funktionerna.

Anmäl kommentar

MMI och onaturligt naturalförlopp - det finns en studie från Huddinge av Laura Fratiglioni Diabetes 56:211–216, 2007
The Effect of Borderline Diabetes on the Risk of Dementia and Alzheimer’s Disease
Weili Xu,1 Chengxuan Qiu,1 Bengt Winblad,1,2 and Laura Fratiglioni1,2
Där visar man på patienter >75år som följts under 9 år att om 4 mätningr av glukos under denna period varit mellan 7.8-11.0  mmol/l alltså prediabetiker, så har patienten 77%  större
risk för Alzheimers och separat 67% större risk för Demens.
Detta betyder att om IDE har för mycket insulin att hantera hinns inte beta amyloiden med.

Anmäl kommentar

Gällande intaget av kolhydrater hos amerikaner.

1909 låg per capita intaget av kolhydrater på 501g/dag och 2000 på 490g/dag.

Per capita energiintaget låg 1909 på 3500kcal/dag och 2000 låg det på 3900kcal/dag.

Nutrient Content of the U.S. Food Supply, 1909-2000
Center for Nutrition Policy and Promotion
U.S. Department of Agriculture

Anmäl kommentar

Malta:
Det är väl säkert problemet med kolhydrater som ger fetmaepidemin skulle jag gissa. Och kan det vara just det faktum att vissa sockerhaltiga produkter ger en "kick", som är beroendeframkallande. Att det beroendet av sötsaker är det egentliga problemet och att man lättast kommer åt det i nuläget genom att äta en kost med 0 kolhydrater? Precis som vid all beroendebehandling skall det man är beroende av klippas. Det finns ju inget nyttigt heller i de här produkterna, i alla fall dem jag nämnt nedan.¨
Men frågan i den här tråden är väl närmast varför fetmaepidemin började när den gjorde, i slutet  av 80-talet i USA, och lite senare här hos oss. Frågan är ju då om kostrekommendationerna spelat en avgörande roll.

Anmäl kommentar

Nja... pens.leg.läk.
Är man frisker så förblir man nog lättare frisker om man äter åt GI-hållet och rätt fett(bl a mättat). Är man metabolt drabbad så bör man nog äta mer åt LCHF-hållet. Av vad jag sett så är nästan hälften av dom inlagda på hjärtavdelningarna smala och till synes friska individer...
Deras blodsockerkurvor/nivåer är dessutom ofta förhöjda, av vad som sägs?

En faktor som styr hungern och som är känd av många och kallas sockerberoende... närbesläktat med alkoholberoende.

Vad gällde frågan till Elin så berörde den främst publicerad forskning ifrån Linköpings Universitet! Vad som vanligast numera orsakar fettlever och att många är i riskzonen!

Anmäl kommentar

Just precis dez, ingen "normal situation". Varför överäter man? Vad är det som får vissa att överäta? Här på Malta skulle man kunna säga att i princip alla är överviktiga. Malteserna är de mest överviktiga i världen efter amerikanerna. Man behöver inte vara raketingenjör för att räkna ut vad det beror på. Det räcker med att titta runt vad folk äter. Raffinerade kolhydrater i mängder. Det var ingen fetmaepidemi här för 30 år sedan. Men nu är det. Folk är ordinerade motion av sina läkare och fettsnål kost. Det är rätt patetiskt att se alla feta människor springa omkring på morgonen överallt i ett försök att förbränna fett. Det är mängder med feta människor ute och springer. Det verkar dock som de bara blir fetare och fetare. Otrolig skillnad mot Frankrike, i alla fall än så länge. Där är folk på sina håll trådsmala och någon motion ägnar man sig inte åt.Fett äter fransmännen också men de överäter inte som folket på Malta. Vad kan det bero på? För mig är det solklart att mängden raffinerade kolhydrater i form av vitt bröd, socker e t c får malteserna att överäta.

Anmäl kommentar

Eva N
Jag hade tänkt mig att man skulle ta bort det riktigt onödiga, t.ex. cola, läsk, godis, chips. ¨
Men det viktiga tror jag är att hitta faktorerna som styr aptiten. Insulinet har säkert en roll här eftersom det verkar ske en aptitökning om insulinet stimuleras.
Om man äter LCHF, som jag förstår du förespråkar, så anväds ju inte alla system, och man får t.ex. ketos. Jag vet inte om det är (0)nyttigt på sikt.
Om man går ner i vikt ska man dels tillföra kost, dels "äta" lite av sig själv (helst fettdepåerna förstås). Det är skillnaden mellan att hålla sin vikt och gå ner. Så då borde inte kosten vara densamma, tycker jag.
Sedan frågan du ställt till Elin. Syftar du pådet där med de förmodade likheterna med gässens fettlever vid tvångsmatning och ev sådan hos sådana som äter jättmycket kolhydrater? Jag vet inte om det spelar någon roll i sammanhanget, men alkoholkonsumptionen har ju ökat mycket också.

Anmäl kommentar

Vad är 'normala förhållanden' i USA där 75% är överviktiga, eller Sverige där strax under hälften är det? Skulle det kunna vara så att övervikten beror på överätning?

Anmäl kommentar

Så du menar att vi skall köra på som vanligt.. pens.leg.läk.?

Då får vi väl inte stopp på dom där "epidemierna", om vi inte äter en bättre förebyggande kost, .....?
Dom där som drabbas av epidemierna hade väl en frisk fungerande kropp först?

Använder jag min hjärna för lite nu...?
Förstod inte ditt "inte nödvändigtvis".

Elin: Kan det stämma att 70% av alla fettlevrar numera beror på för mycket kolhydratätande(raffinerade)? Många verkar även ligga på gränsen till detta fenomen!

Anmäl kommentar

dez och Elin,
 fråga vilken typ2-diabetiker på SLV-kost/tallriksdieten som helst. Alla säger att de trots lågkalori-, lågfettkost, så går de obönhörligen upp i vikt. Ssk när insulinet ökas.

Märkligt att studier på friska är vad som redovisas, när man uttalar sig om vad diabetiker ska äta....

Anmäl kommentar

Nedanstående studie av Acheson speglar inte en normal situation, det är en överätningsstudie. Alltså under normala förhållanden förekommer inte DNL i någon större omfattning.

Anmäl kommentar

Elin: Tillverkning av fett från kolhydrat (denovo-lipogenes) har studerats en del runt 1990. Kolla ev Acheson, http://pubmed.gov/3165600 . Där tömde man glykogenförråden (3 dgr + motion), fyllde igen (7 dgr), och tömde igen (2 dgr).

Med detta experiment lyckades man uppskatta glykogenlagrens storlek, ca 15g/kg kroppsvikt, och vid 500g glykogen börjar kroppen ombilda kolhydrat till fett.

Intressant är även att notera sista meningen: ca 2000 kcal kolhydrat ombildas till ca 1400 kcal fett. Det kostar alltså på för kroppen att tillverka sitt eget fett. Kroppen är ju inte mer än mänska den heller, så den undviker väl detta i det längsta, men möjligheten tycks dock vara något mer än teoretisk.

Detta område tycks av nån anledning vara kontroversiellt, så om man söker i pubmed hittar man säkert studier som visar att det inte förekommer.

Anmäl kommentar

Det är faktafel att kolhydrater omvandlas till fett!!
Man måste äta avsevärda mängder under lång tid för att denna teoretiska möjlighet ska bli verklighet. Glukosen används ju som energi! Har man däremot ätit för mycket akalorier så är det fettet som direkt lagras.

Anmäl kommentar

Babyväxt:
Det handlar väl om mängder också!
Som jag ser det är det väl mängden föda som ska variera beroende på bl.a. ålder.
Eva:
Inte nödvändigtvis. Överviktiga ska ju t.ex. ta av sina depåer. Så då måste ju de förbrönnas. En frisk med normalt fungerande kropp borde väl utnyttja sina betabola resurser. Det inbillar jag mig i alla fall, utan att veta säkert. Precis som man ska använda hjärnan för att stimulera den, kanske.

Anmäl kommentar

En kost som är bra för överviktiga och diabetessjuka borde väl också vara bra som förebyggande kost för friska. Åtminstone en kost åt det hållet så vi får hejd på dom där epidemierna (Diabetes, övervikt).

Eller tänker jag fel nu.......?

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk. kl 16.19

Jag hoppas ingen tror att vi som färdigväxta vuxna ska äta som en nyföding.  Jag vill inte tredubbla vikten, öka till dubbla längden :-))
Men jag vill ha stabila cellmembran överallt, ingenstans önskar jag sladdriga cellmembran, hur ska då nervsystemet fungera?

citat Björn Hammarskjöld
Nyfödingar äter bröstmjölk med 56 Eprocent av alla kalorier i form av nyttigt naturligt animaliskt fett, 36 Eprocent i form av kolhydrater och åtta Eprocent i form av protein. Proteinet räcker för att barnet skall öka 50 procent i längd första året, kolhydraterna för att barnet ska tredubbla sin födelsevikt och fettet för att hjärnan ska växa optimalt.

Vore fett, främst nyttigt naturligt animaliskt fett tillverkat i mammans mjölkfabrik, farligt, skulle alla däggdjur ha utrotat sig själva för många eoner sedan.

