Debatt
Var finns Livsmedelsverkets expertis när den behövs bäst?
2009-06-03REPLIK Uffe Ravnskov med flera ger svar på Livsmedelsverkets replik om studier bakom kostråd.
Uffe Ravnskov
är docent.
Karl E Arfors
är professor.
Andreas Eenfeldt
är läkare.
Christer Enkvist
är överläkare.
Björn Hammarskjöld
är överläkare och fil lic i biokemi.
Johan Hedbrant
är forskningsingenjör.
Tore Persson
är läkare.
Göran Petersson
är professor.
Tore Scherstén
är professor och före detta sekreterare i Medicinska forskningsrådet.
Ralf Sundberg
är docent.
Jørgen Vesti-Nielsen
är överläkare.
Lars Werkö
är professor och före detta ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering.
För ett par månader sedan publicerades här på debattplats vår analys av Livsmedelsverkets 72 studier om det mättade fettets påstådda farlighet.
Nu har verket äntligen reagerat, men utan att svara på vår kritik – vi kan inte ens hitta termen mättat fett någonstans.
I stället skriver nutritionsavdelningens chef Ulf Bohman i ett inlägg att ”Livsmedelsverkets uppdrag är att ge råd till den friska befolkningen för långsiktigt hälsosamma matvanor”.
Han skriver även att ”Näringsrekommendationer och kostråd till den breda allmänheten måste vila på en bred vetenskaplig grund”.
Vi instämmer helt med den inställningen, men det förutsätter att det finns kompetens att förstå och tolka vetenskapliga arbeten på ett korrekt sätt. Tyvärr framgår det av Bohmans svar att sådan kompetens saknas.
Bohman skriver att ”det alltid kommer att finnas enstaka studier som talar emot slutsatserna av den samlade vetenskapliga bedömningen”. Han har uppenbarligen inte klart för sig att en av vetenskapens uppgifter är att falsifiera hypoteser.
Väl planerade och väl utförda studier som falsifierar en aldrig så många gånger framförd hypotes är just det som leder vetenskapen framåt. När det gäller det mättade fettets betydelse för vår hälsa finns det en avsevärd mängd studier av hög kvalitet, som visar på dess ofarlighet.
Bohmans svar på vår kritik kan bara tolkas på ett sätt: Livsmedelsverket saknar underlag för påståendet att mättat fett är farligt. Det finns således ingen anledning att varna vare sig patienter eller friska individer. Bohmans svar ger oss dessutom anledning att ställa andra frågor:
- Är resten av kostråden lika dåligt underbyggda?
- Vem har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ge kostråd till friska?
- Är ingen av verkets experter det minsta oroad över att den stadiga ökningen i västvärlden av övervikt och typ 2-diabetes sker parallellt med den ökande konsumtionen av kolhydrater och den minskande konsumtionen av mättat fett?
Slutligen är vi förvånade över att Livsmedelsverket låter Ulf Bohman, som saknar forskningsmeriter, diskutera denna fråga. Var finns verkets expertis när den som bäst behövs?
Uffe Ravnskov
Karl E Arfors
Andreas Eenfeldt
Christer Enkvist
Björn Hammarskjöld
Johan Hedbrant
Tore Persson
Göran Petersson
Tore Scherstén
Ralf Sundberg
Jørgen Vesti-Nielsen
Lars Werkö
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Författarna till artikeln väntar som sagt på ett svar från SLV, och med all rätt. Då tycker man att de borde vara angelägna om att svara på de frågor de själva får, istället för att undvika att svara och dra sig ur obekväma diskussioner. Trist.
Anmäl kommentar
Kemisten
Jag tycker verkligen att Björns inlägg ivar vilken omsorg han ägnar åt att ge den här debatten kvalitet. Det blir ju rena rundsnacket; diskussionen förs inte en millimeter framåt. Han återkommer ideligen till sina osanna påståenden, som han upprepar i hopp om att de möjligen ska accepteras som sanna.
Anmäl kommentar
Björn: Tycker du verkligen att en anonym diskussion på nätet är en pålitlig källa? Kan du inte hänvisa till en godkänd vetenskaplig källa?
