Debatt
Kvaliteten inom vården sjunker med färre distriktssköterskor
2009-12-09Ge oss möjlighet att skapa det hälsosamma vårdvalet, skriver nio distriktssköterskor.
Just nu ser vi en ökning av besök på akutmottagningarna i Stockholm.Vi tror att det kan bero på bristen på omvårdnad i primärvården. Politiker och verksamhetschefer gläds åt att tillgängligheten i Stockholms primärvård ökat med 12 procent. Tillgänglighet till vem och till vad? Antalet läkarbesök har ökat, medan besök till andra yrkeskategorier har minskat.
För att ge patienter en god och jämlik vård i Stockholm krävs framför allt tre viktiga komponenter: medicinsk kompetens, rehabilitering och omvårdnad. Omvårdnad kan definieras enligt följande:
”Omvårdnad syftar till att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa/friskhet, förebygga ohälsa/sjukdom samt återställa och bevara hälsa/friskhet”. (Norberg, A et al Omvårdnadens mosaik. En modell, 1997).
Det är viktigt att förstå att utan omvårdnad kan patienten inte tillgodogöra sig den medicinska vården! Ingen kirurg skulle operera utan den specialistutbildade operationssjuksköterskan och narkossjuksköterskan som ser till att patienten är förberedd, operationssalen är i ordning och patientens efterbehandling ordnad. Hur skulle förlossningsvården se ut utan de specialistutbildade barnmorskorna? Att enbart lyfta fram den medicinska kompetensen utan att samtidigt komplettera med omvårdnad blir en patientsäkerhetsrisk.
I de komplexa vårdsituationerna kräver vi specialistkompetens, en läkare utan specialistkompetens i kirurgi låter vi inte operera och i Stockholms vårdval ska varje enhet ha specialistutbildade läkare inom allmänmedicin för att ta hand om befolkningen i primärvården. Den specialistutbildade distriktssköterskan är den person i primärvården som har den högsta kompetensen inom omvårdnad med en högskoleutbildning på fyra och ett halvt år.
I primärvården finner man i dag de kroniskt sjuka som får hemsjukvård, de allra äldsta och de allra minsta nyfödda. I hemmen finns svåra och komplexa vårdsituationer. När patienterna är färdigbehandlade inom slutenvården och återigen kommer hem, är det distriktssköterskan som tar vid och följer upp i samverkan med hemtjänst och övriga vårdgivare. Därför är vi oroade över den utveckling vi ser på vårdcentraler runt om i Stockholm, både privata och landstingsdrivna.
För att få en effektiv och säker vård bör den med högst kompetens inom omvårdnad finnas närmast patienten anser vi. I vårdval införs att varje enhet ska ha minst en distriktssköterska anställd, det innebär att man har just bara en. I stället för distriktssköterskor rekryteras och anställs nu nyutexaminerade sjuksköterskor. Vi ser att andelen distriktssköterskor minskar kraftigt på vårdcentralerna och telefontiderna plockas bort.
På en del enheter har man ersatt distriktssköterskemottagning med sjuksköterskemottagning. Den tydliga områdesindelningen där distriktssköterskan var känd för sin befolkning är bara ett minne blott.
Distriktssköterska är en skyddad yrkestitel, men trots det kan vi se att icke specialistutbildade sjuksköterskor kallar sig distriktssköterskor, de benämns distriktssköterskor i landstingets elektroniska katalog och utför arbetsuppgifter de saknar kompetens för, som exempelvis hälsosamtal med 75-åringar och förskrivning av hjälpmedel. Genom att detta sker frångår man säkerheten för patienter och får en sämre kvalitet på vården.
Distriktssköterskan har en unik kompetens som är specifikt riktad mot folkhälsa och förebyggande hälsoarbete. Distriktssköterskan har kunskaper inom medicin, omvårdnad och socialmedicin.
Distriktssköterskan är nära befolkningen, finns hemma hos dem med stora vårdbehov, utbildar hemtjänstpersonalen och handleder blivande sjuksköterskor. Distriktssköterskan står för helhetssyn, tillgänglighet och kontinuitet.