Anmäl kommentar

Det kan inte vara lätt att vara diabetiker idag -- dagens kostråd i kombination med dagens tillförda insulin, inte konstigt att alla, utan undantag drabbas av det s.k. naturalförloppet. tack Björn, för citatet nedan.

Sedan bör vi kanske påpeka att insulin är ett proteinbaserat hormon med mycket lång halveringstid (som de stabila proteinerna alltid har). Vi har därför ett IDE (Insulin Degrading Enzyme) som gör att nativt insulin i blodet har en halveringstid på bara 2,5 minuter. De exogena insulinerna är modifierade så att IDE inte kan bryta ned insuliner lika snabbt, vi får långtidsverkande insuliner. Och vi tvingar diabetikerna att äta många mål med mycket kolhydrater för att kompensera för den mängd insulin vi förskriver för att kompensera för den mängd kolhydrater de sockersjuka rekommenderas för att kompensera för den mängd insulin . . . . . . (Finns det inte ett logikfel här någonstans?)

Anmäl kommentar

Uffe
Om du läser en del inlägg närmare ser du att deta budskap finns åtminstone mellan raderna. Det är i vart fall så jag uppfattar det och vad jag förstår även "Kemisten". Sedan förstår jag mycket väl att artikeln inte alls handlar om det. Men de här lågkolhydratförespråkarna gör sig ju till tolk för det budskapet även i den här bloggen.
Även om det går utanför ämnet.
Vissa inlägg utgår mer eller mindre från att vi alla är diabetiker också.

Anmäl kommentar

pens.leg.läk. och Kemisten - ingen har väl påstått att glukos eller laktos är hälsovådligt för friska människor? Vad vi försöker säga är att det är mättat fett inte heller; inte ens för sjuka.

Anmäl kommentar

Björn H, det där med förbättrat minne tack vare lågkolhydratkost hos Alzheimerpatienter låter spännande och mycket intressant- Kan Du berätta mera.

Samma IDE används i hjärnan för att bryta ned betaamyloider (som är orsaken till Alzheimer). Så genom att äta mycket kolhydrater så räcker inte IDE till att bryta ned både insulin och betaamyloid och vi utvecklar en Alzheimer (IDE har högre affinitet till insulin än betaamyloid). Genom att äta litet kolhydrater räcker IDE att få två av mina patienter med Alzheimer att få en klart förbättrad minnes- och kognitiv funktion, det har tagit ett par år men funktionen har klart förbättrats.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Om vi nu ska utgå från bröstmjölken som norm för vad som är nyttigt då finns ju inte någon anledning att varna för kolhydrater med tanke på laktosinnehållet. vår herre måste ju ha tänkt sig att barnen ska få i sig både och.
Annars hade han väl uteslutit laktoset.

Anmäl kommentar

Jag är inte säker på vad du vill ha sagt. Du svarar på frågor och påståenden som iaf jag inte har kommit med. Ja, kolhydrater och fetter metaboliseras olika, båda lagras in som kroppsfett vid ett överskott och inga av dom är direkt farliga för kroppen. Om det är det du menar så är vi överens.

Angående min fråga så citerar jag mig själv, frågan hittar du i slutet av citatet: "Jag upplever inte riktigt att du svarade på frågan. Så här skriver du: "Hade mättat fett varit skadligt för oss så hade vi aldrig tillverkat det själva, vi hade aldrig gett våra bar det via bröstmjölken." Precis samma sak gäller för glukos(laktosen i bröstmjölk och syntes av kolhydrater via glukoneogenesen. Då borde glukos, enligt din logik, även det vara ofarligt?"

Anmäl kommentar

Kemisten.

Jag har litet svårt att finna din fråga. Du får gärna ställa den igen.

Skillnaden mellan fett och glukos och dessas reglering i kroppen är stor.

Fettet behöver vi inte reglera mängden av, får vi för mycket kolhydrater så gör vi mer fett, vi kan lagra ganska avsevärda mängder fett, det finns amerikanska exemplar av homo sapiens som har uppemot 400 kg fett lagrat i kroppen. Och det finns inga giftiga nivåer av fett. Och alla cellmembraner är uppbyggda av fett, både mättat, enkelomättat, fleromättat samt avsevärda mängder kolesterol, allt för att cellmembranerna skall vara stabila samtidigt som de skall vara lagom flexibla.

Glukos däremot måste vi mycket noga reglera, annars dör vi. Vi har en lever som producerar den mängd glukos vi behöver, vi har Langerhanska öar i bukspottkörteln som producerar insulin som modulerar glukosmängden i blodet. Ligger glukosnivån under 3 mM så mår vi dåligt eller dör, ligger glukosnivån över 6 mM så mår vi dåligt och dör vid nivåer över 30-40 mM (30-40 g i blodet hos en 70 kg människa). Vi kan stuva undan ett halvkilo glykogen i muskler och lever men sedan är förråden fulla och blodsockret stiger. Skall jag äta mina 75 knäck om dagen som jag skrev längre ned (= Livsmedelsverkets dagliga kolhydratrekommendation om 300 g KH/dag) och jag har fulla förråd så skulle mitt blodsocker stiga till 305 utan insulin.

För att överleva måste jag då omvandla alla sockermolekyler till AcCoA och sedan till fett för att jag inte skall dö.

Att omvandla dietära fettsyror till ättiksyra för att sedan bygga nya fettsyror gör inte kroppen, den spar på energin och använder de dietära fettsyrorna till energi eller kopplar ihop dem med glycerol till triglycerider för senare lagring i fettceller.

Som jag skrivit tidigare så är glukos en utmärkt vattenlöslig transportmolekyl av energi i blodet, kan nå vilken cell som helst var som helst i kroppen. Det är därför vi har denna energitransportör i blodet.

Men vi har också andra energitransportörer i blodet, ketonkroppar. Dessa består av två sammankopplade ättiksyramolekyler som även de är lättlösliga i vatten och lagom pH-värde. Ketonkroppar är också utmärkta vattenlösliga transportmolekyler av energi i blodet, kan nå vilken cell som helst var som helst i kroppen. Det är därför vi har denna energitransportör i blodet.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Kemisten:
Då är vi väl där igen, dvs. att det är mängderna det handlar om?
Mer än npgot annat.

Anmäl kommentar

Jag upplever inte riktigt att du svarade på frågan. Så här skriver du: "Hade mättat fett varit skadligt för oss så hade vi aldrig tillverkat det själva, vi hade aldrig gett våra bar det via bröstmjölken." Precis samma sak gäller för glukos. Då bort glukos, enligt din logik, även det vara ofarligt?

Ja, ett överskott av kolhydrater lagras in som kroppsfett. Precis som överskott av dietärt fett även det lagras in som kroppsfett.

Anmäl kommentar

Jag har en liten historia att berätta om en samekvinna. Hon, från en inflytelserik renägande samefamilj, besvätmde sig för att åka på SPA, fasta och ätq grönsaker.
Detta berättade hon först efter att ha sökt för tarmbesvär som utreddes med bl.a. coloscopi utan att man fann något speciellt. Vi kom fram till att det nog var kostomläggningen som orsakat besvären och när hon övergick till sin vanliga kost blev hon frisk.
Så det kanske är så att man måste vänja sig vid olika kost? Man måste ju vänja kroppen att bryta ned fett, måbra på det, och även att anpassa sig till mycket vegatariskt utan att få alltför mycket gaser och annat som ger besvär..

Anmäl kommentar

Kemisten.

Litet tillrättaläggande angående bröstmjölk.
56 E% fett och 36 E% KH ger 50 % mer energi i fettmängden men viktmässigt är det 40 % mer kolhydrater, men räkna energin i stället, den är viktigare än mängderna.

Sedan kan visst glukos göras av alla de olika molekylerna du räknar upp men alla dessa kan omvandlas till ättiksyra (AcCoA).

Vidare måste göra något med överskott på kolhydrater. Vi har ungefär 5 g glukos i blodet, kan lagra ungegär ½ kg i form av glykogen. Varje sockermolekyl därefter måste vi bygga om till ättiksyra, annars stige blodsockret. Ättiksyran har sedan två vägar att gå, in i mitokondrierna för att förbrännas i citronsyracykeln eller att byggas om till fett (eller mindre bra kolhydrater och sedan aminosyror). Annars dör du av ett för högt blodsocker eller för mycket ättiksyra (pH-sänkning).

Så då får det bli fett av kolhydratöverskottet (eller träna à la Gunde Svan)

Inte konspiratoriskt lagd.

Livslängden har definierats i något inlägg nedan och de som överlever sjukdomar och olycksfall hade lika lång kvarvarande överlevnad som man har idag (i stort). Se även Linnés Lappländska resa där Linné observerade 1732 att "Lapparna ännu i 60-årsåldern med lätthet sprungo på fjället" till skillnad från de brödätande bönderna längre söderut i Sverige.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Postad av: Björn Hammarskjöld, Barndoktor, 08:17, 11 april 2009 


"Hur tror du att mäskligheten har överlevt mer än 10 000 generationer utan att veta vad man skall äta? "

Ett dåligt argument, som kanske biter på pöbeln som genast slutar äta potatis och makaroner och istället sätter i sig smörgåsar med centimetertjockt lager med bregott. Livslängden var som bekant på sin höjd hälften så lång 9900 av de 10 000 år som du hävdar att kosten var så förträfflig.