Här har du innehållet av aminosyror i 100 g durumvete. Tryptophan 0.176g, Threonine 0.366g, Isoleucine 0.533g, Leucine 0.934g, Lysine 0.303g,
Methionine 0.221g, Cystine 0.286g, Phenylalanine 0.681g, Tyrosine 0.357g, Valine 0.594g, Arginine
0.483g, Histidine 0.322g, Alanine 0.427g, Aspartic acid 0.617g, Glutamic acid 4.743g, Glycine 0.495g,
Proline 1.459g, Serine 0.667g. Vilken essentiell aminosyra fattas? Lysin finns det lite av men lägger vi till lite baljväxter så har vi en stor mängd fullvärdigt protein, bara från växter! Många växter innehåller alla essentiella aminosyror, sen är de flesta begränsade av någon aminosyra, det håller jag med om. Det löses lätt genom att variera maten med olika växter.
Varför skull en person som utesluter kolhydrater inte behöva C vitamin?
Menar du att vete, bär och frukter är toxiska?! Vilka gifter menar du då?
Anmäl kommentar
Men Björn
Inte kan du väl referera till dig själv? För det är väl vad du gör.
Har du ingen riktig kunakapskälla att referera till?
Anmäl kommentar
Kemisten
Läs den här länken och sedan börjar du längst ned bland kommentarerna (de är nu 400+) så kommer du att finna all nödvändiga uppgifter för att kunna tillräckligt mycket om essentiella och icke essentiella fleromättade fettsyror. http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml
Ingen växt (utom möjligen hampa) innehåller samtliga essentiella aminosyror. Dessa essentiella aminosyror kan vi inte tillverka själva, därför måste vi få dem i oss via maten. Animalier (kött, fisk, ägg) innehåller alla aminosyror. Växter är toxiska för att slippa bli uppätna av rovdjur.
SSK Oskar
Äter du kolhydrater så behöver du C-vitamin, äter du minimalt med kolhydrater så behöver du minimalt med C-vitamin. Den mängd C-vitamin som finns i animalier är tillräcklig för oss så länge vi bara äter animalisk föda och slipper äta kolhydrater. Kolla på inuiterna. 1936 åt de 54 E% fett, 43 E% protein och mindre än 3 E% kolhydrater (Paal Röiri). Och denna föda har de överlevt i många generationer och de som klarar sig från olyckor och infektioner lever länge, lika länge eller längre än vi.
Kolhydrater ger ofelbart bristsjukdomar, oavsett hur många miljarder som äter huvudsakligt vegetarisk diet. Det blir i alla fall animaliskt protein som kosten kompletteras med. SLV beräknar att vuxna skall ha 1-1,5 g protein/kg kroppsvikt. Nyfödingar äter i storleksordningen 0,5 g högvärdigt animaliskt protein per kg kroppsvikt och dag. Det räcker för att nyfödingen skall öka 50 % i längd under första året. En vuxen behöver bara underhålla sina proteiner och torde behöva klart mindre mängd högvärdigt animaliskt protein.
Anmäl kommentar
Men Eva, istället för en luddig hänvisning till en hemsida kan du väl tala om vad som är rätt och hjälpa mig täppa till mina kunskapsluckor?
Mitt påstående angående aminosyror stämmer. Och frågan om korta fettsyror, ja... du (eller någon) får gärna upplysa mig vad som menas.
Björn: Jag blir lite nyfiken på vad du har för tankar runt SSK oskars fråga?
Anmäl kommentar
Björn
Vi som både varit utsatta för undervisning och lärt av den, och även undervisat själva, vi vet att du surrar en hel del.
På min tid hade vi ett halvårs utbildning i fysiologi, förutom då den kliniska delen.
Anmäl kommentar
Seriös
Det är skillnad på att lära ut och lära sig, på engelska ”teach” och ”learn”. Klassikern är ”I have taught my dog to whistle.” ”I can’t hear him whistle.” “He hasn’t learnt yet.”
Nutritionsspecialisterna kan ha gått många kurser inom nutrition men eftersom de uttalar sig som de gör kan jag inte dra annan slutsats än att de hittills inte har lärt sig tillräckligt mycket (bio)kemi (5 månader på KI) eller fysiologi (6 veckor). Se också på de novos kommentar nedan.
Eva N Undersköterska. Jag älskar dig! Du är klok och du kan mer än de flesta!
Anmäl kommentar
Till kemisten som säger:
"Sen fösrtår jag inte hur du kan påstå att vegetabilier skulle sakna essentiella aminosyror, vilka menar du man inte skulle hitta? Och varför är vegetabiliska fetter för korta?"
Läs på Gunnar Lindgrens hemsida och lär... du verkar ha vissa kunskapsluckor!
Novo har mycket rätt!