Den icke-farmakologiska behandlingen är viktig för människors välbefinnande och möjlighet till livskvalitet. Hur länge tycker Stockholms skattebetalare att det är försvarbart att lägga så mycket pengar på läkemedel, provtagning och akutbesök när patienten kan få (billigare) kostnadseffektiv, kompetent och hälsofrämjande hjälp och stöd till egenvård för att leva sitt dagliga liv?
Distriktssköterskorna både vill och kan göra Stockholms vårdval till det hälsosamma vårdvalet, om ni ger oss möjlighet!
Vi vill ha vård utifrån patienternas behov – inte vårdcentralens!
Carina Heyner
är distriktssköterska och ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Stockholm.
Jan-Erik Ingwall, Stockholm, Liisa Samuelsson, Stockholm, Elisabeth Wagelin, Stockholm, Åsa Halvarsson, Haninge, Kerstin Ståhlnacke, Stockholm, Liselotte Kuehn, Västerhaninge, Chatarina Nyman, Stockholm och Lotta Lundberg, Stockholm,
är alla distriktssköterskor och ledamöter i styrelsen för Distriktssköterskeföreningen i Stockholm.
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Håller med dig Susanne Björkman, visst är det enbart pengar som styr vården på vårdcentralerna här i Stockholm. Läkarna skall helst ha många snabba sjukbesök som kanske distriktssköterskan kunnat åtgärda eller folk klarat av själva med egenvård hemma.Distriktssköterskan skall helst ha så många hembesök registrerade som möjligt, ett usk-hembesök lönar sig mindre, en del vårdcentraler har 2 olika sändningar var 14:e dag alltså upp mot 60-70st apodosrullar/tillfälle som skall levereras hem till patienterna. Det blir inte mycket tid över till sjukvård och omvårdnad eller "flum" när pengarna styr.
Anmäl kommentar
Vårdförbundet måste ta tag i många frågor. Exempelvis borde man i en tankesmedja ta sig an kärnan i de olika professionerna. Allt flum, alla yrkes-gränsövergångar blir annars så problematiska att samarbete upphör. För att kunna samarbeta kräva att var och en gör sitt, och tar ansvar för sitt. Inga flummiga gruppbeslut upa skall tillåtas för vårdförbundets medlemmar. Kräv tydlighet. Kräv ansvar. Så går ni/vi långt.
Anmäl kommentar
Tyvärr har vi specialistutbildade Distriktssköterskor ingen förståelse ens av vår gemensamma fackförening vårdförbundet i strävan att just få kalla oss specialister. Med sådana vänner behöver man inga fiender därvidlag. I Skåne och Lund där jag "verkar" har vi delats upp i dels den landstingsstyrda primärvården och dels den kommunalt styrda. I den kommunala verksamheten får endast socionomer vara chefer och då blir det som det blir, cheferna har ingen förståelse för varför vissa med samma diagnos behöver vårdas på helt olika sätt. Jag tror man måste vara utbildad sjuksköterska med flera års erfarenhet innan man utbildar sig vidare till distriktssköterska för att se hela människan. Vid de nyanställningsintervjuer jag fått vara med på har chefernas och mina åsikter gått isär då jag framhållit att erfarenhet och utbildning måste prioriteras för att man skall kunna vara så självständig som förväntas av en distriktssköterska men de har ansett att det ju räcker med att vederbörande "har ju legitimation". Med all respekt för nya sjuksköterskor, det är inte för att jag tycker de är "sämre som sjuksköterskor för att de är nya" men de måste få en rimlig chans att få erfarenhet i lugn och ro så de kan ge våra patienter en god och säker vård och arbeta på ett sätt som ger bättre hälsa. jag vågar nog påstå att alla (inte minst jag) i början av sin karriär är mest intresserade av det tekniska med att ge injektioner och sätta KAD och allt vad nu detta innebär och sedan när man behärskar detta utan gnissel vågar gå vidare i bemötandet och omvårdnaden av sina patienter. När jag sökte till utbildningen i Öppen hälso och sjukvård skulle man ha arbetat i minst 2 år för att få gå vidare och jag lovar man behöver det. Därför är det så fel att icke formellt utbildade titulerar sig Distriktssköterska. I Distriktssköterskan utbildning ingår tex. förskrivningsrätt och om patienten möter en SSK som inte har detta blir patienten mycket undrande, kan man nu inte lita på att alla kan och får göra vad yrkestiteln står för. Jag tycker personligen att Distriktssköterskor som tidigare borde ha sin fasta bas på Vårdcentraler och därifrån utgå til hemmen för vård där vid behov men också få ha mottagning på Vårdcentraler. Det är faktiskt lärande att få ha dialog med läkare, andra distriktssköterskor, sjukgymnaster,kuratorer,psykologer, dietister och arbetsterapeuter. Allas kompetens behövs och finns alla på samma plats behöver det inte vara så svårt att få kontakt med andra yrkeskategorier. Som det nu är kan vi inte gå hem till våra patienter ibland då de är för sjuka att gå till Vårdcentralen ibland och ta dem till vår mottagning ibland när de är friskare.