Anmäl kommentar

Johan H
Väldigt intressant det där du skriver om insulinfrisättning och beroende. Min erfarenhet säger mig att du har rätt. (Eftersom jag själv inte äter godis brukar jag iaktta andra desto mer - och förundras).

Anmäl kommentar

Uffe

Intressant länk och undersökning. Tips för vidare studier om kolhydratfattigt resp fettfattig kost är att undersöka exv. Grelin och Leptin-systemen. En annan betydelsefull faktor vid insulinresistens är att krom ingår i cellernas insulinreceptorer. Krombrist kan leda till insulinresistens och supplementering med krom kan komma till rätta med problemet.

Anmäl kommentar

Åtskilliga debattörer har dragit in LCHF dieten i diskussionen; och menar att de som rekommenderat en dylik kost påstår att alla människor bör äta den. Vår artikel handlar emellertid inte om LCHF-kosten, utan om det bristfälliga underlaget för att klassa det mättade fettet som hälsovådligt. En LCHF-kost är fram för alt nyttig för diabetiker och patienter med metaboliskt syndrom, för att inte säga att den är direkt livsnödvändig. Men det finns inga säkra hållpunkter för att andra har lika stor nytta av den. En kontrollerad svensk-amerikansk studie har till exempel visat att överviktiga med normal insulinkänslighet bantar lika bra eller bättre på en kalorireducerad, fettfattig diet. Läs mer här: http://www.ravnskov.nu/cholskept.ravnskov-LT.htm#kolhydratfattig
LCHF-kosten har möjligen andra hälsofördelar för friska människor, men detta har inte studerats vetenskapligt, vad jag vet. En sak är emellertid säkert – det finns inga hållpunkter för att animaliskt eller mättat fett är osunt.

Anmäl kommentar

Ibland är "undantagen" intressanta. Såg för många år sen ett tänkvärt Letter to the editor om insulinfrisättning och nyckeln till övervikten. Om kostens sammansättning orsakade stor insulinfrisättning, ökade förstås risken för övervikt.

Men intressanta undantag var t.ex. vegankost och rent socker. Ren vegankost innehöll kolhydrat men frisatte inte mycket insulin. Folk som håller sig till ren vegankost tycks hålla sig slanka.

Och, spännande nog, om nån närstående säger att den är extremt sockersugen, prova att ställa fram en kopp rent strösocker. Det mesta i koppen kommer att vara kvar en stund senare. "Det var inte SÅ jag menade!". Sockersuget innebar att man var sugen på nåt där socker ingick, ofta socker och fett (choklad), socker och protein (gelatinsegt godis). Rätt kombination kickar ut en skön puff av insulin, och den transmittorsubstans som är inblandad i insulinfrisättningen lär ge välbefinnande och ångestdämpning (apropå ev beroende).

Anmäl kommentar

Björn: Jag tycker dina argument är felaktiga och kraftigt vinklade. Även glukos kan bildas flitigt av kroppen från pyruvat, glycerol, laktat och vissa aminosyror. Det finns även nästan dubbelt så mycket kolhydrater i bröstmjölken som det finns fett. Enligt dig borde det vara ett bevis för även kolhydraternas naturlighet och ofarlighet?

Du skriver "För att få tillräckligt med AcCoA för att göra oss riktigt feta skall vi äta kolhydrater som bryts ned till AcCoA." Detta gäller självklart även om acetylen kommer uteslutande från fett. Det borde inte vara något nytt för dig, hur kommer det sig då att du väljer att inte nämna det?

Sedan får ni gärna visa vart och hur SLV använder sig av Keyes arbete som stöd för sina rekommendationer. Det tror jag nämligen inte någon kan...

Anmäl kommentar

Olle och var inte rädd för fett

Egentligen måste man ingenting ;)
Det finns mycket som talar för att den kost som lämpar sig bäst för en enskild människa är... individuell! Man får helt enkelt prova sig fram. Somliga behöver en kost med mer proteiner och fett, andra behöver en kost med mer kolhydrater. LCHF påvisar att livsmedelsverkets kostråd varit tokiga. Det fungerar alldeles utmärkt för vissa att livnära sig på en sådan kost, åtminstone en tid. Hur det ser ut på sikt är osäkert. Särskilt eftersom, enligt vad jag återkommande påvisat tidigare i den här debatten, de befolkningsgrupper som är friskast och lever längst livnär sig övervägande till uteslutande på vegetabilier. Föllingestudien bevisade att man med en helvegetarisk kost läker alla dom sjukdomar och tillstånd som LCHF också har resultat på.
Djuren som blir uppätna, dom lever inte långt alls och dessutom oftast under vidriga villkor i djurfabriker och långa djurtransporter. Så förståeligt nog kan det vara knepigt att förstå vad som kan vara bäst för en själv men även för alla andra och miljön.
Hälsorörelsen är den företeelse som under längst tid har stått kvar och förvaltat samt förespråkat en kost som är i möjligast mån oindustrialiserad dvs naturlig. Den rörelsen har historiskt varit i skottlinjen från herrarna professorer och andra s.k. kostauktoriteter. När det gäller fetter har hälsorörelsen konsekvent avrått från industrifetter typ margarin och raffinerade oljor. Idag vet vi att de flesta växtoljor ger överdrivet med omega 6. Lämpligaste vegetabiliska fetter är framställda utan upphettning och från kokos, raps, linfrö samt oliver. I den miljö människan vart just människa, dvs under årmiljonerna längs västafrikas och sydasiens stränder, fanns rikligt med just kokos. Så tänkbart är att vi är väl anpassade till det mättade kokosfettet. Kokos har ju även fördelen av att innehålla kaprylsyra och därmed vara svampdödande med balanserande effekt på tarmfloran. Just detta är en annan snabb effekt av LCHF, att man slutar mata sina candidasvampar i tarmsystemet, vilka relativt fort avdödas när man inte göder dom med överdriven sockerkost. Det förhållandet är bl.a. delaktigt i den omställningfsfas som LCHF:are upplever första tiden med illamående etc. För när candidasvamp dör frigörs bl.a. stora mängder acetaldehyd och leder till en förgiftningsreaktion.

Så den holistiskt medvetne gör kloka livsbefrämjande kostval för sin egen skull, sina barn, djuren, miljön och planeten. Och dom som lever längst och är friskast har utan att tänka på det visat den vägen, den gröna...

Anmäl kommentar

Trevligt med så mänga nya i debatten.
Om det vore så som Björn H och andra påstår, att kolhydrater prioriteras så hårt före fett, ja då skulle vi ha kvar samma fettinnehåll i våra kroppar livet igenom. det vore minst sagt orimligt. Om vi behäller vikten alltså.
Därmot kanske kolhydrater förhindrar fettförbränning  och viktnedgång på det sättet, eller motverkar i vart fall.
att vegetarianer kan vara friska vet vi ju alla och de behöver inte alls ha någon vitaminbrist, det vet jag själv efter att ha hjälpt några att kontrollera detta. förutsatt att de äter en allsidig vegetarisk kost förstås.
Däremot undrar jag om de här gifterna i vegetabilier. Blir de mindre i biodynamiskt odlade?
Att en distriktsläkare inte kan hålla alla studier i huvudet kan jag bara vidimera. Det är i vart fall sällsynt, normalt kan man väl lite om slutsatserna, men inte kan man diskutera dem i detalj.
Men inte ger det ett bra intryck att bara komma med påståenden. Verkligen inte. Och om man även som DL utger sig för att vara specialiserad inom ett speciellt område, ja då bör man vara påläst. Det vet jag att mina kollegor är. Vanligen tar man inte på sig någon specialistroll inom allmänmedicinen utan att ha skaffat sig speciella kunskaper inom området.
I övrigt tycker jag Olle Kjellin har kloka synpunkter. Livet är väl aldrig svartvitt.
Men klart jag förstår att man måste vara på ena sidan för att få en konstruktiv debatt.
Men det finns ju ett annat sätt, det som jag tillämpar, att spela(?) dum och ställa frågor.
Dumma frågor ger ofta bra svar tycker jag.
Om man intar en position blir det lätt konfrontation och låsningar.
Enligt Popper kan ju en tes aldrig helt bevisas, bara motbevisas, så det är klart att debatten kommer att fortsätta. Nog ötycker också jag att mycket talar för att Livsmedelsverket inte riktigt verkar fristående med tanke på de slutsatser man kommit till, men man behöver ju inte måla in sig i ett hörn för det.

Anmäl kommentar

Intressant och nyttigt med ny och gammal kunskap i diskussionen! Fast det är fortfarande svårt att välja sida. Måste man "välja sida"? Är verkligheten bara antingen svart eller vit? Vem är LCHF-kosten bra resp. inte bra för? Är inte det viktigaste att man äter varierat i stort sett vad som helst som man tycker är gott, men *i lagom mängd* i förhållande till sin fysiska aktivitetsgrad?

 Ancel Keys levde tydligen till nästan 101 års ålder, enl. Wikipedia. Men det var väl bara genetiskt betingat... Det framgår inte huruvida han själv faktiskt levde som han lärde. Om han visste att han hade fuskat måste han ju ha aktat sig för den kosthållning han förespråkade.

Anmäl kommentar

Hur kan mättat fett vara farligt?