Intressant om Hudkrämer (pens leg läk och Björn). Har för mig att hudcancern i Australien ökade i dom områden som det gjordes mer TV-reklam för dessa krämer med olika solskyddsfaktorer!
Sen vad gäller att kemisten säger att man skall vara försiktig osv. ...
Dr Reimer har en blogg i DM och han uttryckte sina egna kostkunskaper enligt nedan (saxat från hans blogg)
"Men jag skall villigt erkänna att mina kunskaper i nutrition är små, så jag fattar att inte vad de grälar om i dessa dagar. Jag trodde att en kalori är en kalori är en kalori, och att för viktnedgång så är alla föreslagna dieter ungefär lika bra, bara du lyckas hålla dig till den valda dieten."
Anmäl kommentar
Jag bläddrade nyss i sveriges första bok i klinisk nutrition för läkare -- riktigt roligt att se vilka författarna är-- men i denna bok har man hoppat över mycket av vad vi lärt i klinisk fysiologi och biokemi (läkarutbildningen).
Ingenstans finns de novo lipogenes nämnt!
Tyvärr verkar författarna till litteraturen i nutrition ha kunskapsbrister, dessa brister överförs sedan till de yrkeskategorier, som ska utbilda patienter i behov av kostråd.
Varför förnekar man patienterna/diabetikerna kunskap om lågkolhydratkost? Man vägrar konsekvent hjälpa patienterna, oavsett vad SoS sagt...med kunskap kan diabetikerna själva ta ansvar för sin kost och sitt blodsocker och slippa det s.k. naturalförloppet.
Anmäl kommentar
Björn: Vad grundar du dina anklagelser på? Jag tycker det är tråkigt att du ger dig på en hel yrkeskår utan att ens komma med något som stödjer dina anklagelser. Om man sen ser på mycket av det du själv skriver tycker jag du ska vara försiktigt med att anklaga andra för att vara okunniga...
Sen fösrtår jag inte hur du kan påstå att vegetabilier skulle sakna essentiella aminosyror, vilka menar du man inte skulle hitta? Och varför är vegetabiliska fetter för korta?
Anmäl kommentar
Björn H: Vänligen upplys mig om hur mycket C-vitaminer biffstek innehåller om det nu är allt vi behöver äta. Och kom inte med att vi "egentligen" inte behöver C-vitamin. Vänligen förklara också hur en miljard människor lyckas leva gott, utan bristsjukdomar, på en huvudsakligt vegetarisk diet om de inte kan tillgodogöra sig vegetabilier.
Anmäl kommentar
Björn:
Så du menar att även läkare som är specialister i klinisk nutrition ( vi har några få i Sverige) ine har tillräcklig kunskap i fysiologi och biokemi?
Dom har ju lika lång utbildning som du har, dessutom inom rätt område.
Så socialstryrelsen har väl fel då. Det verkar var så att ala har fel, utom möjlightvis du då.
Anmäl kommentar
Björn
Jag har i massor av år talat med kollegor ang. melanom och krämer, utan att någon tyckt somjag. Tack för din kommentar, även om det är fel forum.
Jag har naturligtvis sett detta med bensolringarna och undrat. Men detta är väl ett bra exempel på hur ekonomi och oseriösa företag tillåts få genomslag även i vår kår.
Det är väl likadant med kosten, även om jag vill mena att vegetabiliska fetter också innehåller essentilla omega 3 och 6-molekyler.
Fisk innehåller ju också en massa nyttigheter, men kanske räknas de in i det "naturliga", vad vet jag.
Anmäl kommentar
Seriös, du har helt rätt. Det finns ”en anledning att dietister, nutritionister, läkare med specialitet inom klinisk nutriton (helt enkelk de som enligt socialstyrelsen anses ha tillräcklig kompetens inom forskningsområdet klinisk nutrition)INTE instämmer i denna grupps åsikter”.
Den anledningen kan stavas med följande bokstäver o, k, u, n, n, i, g, h, e och t i de grundläggande disciplinerna fysiologi och biokemi. Dessa experter har i alla fall inte visat att de besitter kunskaper i dessa basala ämnen, trots sina fina akademiska titlar.
Det verkar som om man inte vet varför en ko har fyra magar. För att den äter cellulosa och kan därigenom knäcka cellulosan till glukos som byggs om till protein och fett. Och kon samlar ihop alla vitaminer och mineraler den behöver för att må bra.