Anmäl kommentar
Det verkar som det fattas rejält med pengar i SLL. ALLA, även de som har god ekonomi, skall väl få vård? Jag tror inte att någon tycker det är så kul att gå till doktorn, att dom är villiga att pröjsa för några minuter med honom/henne.
Menar Susanne B. att doktorerna sitter med rådgivning på temat kost och motion i SLL på läkartiderna?
I så fall är det ju helfel. Doktorn skall göra sitt. Dsk sitt. Dietisten sitt OCH sjukgymnasten sitt. Precis som kuratorn gör sitt och psykologen sitt. Allt kvackande på andras ller varandras områden förstör fullständigt för alla inblandade, både andra yrkeskategorier, för finaniärerna samt framför allt för patienten. Vilken patient vill ha en kvackande dsk eller läkare som pratar om kost eller motion?
Så vad är kärnan i dsk jobb?
Anmäl kommentar
Vården ska organiseras utifrån behov och inte hur vården organiseras. Vårdval Stockholm utgår från premissen; Vi vårdar de som ger mest pengar. Konkret innebär det att primärvårdens läkare utför tidgare distriktsköterskeuppgifter för att det betalar sig mer, prioriterar enkla förkylningar på i övrigt friska unga personer eftersom man hinner ta in flera "pinnar", läs patienter, och är tvingade att minska eller bortprioritera de äldre multisjuka patienterna som har det största behovet och de som behöver hemsjukvård. Det förebyggande arbetet liksom de mottagningar som distriktsköterskorna har, ger inte heller lika mycket pengar, så risken att flera sådana mottagningar läggs ner är överhängande, Det finns inte heller, som jag vet, några planer på att följa upp vad alla dessa insatser har givit i form av patientnöjdhet och trygghet för patienterna.Det har inte heller utvärderats vad det förebyggande arbetet har givit rent hälsoekonomiskt. Vårdval Stockholm har genom sitt ersättningssystem resulterat i att färre ska göra mer, att distriktsköterskans kompetens inte tas tillvara, att stressen för att få in alla "pinnar" bidrar till en allt sämre arbetsmiljö för primärvårdens aktörer och där vårdkvaliten för de äldre multisjuka riskerar att försämras.Att tillgängligheten och patientnöjdheten har ökar enligt beställarens(politikernas)egna mätningar beror helt på vad man har efterfrågat. Det är inte de svagaste, de som aldrig kommer till tals som får betala ett högt pris när de sociala insatserna nedmonteras.Den utveckling jag ser idag är långt ifrån de fagra ord som uttalades när vi gick till val förra gången!
Anmäl kommentar
Citat: "Distriktssköterskan har en unik kompetens som är specifikt riktad mot folkhälsa och förebyggande hälsoarbete".
På vad sätt menar författarna att dsk arb är specifikt för folkhälsan och förebyggande hälsoarb?
Retorik är en sak medan praktik en annan.
När det gäller folkhälsoarbete och förebyggande hälsovård är väl ändå dietister och sjukgymnaster ännu mera specifikt kompetenta än distriktssköterskorna. Med all respekt för vad dom gör för övrigt.
Anmäl kommentar
När ska vi få våra politiker och arbetsgivare att förstå vikten av att förebygga sjukdom genom prevension.Genom att på ett tidigt stadium få patienter att ändra livstil kan man förhindra mycket lidande. Att ge resurer och och se värdet av specialist utbildade sjuksköterskor som en god investering både samhälls ekonomiskt och från ett patientperspektiv. Distriktssköterskan har en unik kunskap om prevension och har en helhetssyn, som det är dax att man börjar värdera och efterfråga.
Anmäl kommentar