Vi tillverkar själva mättat fett av AcCoA-moduler, kan göra mättade fetter upp till 9 acetatmodulers längd = 18 kolatomers längd, den molekylen kallas stearinsyra, det vi stöper stearinljus av.

Vi kan bygga om de mättade fettsyrorna till enkelomättade fettsyror efter vårt eget behov.

Vi kan transportera mättade och omättade fettsyror från levern till fettceller i form av triglycerider, tre fettsyror kopplade till en glycerolmolekyl. Men dessa triglycerider behöver åka livbåt i form av VLDL, som är vattenlösliga på utsidan och fettlösliga på insidan. Sedan kan då triglyceriderna åka via blodet till lämplig fettcell där fettsyrorna lastas av och VLDL byter beteckning till stLDL (små, täta LDL) som är associerat, men inte orsaken, till hjärtsjuka.

För att få tillräckligt med AcCoA för att göra oss riktigt feta skall vi äta kolhydrater som bryts ned till AcCoA. Så ju mer kolhydrater vi äter desto mer stLDL får vi.

Hade mättat fett varit skadligt för oss så hade vi aldrig tillverkat det själva, vi hade aldrig gett våra bar det via bröstmjölken. Sedan får högt betalda ”experter”, som verkar sakna all grundläggande fysiologi och biokemi, säga vad de vill. Men tro inte på dem, kolla först de grundläggande kunskaperna. Och Popper verkar de inte ha hört talas om när Livsmedelsverket har haft en adjungerad professor under 6 år under 90-talet som är betald av margarinindustrin. Samme professor får i strid med Högskoleförordningen en ny omgång om 6 år som adjungerad professor vid Livsmedelsverket 2002-2008, fortfarande betald av margarinindustrin. Det är därför som Livsmedelsverket anser att vi skall äta margarin gjort på jordbrukets överskottsoljor i stället för att äta naturligt, nyttigt smör av animaliskt ursprung. Och glöm inte forskningsfuskaren Ancel Keys som fortfarande verkar vara husgud på Livsmedelsverket. http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Ragnvi – det blev uppenbart, skriver du, var den vetenskapliga förståelsen och trovärdigheten fanns i debatten mellan Annika Dahlqvist och Annika Rosengren. Men är det rättvisande att konfrontera en distriktsläkare med en professor och sedan kalla det en vetenskaplig debatt? För de auktoritetstrogna, och det gäller flertalet av den svenska befolkningen, inklusive läkarkåren, står det redan från början 10-0 i professorns favör enbart på grund av hennes titel. Rosengren visade att hon är förtrogen med den akademiska tonen i en debatt. Tyvärr saknar hon, liksom Livsmedelsverkets andra experter både den kliniska erfarenheten och förståelsen för de vetenskapliga principerna och är dessutom gravt okunnig när det gäller forskningen kring det mättade fettet. I programmet säger hon till exempel att det finns studier som talar för och studier som talar emot det mättade fettets farlighet, men om man ser till helheten, så överväger den första gruppen. Med ett dylikt påstående avslöjar hon att hon inte känner till Karl Popper´s princip om falsifikation, ett centralt begrepp inom all vetenskap. Om till exempel åtta av tio studier har visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än andra, då har du falsifierat hypotesen att man får stroke av att äta mättat fett. Och om alla studier av döda människor visar att det inte finns något samband mellan blodets kolesterolhalt och graden av åderförkalkning, då har du falsifierat hypotesen att högt kolesterol leder till åderförkalkning. Då hjälper det inte att du radar upp hur många studier som helst som visar att kolesterolet stiger lite grand om du frossar i mättat fett. Dessutom överväger inte heller antalet studier som talar för det mättade fettets farlighet; det är precis tvärtemot, vilket vi har visat i vår analys av Livsmedelsverkets listor.

Anmäl kommentar

Holistos, får jag föreslå ekologisk kokosolja, med smak. Den är god som godis, det finns naturligtvis även smaklös kokosolja.

Jag förstår inte varför Du är rädd för animalsikt fett, om det inte bara är etik. Jfr bröstmjölkens sammansättning, massor av mättat animalsikt fett, skulle det bli onyttigt, bara för vi kommer över ettårsåldern?

I bröstmjölk finns laurinsyra, i kokosolja finns också massor av laurinsyra, så  det känns härligt nyttigt. Rekommenderas.

Anmäl kommentar

Björn

Först vill jag säga att du skriver intressant och lärorikt. Bra med repetition och även nya kunskaper. Tack för det!
En positiv sak med fettkosten är att hyckleriet inom livsmedelsverk och andra myndigheter med makt över våra val och liv nu uppenbarats. Men lobbyisterna kommer säkert försöka sig på andra sätt att manipulera och få sina intressen tillgodosedda.

Frågan om cellulosa och matsmälting. Exakt i detalj hur min kropp bär sig åt, alla enzymer, reflexer, inblandade tarmbakterier etc, som deltar för att smälta och uppta en näring rik på cellulosa kan inte jag redogöra för. Men det funkar alldeles utmärkt ändå. Tugga långsamt kanske, så att salivens amylas får verka. Vilket för övrigt är entydigt med att vi har gener anpassade för en kost innehållande kolhydrater.
Undertecknad äter tre mål om dagen och behöver inga mellanmål. Hälsan är utmärkt med bla. löpträning i form av intervall och långdistans runt en mil. Kommer tack vare rön på denna sida att prova vegetabilisk fett-proteinkost för att se hur löpningen påverkas.
Det finns alldeles tillräckligt med andra fullvärdiga proteinkällor/kombinationer än soja.
Antinutrienter är inget problem. Man kommer mestadels åt dom genom det sätt som Martin Ehn så riktigt tar upp; blötläggning, men även groddning och mjölksyrejäsning. Exv antinutrienter i soja försvinner successivt under groddning, helt enligt naturens logik.

Genomsnittsbefolkningen på Okinawa och Sardinien har idag kanske lägre medellivslängd än svenskar eftersom industrimaten har haft genomslag även där på den yngre befolkningen. Men det jag refererar till genom vad som påvisas i exv. the blue zone är ursprungsbefolkningarna vilka tillhör dom som lever längst i världen med dessutom hög hälsa. Deras kost är nästan helt vegetarisk. USA:s friskaste befolkningsgrupp, sjundedagsadventisterna är övervägande helvegetarianer. Det är ett faktum som talar sitt entydiga klara språk. Inga folkslag uppnår samma hälsa och ålder som dom med övervägande till enbart vegetabiliskt innehåll i kosten! Sen får man ha hur fina teoretiska resonemang som helst!
Vårt matsmältningssystem är konstruerat för en kost innehållande fibrer för att fungera.
Dom effektivaste kostregimerna för att bota cancer är helt vegetabiliska, i synnerhet levande föda.
Att växter försvarar sig med antinutrienter är alltså inget problem.
Djur, som man äter mycket av särskilt i fettkosten, försöker också försvara sig mot att bli uppätna. Dom vill helst leva sitt eget liv och i synnerhet utan att stängas in i fabriker. Om dom kunde skulle dom springa därifrån. Istället tvingas dom uthärda oftast oerhört svåra förhållanden den korta tid dom tillåts leva. Exv en gris och en hund är jämförbara i livsupplevelse. Ingen här skulle komma på tanken att äta hund, men gris går alldeles utmärkt. Något att fundera över om man vill anse sej leva civiliserat. Bara för att flertalet har ett visst beteende behöver det inte betyda att det är rätt. Och det är lätt att bli avtrubbad eftersom nästan alla vi, även undertecknad, växt upp i en sån matkultur och att därmed och dessutom flertalet inte reagerar.
Ävensom, vegetabilisk kost är den resurseffektivaste, fördelningseffektivaste och miljövänligaste. Alla dom faktorerna är av betydelse för hälsan. Dels för andra som svälter, dels för oss el åtminstone våra barn och framtida generationer som ska försöka leva på det här klotet. För när Grönlands- och polarisarna smält samt golfströmmen vänt, då blir vi rejält ”förkylda” här!

Effekterna av fettkosten är intressanta och inget undertecknad bestrider. Men det finns betydligt bättre val att göra som är gynnsammare för alla, såväl människor, djur, natur och själva klotet, på både kort och lång sikt.

Fortsätta avnjuta husmanskost-gourmetmat? Såga av den gren man själv och andra sitter på...

Anmäl kommentar

Vad är du rädd för Ragnvi?
Det är ju väldigt mycket tack vare Annika och hennes agerande som dessa kostfrågor lyfts fram! Se bara på den anmälan som gjordes av två dietister gentemot henne för ovetenskaplighet och två år senare kom SoS beslut! Hon fick behålla legitimationen!

Nu pågår arbete för att ta fram nya kostråd för diabetessjuka och det är välbehövligt för nu gällande är katastrofala och skapar ohälsa och senkomplikationer! Desto bättre ju snabbare nya råd kommer, eller hur?

Egentligen avgjordes fettdebatten redan förra året i den debatt som skedde i Läkartidningen!
Tag även evolutionstankar med i din bedömning så hamnar du nog mer rätt i ditt beslut Ragnvi. Bara det här att SLV:s fett expert avlönats av Unilever får en ju också att fundera lite mer om det nu är sant att margariner kan vara så mycket nyttigare än smör!