Vi har en klen magsäck och en kort tarm, vi kan inte knäcka en enda cellulosamolekyl. Vi är inte gjorda för att äta vegetabilier. Men vi kan äta kött och knäcka animaliskt protein och animaliskt fett samtidigt som vi får i oss alla vitaminer och mineraler som kon har samlat ihop åt oss.
Ät enligt SLVs rekommendationer och vi får i oss för litet animaliskt protein (vegetabiliskt protein saknar essentiella aminosyror), för litet animaliskt fleromättat fett (vegetabiliska fetter är för korta), för litet vitaminer och mineraler (som inte finns i tillräcklig mängd i vegetabilier). Vi får för litet av essentiella aminosyror, fetter, vitaminer och mineraler av SLVs kost. Men då det gäller kolhydrater, som inte ens SLV hävdar är essentiella, får vi för mycket. Vi blir undernärda trots tillräckligt med kalorier.
Pens.leg.läk.
Tack för att även du har funnit det linjära sambandet mellan soldkyddsfaktorer och melanomincidensen. Vad innehåller solskyddsfaktorer? Bensenderivat. Bensen vet vi sedan länge att det är cancerframkallande.
Solskyddsfaktorer blockerar kolesterolmolekylens UVB-inducerade sönderfall till vitamin D3. Vitamin D3 är en bra cancerförhindrande faktor i vår kropp.
I Down Under (Australien) så finns den högsta melanomfrekvensen och den högsta solskyddsanvändningen. En subpopulation, surfarna, har bara naturligt solskydd (brunare hy) och inga melanom.
Slutsats: Surfarna får betydligt mer vitamin D3 och inga bensenderivat.
Anmäl kommentar
Apropå samband, så har väl melanomincidensen ökat i takt med skyddskrämsanvändningen?
Skulle gissa på rätlinjig korrelation, detta dock utan attt veta.
Vilka har gett råden?
Anmäl kommentar
Visst. Det finns ändå en anledning att dietister, nutritionister, läkare med specialitet inom klinisk nutriton (helt enkelk de som enligt socialstyrelsen anses ha tillräcklig kompetens inom forskningsområdet klinisk nutrition)INTE instämmer i denna grupps åsikter! Kan vi inte låta folk med kompetens inom rätt områden diskutera dessa frågor så att vi får en seriös diskussion?
Anmäl kommentar
Och varför anser ni att ni utan specielkunskaper i kostmetodik och klinisk nutrition kan tyda forskningsresultaten bättre än de på SLV som har spetskunskap inom de områden?
Anmäl kommentar
Man tycker SLVs generaldirektör borde veta bättre när det gäller vad vetenskap är. Hon har ju blandannat suttit i styrelsen för en forskarskola.
Anmäl kommentar
Den här debatten bör inte ses som vilket käbbel som helst, oeniga forskare emellan. Här gäller det faktiskt att en statlig myndighets trovärdighet står på spel. Författarnas avslutande synpunkt och fråga kan i förstone verka lite kitslig, men i själva verket visar den ju på att något är mycket allvarligt fel med Livsmedelsverket. Man skulle vid det här laget även kunna fråga: var är generaldirektören, som ju har det yttersta ansvaret för att verket beter sig kompetent?
Anmäl kommentar
Nu måste väl ändå intresset för debatt om fett vara mättat
Anmäl kommentar
Jag skulle personligen inte rekommendera Chalmers "Vad är vetenskap egentligen". Den går alltför snabbt igenom en mängd olika vetenskapsteorier utan att ger därför en flyktig och tunn bild av varje teori. Istället skulle jag rekommendera "The Structure of Scientific Revolutions" (1962), av Thomas Kuhn. Eller till och med Feyerabends "Against Method" (1975). Båda finns även på svenska.
Forskare som jag har träffat har oftast refererat till Popper men betett sig som livsmedelsverket tycks göra. Och detta passar väldigt väl in med Kuhns beskrivning att de gamla sanningarna (som har motvbevisats) i princip dör med de gamla forskarna. Forskare tenderar att inte ge upp sina paradigm. Om det beror på blind övertygelse eller margarinföretagens pengar får väl framtiden utvisa.
Anmäl kommentar
Falsifikation är så Popper. Vetenskapsteoretikerna har för länge sedan övergett detta mot annat.
Chalmers, "Vad är vetenskap egentligen", rekommenderas artikelförfattarna.
Därmed inte sagt att livsmedelsverket inte har fel, för det har de.
Anmäl kommentar