Det visade ju sig även att just den studie som nu Prof Rosengren åberopade inte alls stödde att mättat fett är farligt! Vem stod då för dom största ovetenskapligheterna den morgonen i TV-rutan? Jag undrar jag....

Anmäl kommentar

Jag tycker det moderna genframstälda snabbinsulinet är Guds gåva. Det gör att jag kan unna mig en och annan morot ibland.

Och ändå ha Hba1c < 5.0.

Anmäl kommentar

Spännande fråga, vad man ska tro på.

Jag hade velat tro på de europeiska diabeteskostråden, som hölls fram av våra svenska diabetesexperter och Socialstyrelsen tills härom året. Men de var grundade på studier där diabetiker sorterats bort.

Jag hade velat tro på Nordiska ministerrådet som givit ut de nordiska kostråden. Men "trumfkortet" för att motivera 30E% fett var Foreyt som inte alls handlar om detta (se inlägg LÅNGT nedan).

Jag hade önskat att någon ansvarig trätt fram och kommenterat kritiken mot de dokument som legat till grund för SoS och SLVs verksamhet vad gäller kostrekommendationer. Frågetecknen är många -- vem satte ihop referenslistorna, hur har offentliggranskningen gått till, och framför allt, hur kunde det bli så tokigt?

Kanske dyker ingen upp, kanske får vi klara oss själva.
___

Och vilken kunskap kan vi då lita på (varje läsare kan själv fundera):

* Officiell statistik (SCB m fl, tror vi på dem?)

* Primärdata i studier (om forskarna skriver 48 patienter, -4.8 kg, litar vi på det då?)

* Forskarnas diskussion av egna studier (patienterna verkar inte ha följt instruktionerna etc?)

* Kan en forskare vara trovärdig trots att han finansieras av industrin eller säljer böcker?

* Reviewer och översikter (har inklusionskriterier för studierna valts rätt etc?)

* Expertdokument (NNR2004, EASDs kostråd, ADAs kostråd?)


* Akademiker (hur trovärdig är en professor?)

* Klinisk läkare (hur trovärdig är en diabetes- eller allmänläkare?)

* Patienter (hur trovärdig är en patient, kan en patient avgöra om den blir bättre?)

* Människor med erfarenhet av andra livsstilar (äldre, eller från andra kulturer)

* Eminenser i TV-soffor mm, vilka tror vi på? ('Årets svensk' var en titel som tillföll en person i centrum för nyhetsrapporteringen på 1980-talet. Till årets svensk valdes bl.a.Refaat El-Sayed, Hans Holmer och Ebbe Carlsson. Året därefter skulle det blivit Christer Pettersson.)

Vad ska vi ha kunskapen till? Jag har hittat två huvudmotiv, finns fler?

* Kunskap ska skapa /trygghet/. Vi måste lita på våra experter, vi betalar dem för det. Alla alternativa tyckare är fanatiska, kategoriska, och illa pålästa.

* Kunskap ska ge /utveckling/. Forskarna har hållit på i ett halvsekel, vi har sämre blodvärden och är fetare än någonsin. Nu är det läge att diskutera fram nåt nytt!

Anmäl kommentar

Vad ska man tro på? Är mättat fett farligt eller ej? Det är ett svårt område att forska på och resultaten av befintlig forskning är heller inte samstämmig. Dessutom verkar samma forskning kunna tolkas på diametralt olika sätt. Inte helt förvånande eftersom det inom denna typ av forskning alltid finns mängder av "confounding factors".
Jag har själv velat fram och tillbaka när det gäller frågan om mättat fett. Men efter att ha sett debatten mellan Annika Dahlkvist och prof Annika Rosengren på svt i God morgon Sverige (http://svtplay.se/v/1484748/fettdebatt_i_gomorron) så blev det uppenbart var den vetenskapliga förståelsen och trovärdigheten fanns! Det går helt enkelt inte ihop att vara trovärdig och seriös och samtidigt uttala sig så kategoriskt och tvärsäkert som Annika Dahlkvist gjorde! I alla fall inte inom ett så kontroversiellt område där det finns seriös forskning som pekar i båda riktningarna. ADs tvärsäkra uttalande fick mig att associera till ett visdomsord av Bertrand Russel.
"The trouble with the world is that the stupid are cocksure and the intelligent are full of doubt.”

Jag påstår inte att AD är dum i huvudet, men när man är så starkt övertygad om just sin egen tro så är det stor risk att omdömet och förmågan att förstå och tolka motstridiga fakta blir lidande.
I detta framträdande framstod LCHF mer som en frälsningsrörelse än seriösa kostråd.

Anmäl kommentar

Eva N
Jag håller helt med att vi är väldigt styrda både av livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessutom är väl hela EU-apparaten styrd av olika lobbyister, vilket gör att det väl är väldigt tveksamt om man kan kalla det en demokratisk institution.
Men när det gäller i vart fall läkemedelsindustrin är väl en bättring inledd i vart fall.
Det är en sak jag undrar över. När det gäler transfetter så säger ju livsmedelsverket att man inte behöver förbjuda dem eftersom opininen redan sett till att man tagit bort dem, men min fråga är då varför man ändå för säker hets skull inte kan förbjuda något som ändå inte anväds? Konstigt tycker jag. Om man läser på innehållsdekklarationerna så står det aldrig transfett, men det kan stå fleromättat fett eller fleromättade oljor. Tidigare kunde det stå att de delvis var härdade vill jag minnas, men det har jag inte sett på länge. Är det bara det att man inte skriver ut om de är härdade längre?

Anmäl kommentar

Holistos.

Läs först Martin Ehns inlägg från kl 0147 och sedan mitt inlägg från kl 0912.

Sedan finner jag det litet svårt att förstå hur du kan knäcka alla cellulosacellväggar i vegetabilierna om du äter levande grönsaker. Vi kan inte, till skillnad från idisslare, knäcka de cellulosacellväggar som finns runt varje cell, som utgör växtens skelett och skyddar innehållet från andra rovdjur. Du kan värma upp grönsakerna till minst 100ºC, då kan du spränga cellväggarna som vilket popcorn som helst och därmed frisätta stärkelsen. Men alla aminosyror har du svårt att få i dig liksom vitamin B12. Vi vet att man lever längre i Norden än på Sardinien och Okinawa.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

En intressant sak är väl också att SLV:s tallriksmodell "dissas" helt av Raw Food eller LCHF-konceptet!
Raw-Food är nog hyfsat bra men räcker definitivt inte till näringsmässigt i längden!

Du sa så här pens.leg.läk., 13:34, 13 april 2009 om filmen... 
"Åjovars, men nog speglar filmen en väldig förenkling. Och om man inte köper argumenten rakt av ger den int mycket."
Samma sak säger sjukvårdsvetenskapen som hellre utför gastric by pass-operationer än ger verkningsfulla kostråd som bl a hjälper människor med sitt sockerbehov som du själv ett flertal gånger påtalat!

Vad sägs om kopplingarna som det talas om i slutet av filmen. Vem som styr vem????

Anmäl kommentar

Man kan ju alltid prova ut olika kostmodeller på sig själv under några månader. Man finner då troligen ut vad som fungerar bäst. Vegetariskt fungerar inte bra på mig. Kan det ha att göra med att människan fysiologiskt eg. inte är uppbyggd för vegetariskt? En bra jämförelse under denna länk!:
http://www.second-opinions.co.uk/carn_herb_comparison4.html

Anmäl kommentar

Karl E.:
Näör insulinet är förhöjt skriver du. Det är inte så att kroppen först metaboliserar glukoset alltså? Kanske samma sak, men inte riktigt.
Vjörn H och holistos:
Heja på! Ni är lika goda debattörer bägge två, så med era olika syn på saken så blir det här riktigt spännande och givande!
PS Undrar om inte lagom är bäst i alla fall?

Anmäl kommentar

Björn, Intressanta teorier du framför. Men tyvärr... De friskaste och mest långlivade människorna på jorden intar en föda som är övervägande vegetarisk. Exv. befolkningsgrupperna i vad som benämns "The blue zone", Föllingeprojektet, världens största studie om kost "the china study" samt den cancerbotande kostregimen som framfördes av Ann Wigmore sk "Levande föda" bevisar alla överlägsenheten hos den vegetariska kosten trots alla teorier som framförs här. När det gäller dina teorier om behandlingar på hälsohem rekommenderas att inte uttala sej om något man inte har säkra kunskaper i än att försöka fabricera anpassade teorier. Hälsohemmen förvaltar traditioner inom naturlig läkekonst som många gånger vida överstiger vad den läkemedelsbolagsstyrda fabriksmedicinen är kapabel till!
Angående snabba resultat så är det lika intressant varje gång företrädare för fettkosten framträder och berättar om sina upplevelser i samband med egen glutenintolerans. Att bli dålig på spannmål, särskilt bakverk och må jättebra utan. Något som ligger bakom många snabba positiva hälsoeffekter hos fettkostätare likaväl som hos många människor som fastar på hälsohem. Att sen fettkosten har effekt på insulinapparaten är det inget snack om. Men det kan man lika gärna uppnå med en balanserad helvegetarisk levande föda. Fast då även med ett långsiktigt säkrare resultat för hälsan. Se:

http://www.bluezones.com/about

http://www.2000taletsvetenskap.nu/uppladdning/follinge/follinge.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/The_China_Study

http://www.iowasource.com/food/lenkastudy_0806.html

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk.

Det kan ta flera månader för koppen att ställa om från kolhydratdrift till fettdrift. Den riktigt snabba varianten är att utsätta sig för svält som man gör på de så kallade hälsohemmen. I och med att det inte tillförs så mycket kolhydrater (i grönsaker är kolhydraterna (och alla essentiella ämnen som protein, fett, vitaminer och mineraler i ännu större grad) kraftigt utspädda med avsevärda mängder vatten) så hamnar gästen inom 3-4 dagar i en ketos då kolhydraterna tar slut, ett rejält påslag av adrenalin, kortison och glukagon för att kompensera blodsockersänkningen gör att gästen känner sig piggare och raskare.

Sedan kan gästen åka hem igen för att gå upp ytterligare några kg mer än före hälsohemsvistelsen (kroppen säger till sig själv ”Jag har nästan mist livet på grund av att jag inte fått mina kolhydrater så då måste jag lägga på mig några extra kilo för att säkerställa att jag inte dör av nästa svält”.).

Men lär kroppen att den inte behöver äta kolhydrater, ketonkroppar är ett minst lika bra bränsle som glukos, hjärtat och hjärnan föredrar ketoner medan solida cancertumörer med marginell blodförsörjning måste kunna lita till stora mängder glukos att omvandla till mjölksyra (vår ineffektiva anaeroba energiförsörjning) i stället för den 19 gånger effektivare aeroba energiförsörjningen via citronsyracykeln till koldioxid, vatten och ATP. Syret räcker inte till den solida tumören och om vi då slipper äta kolhydrater så kommer vi långsamt att svälta ihjäl den stackars cancertumören. Nobelpristagaren Otto Warburg påpekade detta redan på 1920-talet. Naturfolk som äter sin traditionella kost saknar i stort de vanliga civilisationssjukdomarna som hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

men snälla pens.leg.läk
Det har ju skrivits flera ggr. att när insulinet är förhöjt kan inte fett metboliseras - det är oåtkomligt - men detta förstår inte våra kostprofessorer heller, så du är här förlåten....

Anmäl kommentar

Björn H:
Men alla har vi ju fettdepåer. Kan inte kroppen mobilisera dem?
Jag vet att en gammal kompis Hans Lithell, sa att det tog läng tid innan depåfettet kunde mobiliseras. M
en annan sak. Kan man verkligen ta upp så mycket energi och annat yunder hård anstängning? Fungerar inte kroppen mer som elsystemet i en bil, dvs att man tar energi från depåerna som sedan fylls på ?
När det gäller glykogenet så förbränns väl först det i myskelrna, sedan det i levern?

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Varför de gamla skogsarbetarna behövde sitt amerikanska fläsk var att de då orkade arbeta hela dagen. De gick på fettförbränning i stället för på kolhydrater.

Vi har som exempel Vasaloppet. 9 mil att åka skidor. Vi kan ladda kolhydrater och fylla glykogenförråden in muskler och lever. Det får rum ungefär ½ kg glykogen i kroppen plus 1,5 kg vatten. De 5 g glukos du har i blodet räcker fram till startlinjen för eliten så du har nu bara 90 km kvar att åka. När du kommit till Evertsberg har du åkt halvvägs och ungefär där tar glykogenet slut. För att ta dig i mål måste du dricka 5 L blåbärssoppa eller äta 1 kg bullar. 

Om man i stället går på fettdrift så räcker det med 0,45 kg fett för att orka åka hela Vasaloppet.

Kolhydratdrift innebär att du bryter ned glykogen till glukos och sedan krävs det 13 olika kemiska/enzymatiska reaktioner innan du får AcCoA, enklare uttryckt ättiksyra, till citronsyracykeln där det frigörs koldioxid, vatten och ATP (cellens energimolekyl).

Fettdrift innebär att fett bryts ned via endast 5 olika kemiska/enzymatiska reaktioner till AcCoA till citronsyracykeln där det frigörs koldioxid, vatten och ATP (cellens energimolekyl).

Glukos är en vattenlöslig molekyl och kan transporteras via blodet till energiförbrukarna i hela kroppen.

Ketonkroppar (två sammankopplade ättiksyramolekyler) är lika lösliga i vatten som glukos och kan transporteras via blodet till energiförbrukarna i hela kroppen.

Går vi på kolhydratdrift så blockerar insulinet all form av fettnedbrytning tills vi gjort slut på kolhydraterna och städat undan insulinet. Därför får man en prestationssvacka vid långlopp på skidor (eller vid gammaldags skogshuggning) innan kroppen ställer om sig till fettdrift och man kommer in i andra andningen.

Äten man fett fläsk på morgonen så står man sig hela dagen på fettdrift, behöver inte äta några mellanmål, man får ingen schackningsperiod efter ett par eller flera timmar. Man orkar åka hela Vasaloppet med full fart hela tiden.

Jag har en patient som var hos mig i mitten på januari 2008, efter en vecka slängde han sina insulinsprutor, fyra veckor senare ytterligare åkte han sitt 30de Vasalopp. Har åt bacon och ägg till frukost, fortsatte med kaffe, buljong och vatten under loppet som tog honom 11 h eftersom hans depåpersonal inte hängde med per bil. Han hade ett P-glukos på mellan 4 och 5 vid varje kontroll. Han är nu 72 år gammal.

Det finns en annan bra film på nätet.
http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Åjovars, men nog speglar filmen en väldig förenkling. Och om man inte köper argumenten rakt av ger den int mycket.

Anmäl kommentar

Mycket intressant och givande diskussion med många bra kommentarer. Synd bara att inte fler yngre läkare deltager i denna kostdebatt - hoppas dock att dom läser!

Tycker nedanstående film på länken illustrerar diskussionen väldigt bra!

http://paynowlivelater.blogspot.com/2009/04/video-paleoprimal-in-nutshell-part-1.html

Anmäl kommentar

Björn H:
Jag har en annan fråga till dig:
Det brukar sägas att den gamla tidens skogsarbetare behövde "amerikanskt fläsk" för att orka med sitt tunga jobb. Hur ser du på det? Hade det inte varit bättre attt tillföra extra kolhydrater (inte snabba), eller hinner levern ändå att bilda bränsle för musklerna?
Något jag vet är atthuggarna på 80-talet inte låg annorlunda i sina lipidvärden än skogstraktorförarna, detta trots att de senare hade ett fysiskt lättare jobb, men ofta var överviktiga, antagligen för att de fortsatte att äta lika mycket mat som den tiden de själva varit huggare. Huggarna var aldrig överviktiga, men naturligtvis muskulösa.
Någon studie har jag inte gjort, men som företagsläkare studerat deras värden på olika sätt. Tyvärr publicerades de här undersökningarna aldrig externt och gick väl i graven när företagshälsovårdscentralen där jag jobbade ett tag gjorde det 1993 (statsbidragen upphörde).

Anmäl kommentar

Hej igen Björn H
Jag håller helt med när det gäller diabetiker.
Men friska då? Har du ordentliga belägg för detta med att insulinproduktionen tröttas ut+ Kan det ite vara tvärtom? Träning du vet...Sedan var det där med IDE intressant, det kände jag inte till. Jag vet inte ens om betaamyloid är primärt eller sekundärt vid Alzheimers sjukdom. Jag vet att man brukar anse det som primärt, men vet alltså inte. Men, kan man inte tänka sig att man behöver lite kolhydrater -  om man är friks - för att stimulera lite insulin så att man i sin tur stimulerar till lite bildning av IDE i så fall? Eller bildas det ämnet ändå? men det borde det väl inte göra, för då borde ju detta stimulera insulinproduktionn i sin tur (hos friska alltså). Allt regleras ju fram och tillbaka när det gäller både koncentration och känslighet i receptorer och så.

Anmäl kommentar

Bäste pens.leg.läk.!

Genom att äta överskott på kolhydrater (som vi inte behöver) så tröttar vi så småningom ut bukspottkörtels insulinproduktion. Normalt, om vi inte stör kroppens blodsockerreglering, så producerar levern så mycket glukos som behövs och om nivån sticker upp litet för högt ökar insulinet litet och trycker ner glukosnivån igen till rätt nivå (3-6 mM).

Det finns diabetiker som på egen hand har gått över på lågkolhydratkost och behållit sina 190 E insulin och förvånas över att morgonsockret ligger på 10-15 trots lågt kolhydrat och högt insulin. Den diabetikern har en utmärkt fungerande lever som producerar uppåt 2 kg glukos från fett (via ättiksyra) för att med det exogena insulinets hjälp göra något halvkilo fett av glukosen, allt detta per dygn. Han klarade sig med betydligt mindre insulin och sockernivån blev bra när han fick det förklarat för sig.

Sedan bör vi kanske påpeka att insulin är ett proteinbaserat hormon med mycket lång halveringstid (som de stabila proteinerna alltid har). Vi har därför ett IDE (Insulin Degrading Enzyme) som gör att nativt insulin i blodet har en halveringstid på bara 2,5 minuter. De exogena insulinerna är modifierade så att IDE inte kan bryta ned insuliner lika snabbt, vi får långtidsverkande insuliner. Och vi tvingar diabetikerna att äta många mål med mycket kolhydrater för att kompensera för den mängd insulin vi förskriver för att kompensera för den mängd kolhydrater de sockersjuka rekommenderas för att kompensera för den mängd insulin . . . . . . (Finns det inte ett logikfel här någonstans?)

Samma IDE används i hjärnan för att bryta ned betaamyloider (som är orsaken till Alzheimer). Så genom att äta mycket kolhydrater så räcker inte IDE till att bryta ned både insulin och betaamyloid och vi utvecklar en Alzheimer (IDE har högre affinitet till insulin än betaamyloid). Genom att äta litet kolhydrater räcker IDE att få två av mina patienter med Alzheimer att få en klart förbättrad minnes- och kognitiv funktion, det har tagit ett par år men funktionen har klart förbättrats.

Så fortsätt att njuta av gourmetmat (gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket) med det bästa av samveten så slipper du undernäring, hjärtsjuka, diabetes, övervikt, cancer och Alzheimer på grund av kolhydratöverskott.

Anmäl kommentar

Björn H:
Jättefint inlägg du skrivit som repeterar metabolismen för oss som läste om den för länge sedan. (Det tillhörde ju den medicinska kemin, själv ägnade jag mig ett tag åt fysiologi och medicinsk fysik).
Jag håller förstås helt med dig när det gäller diabetiker. Men vi andra då+ Ska vi äta likadant, behöver vi det, eller ska vi bara sympatiäta på samma sätt. Eller menar du att man på något sätt tröttar ut kroppen eller insulinsystemet med lite kolhudrater(stora mängder tror jag inte är nyttigt, se nedan). eller är det då insulinet igen som är så giftigt och ger skador? Inte vet jag. Men insulinkoncentrationen går ju ned ganska snabbt normalt sett. Men svaret beror ju också på vilken föda kroppen sas. är inställd på.
Sedan tycker jag det där inlägget som tar upp bl.a. gifterna i växter är viktigt. Och då är det väl viktigt att påpeka att även det sok kallas "biodynamiskt" odlat också är giftigt. Det påpekade ju redan Ames (han med mutagenicitetstestet). Men det verkar ingen tänka på tycker jag. Men det har väl i vanlig ordning gått för mycket pengar i det där med "biodynamiskt".
Men, om vi nu ska äta lite gifter. Kan det inte vara bra att sas. träna våra avgiftningssystem lite??? Så att de inte helt somnar in som insulinproduktionen om man äter bara fett? Eller ska vi låta korna ta hand om gifterna? Och varför har vi dessa detoxifieringsmekanismer? Något "onyttigt" mäste väl vära förfäder ha stoppat i sig som krävde detta.

Anmäl kommentar

Tack Uffe, Martin E och ni andra för fina synpunkter. Man blir då inte dummare så att säga.
Men är inte den enklaste förklaringen till vår överviktsepidemi, att vi äter FÖR MYCKET kolhydrater, liksom ovanpå allt annat. Och då menar jag lägmolekylara sådana som finns i godis, läsk och annat riktigt ontttigt som kommer i allt större utsträckning med det s.k. välståndet.
Jag ser ju på våra barnbarn vilka godismängder de får, inte minst av min hustru. Alla vill ju vara "snälla" och omtyckta. Samma med läsk och annt "gott" till maten i stället för vatten, som jag själv dricker, eller mjölk.
Hur mycket öldrickande och annan alkohol spelar för vikten har jag ingen uppfattnign om, men här har ju konsumptionen också ökat, så helt utan betydelse kan det väl inte vara tillsammans med allt annat.
Men man kan ju som vanligt på folks uttryckssätt se hur synen på vikten ändrats. "Tjock och välmående", brukade min mamma säga, och hon klagade alltid över att jag såg för mager ut, hela livet ända tills hon dog vid 90 års ålder, Men hon var själv alltid mager. Och inte har jag lyckats komma över kanske högst 20 i BMI någon gång tros mina 71 år. Men jag äter aldrig sötsaker, sockrar aldrig, äter aldrig chips eller annt onyttigt och dricker som sagt vatten till maten. Kanske finns ett genetiskt arv, men också ett socialt kan jag tro. Som vanligt alltså.
Men när jag var pojke var ju låg vikt förenad med t.ex. TBC eller annan sjuklighet, och på sanatorierna försökte man göda folk. De fick tom. belöning i form av en slant om de gick upp i vikt, och lyckades förändra sitt ftisiska utseende.
Jag minns en enda klasskamrat genom alla år i skola och universitet som var överviktig. Vi kallade honom "knubbis"i läroverket, men han skulle nog ha betraktats som normalviktig i dag. Var duktig i idrott, speciellt handboll mins jag, så det kan inte ha varit så farligt.
Men vad åt vi då? Ja, som jag minns ungefär som jag äter i dag. Blandad kost alltså.
Därmed inte sagt att jag kan bedöma om Livsmedelsverkets rekommendationer är vetenskapligt riktiga, men jag tror inte heller att man behöver sopa det sunda förnuftet under mattan eller bli fräslt för någon slags diet. Jag äter gärna mycket goda middagar ibland, och någon brist på föda är det absolut inte och har aldrig varit heller.
Men, det är väl möjligt, att de som har övervikt behöver en speciell regim. Det betvivlar jag inte efter alla misslyckade "bantningar" på olika sätt man sett genom åren.
Samtidigt minns jag ju hur människor som i mina yngre dagar var inlagda för bantning, gick till lasarettskiosken och köpte choklad, vilket de alltid förnekade med samma emfas som vilken missbrukare som helst. Och vikten, ja, den gick då inte ned trots "smalkost" och allt vad det nu hette.
Som ung läkare var det inte ovanligt att sjuksköterskor  ville ha bantningsmedel, t.ex. Ritalina utskrivet ett tag före giftermålet. Det var väl det enda som hjälpte.
Så min tro är väl att övervikt och fetma mer beror på hur hunger och matsug styrs än av något annat, och då verkar det ju som aom allt godis och söta drycker inte ger ett dugg mättnadskönsla.
Så varför krångla till allt?

Anmäl kommentar

Martin Ehn, tack för ett utmärkt inlägg.

Lindeberg "glömde" dock att kitavanerna även höll grisar. Man håller sig inte med grisar om man inte äter grisar.

Det som kitavanerna också åt var frukter (rot- och andra) vilket inte innehåller så mycket kolhydrater (3-20 g/100g) som spannmål (60-80 g/100 g).

Ovanjordsfrukter är ofta lockande att äta för olika djur för att växten skall spridas genom att djuret äter upp frukten med kärnor, förflyttar sig och defekerar ut fröet på avstånd från växtplatsen.

Även soja innehåller mängder med toxiner, det är därför som kineserna kan äta fermenterad soja sedan 1 000 år, dessförinnan åts inte soja på grund av den stora giftigheten. Men nu skall vi äta ofermenterad soja ”för att det är så nyttigt” att äta proteasinhibitorer som leder till brist på essentiella aminosyror, fytinsyra som blockerar mineralupptaget, fytoöstrogener som fungerar som kvinnliga hormonet östrogen och goitrogener som inhiberar sköldkörtelhormonerna i kroppen (källa: Trick and Treat, how ’healthy eating’ is making us ill av Barry Groves 2008).

Sedan får vi inte glömma att diabetes tidigare hette sockersjuka.

Tänk att det skall vara så svårt att inse att en sockersjuk inte tål socker!

Vi tar det från början.

Vi har tre energigivande makronutrienter, kolhydrater, protein (som bryts ned till kolhydrater) samt fett. Kolhydrater bryts ned till ättiksyra (AcCoA för att vara helt korrekt) som sedan går in i Krebs cykel och vi får ut CO2, H2O och ATP (energi). Även fett bryts ned till ättiksyra och går samma öde till mötes. Men ättiksyran kan också kopplas ihop och bilda både fett, kolhydrater och protein, reaktionerna kan gå åt båda hållen beroende på hormoner och koncentrationer.

En ko är cellulosaätare, har fyra magar för att kunna bryta ned cellulosa till glukos. Kon kan sedan omvandla glukosen till fett och protein. Det är en utmärkt omvandlare av kolhydrater till fett och protein. Dessutom samlar kon in alla vitaminer och mineraler som den behöver för att må bra.

Vi har en liten klen magsäck och en kort tarm. Vi kan inte bryta ned cellulosa (som finns som växternas skelett runt varje cell) med vår klena mage. Kon har gjort jobbet åt oss, det enda vi som jägare sedan 10 000 generationer behöver äta är kon. Vi kan bryta ned protein och fett i vår mag-tarmkanal. Att sedan människan med sin intelligens har sprängt växtceller som popcorn med hjälp av elden är en annan sak. Det gör att vi kan komma åt stärkelsen i växterna.

Vi har en begränsad mängd glukos i blodet. Väger jag 70 kg är mängden glukos i gram räknat lika stor som plasmasockret i mM. Har jag P-glukos på 3 har jag tre gram glukos i blodet. Äter jag 100 g kolhydrater skulle mitt P-glukos stiga till 103 mM om jag saknar insulin. Alla vet att detta inte är förenligt med överlevnad.

Tack vare insulinet så sparkas allt detta socker in i cellerna. Har jag klent med insulin (som alla sockersjuka har) så finns det två sätt att bli av med överskottsockret: Antingen kissar vi ut det (njurarna läcker socker vid mer än 11 mM) eller så måste vi stimulera insulinproduktionen via läkemedel eller tillföra insulin utifrån.

Insulin blockerar fettnedbrytning och stimulerar fettuppbyggnad.

Mängden protein är vanligtvis 10-20 E%. Resten av energin vi måste äta utgörs av fett och kolhydrater. Äter vi litet fett så måste vi äta mera kolhydrater. Äter vi litet kolhydrater så måste vi äta mera fett.

Sockersjuka tål inte speciellt många gram socker (=kolhydrater) i kosten, alltså måste de äta mer fett. Fett påverkar inte P-glukosnivån. Mättat och enkelomättat fett kan vi tillverka själva och är därför nyttigt, ofarligt, arteget och kan därför inte skada oss. Animaliskt, fleromättat fett är essentiellt, vi måste äta det i mindre mängder.

Allt detta borde vara allmän kunskap hos alla läkare, sockersjukesjuksköterskor och dietister.

Äldre kollegor kommer säkert ihåg vad som rekommenderades för 40 år sedan till sockersjuka.

Alltså skall sockersjuka äta en kolhydratfattig och därmed fettrik diet, precis som man sade för 88 år sedan (Hemmets läkarebok, J Lagerholm, sjukhusläkare (1921)) med då mer än hundraårig erfarenhet av behandling av sockersjuka (och fetma).

Anmäl kommentar

pens.leg.läk. - du frågade hur man förklarar de förändringar som man uppmätte i Karelen och Monicaprojektet. Här kommer svaren.

Den minskning av hjärtdödligheten som sågs i Karelen började flera år innan de preventiva åtgärderna infördes och dödligheten minskade även i resten av Finland, där folk fick leva som de alltid gjort.

MONICA-projektet var en observationell studie och säger därför ingenting om orsaken till de ändringar i kardiovaskulär morbiditet och mortalitet som noterades. Ett av de "överraskande" resultat var att hjärtmortaliteten i de olika länderna var oberoende av medelvärdet på kolesterol och medelkonsumtionen av mättat fett. De högsta kolesterolvärden och den högsta fettkonsumtion i Europa noterades i de länder som hade den lägsta hjärtmortaliteten (Luxemburg och Frankrike), vilket man försökt bortförklara med begreppet "medelhavsdieten". Du kan läsa mer om detta och mycket annat i min bok "Fett och kolesterol är hälsosamt!".

Anmäl kommentar

Holistos: Tänk dig att du är en saftig och attraktiv grönsak. Runt omkring dig finns allsköns "rovdjur". Bakterier, svamp, insekter, sniglar, fåglar och andra djur som inte ser dig som något annat än sitt nästa skrovmål. Du har inget hus att bo i och inga fötter att springa iväg med. Vad gör du? Du samlar ihop dig och skapar ett komplext system av kemisk krigföring!

De grönsaker vi äter har fyra generella typer av vapen: näringsblockerare, gifter, mutagener och carcinogener. T.ex. så blockerar grönsaker innehållande oxalsyra effektivt upptaget av mineraler. Rödkål binder effektivt b-vitamin. Soyabönor binder vitamin B12 och vitamin D (men dessa får ju personer som enbart äter vegetabilier inte i sig alls). Kort sagt grönsaker är inte så nyttiga som vegetarianer vill göra gällande, åtminstone inte i "rått" tillstånd.

Nu en fråga, eller mer av ett resonemang, som jag har funderat på ett tag.

Kostdebatten innehåller ju egentligen två delar. 1)Debatten om det mättade fettet och 2) debatten om kolhydraterna. När man tittar på undersökningar som gjort på naturfolks ursprungliga dieter kan vi se att de skiljer sig åt i vissa avseende och att de är lika i andra avseenden. De folkgrupper jag känner till och har läst om är inuiter, masajer och kitavaner.

Om jag har förstått de hela rätt så levde inuiterna i princip på protein och naturliga mättade fetter från de djur som fanns tillgängliga. Masajerna levde som boskapsskötare på kött, blod och mjölk från djuren de höll. Kitavanerna skiljer sig från de två övriga genom att de äter en kost bestående av ca 70% kolhdyrater (20% fett mestadels mättat i form av kokosfett). Kolhydraterna kommer mestadels från olika sorters rotfrukter och frukt. De uppvisar trots detta en hälsa i paritet med inutier och masajer.

Alla äter ju försvarliga mängder mättat fett så där ligger inte skillnaden (därmed släpper jag den debatten.) Kitavenerna äter ju an ansenlig mängd kolhydrater så dessa verkar ju inte vara boven i dramat heller! Kan det vara så att det inte är kolhydraterna i sig som orsakar problem med t.ex. fetma och diabetes utan något annat som kommer förpackat tillsammans med kolhydraterna? I västvärlden till skillnad från t.ex kitavanerna äter vi mängder av kolhydrater i form av spannmål. I spannmål finns antinutrienter (för att återknyta till mitt svar till Holistos ovan) i form av Lectin och fytinsyra som påverkar kroppen på olika sätt. De innehåller ju dessutom gluten som har en negativ inverkan på kroppen.

Nu till frågan! Kan det vara så att fytin, lectin och/eller gluten (eller något annat i spannmål) (eller andra antinutrienter) påverkar vår kroppsfunktion och därmed ämnesomsättning? Jag har läst någonstans att lectin kan skapa leptinresistens vilket leder till fetma? Antinutrienter går ju att ta bort till stor del genom adekvat behandling. Kan det vara så vår okunskap kring behandling av olika råvaror, medför att vi blir feta trots att vi äter färre kolhydrater än t.ex kitavanerna?

Förr la man sig vinn om att ta bort antinutrienter genom att behandla maten på olika sätt, genom t.ex. blötläggning

Anmäl kommentar

Karl, jag har svårt att tänka mig något dylikt eftersom jag ätit human, hälsobringande, människoursprunglig, djurvänlig föda senaste 29 åren. Däremot kan jag gärna tänka mig, rekommenderar å det varmaste och äter helst en kraftfullt energi och livgivande måltid bestående av, 1-2 rotsaker ex.v. rödbeta och rotselleri, ngn kålsort exv rödkål el broccoli, ngn lök, groddar el skott av exv solros, ärtor el linser, nötter och frön som exv hasselnöt, valnöt el pumpafrön samt kallpressad raps el olivolja. Till detta gärna en dressing av mixade oskalade sesamfrön och kokos kryddat med gurkmeja, chili, ingefära och vitlök.
Smaklig måltid och välkommen att uppleva den fantastiska känslan av äkta välbehag du med.

Anmäl kommentar

Kaj,läk stud:
Det där var intressant. det verkar ju vara tillgängligheten som avgör födovalet även inför perioden i ide. Det talar verkligen för att man inte får mer fett av just kolhydrater, för då borde ju björnanrna föredra den födan. Jasg frågade aldrig den där djurskötaren varfrö man gav dem kolhydrater, men gisssningsvis är det väl för att imitera björnarnas liv i det vilda tillståndet här i Sverige.

Anmäl kommentar

Holistos, Cellulosa är vi allätare inte bra på att hantera - men vi gillar protein och fett om vi inte är fettskrämda - tänk dig en sauce hollandise till sparrisen som förrätt. Till två tar du 3 äggulor och 250 g smör och lite citron och cayenne. Våra cellmembran behöver lite mättat fett(45%)för att komma i balans.
karl

Anmäl kommentar

En skiva Lingongrova höjer blodsockret lika mycket som 54 gram rent socker.

Anmäl kommentar

De folk i världen som lever längst och är friskast äter en kost som är antingen helt vegetarisk el i huvudsak vegetariskt. Detta tillsammans med ett i övrigt sunt leverne. Se: http://www.bluezones.com/

Hälsorörelsen har sedan lång tid tillbaka påvisat hur en livsföring bäst är utformad för att skapa bästa möjliga hälsa på längst sikt som dessutom fungerar bäst i ett hållbarhetspespektiv avseende resursfördelning och miljöaspekten. Se:
http://www.2000taletsvetenskap.nu/uppladdning/follinge/follinge.htm

http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,8372253&_dad=portal&_schema=PORTAL

http://www.fao.org/newsroom/en/news/2006/1000448/index.html

http://en.wikipedia.org/wiki/The_China_Study

Anmäl kommentar

http://www.bearproject.info/swedish/publication.htm

"För att lägga på sej reserver inför idesperioden så valde björnarna i Norge främst de fettrika och lättfångade fåren under sommaren och hösten. Björnarna i Sverige var istället beroende av kolhydratrika bär under hösten."

Anmäl kommentar

Björn H:
Jag har kollat med en djurskötare på en djurpark i norra Sverige, och han berättar att björnarna poå hösten får mycket grukt och dessutom grisfoder, alltså kolhydrater. De får inget kött, så du har rätt. Meddelar detta eftersom jag inte fått svar på min fråga.
Mvh

Anmäl kommentar

Björn H

Du får gärna komma med den vetenskapliga referensen till att underjordsgrönsaker som morötter skulle vara farliga för hälsan.

Jag tvivlar på att insulinpåslaget från de stackars kolhydrater som dessa innehåller skulle han nån som helst betydelse i det stora hela.

Driver du inte insulinfobin lite väl långt.