Debatt
Försäkringskassan använder pengar till vård på fel sätt
2009-12-16Varför ska man bekosta dyra specialistutredningar som åsidosätts? undrar allmänläkaren Wilhelm Jülke.
Försäkringskassan förbrukar själv sjukvårdsresurser genom att åsidosätta läkares bedömningar, ofta genom att själv bekosta dyrbara specialistutredningar som kassan sedan inte följer. Och patienterna stressas och försämras!
I vårt land har patienterna själva varit med om att betala sjukvårdsförsäkringen via skatten. Det är pengar som skulle användas till att vid behov ge dem god vård och god rehabilitering om detta är möjligt. Är det omöjligt behöver de i alla fall hjälp till att klara av förhållandet till Försäkringskassan. Men kassans handläggning gör ofta att de stressas ytterligare, far illa, blir ännu sämre och kommer ännu längre bort från den eftersträvade arbetsförmågan.
Ärenden överklagas till länsrätten som ofta ger Försäkringskassan rätt, sedan till kammarrätten som oftare ger patienten rätt. Allt detta kostar mycket pengar, som tas från sjukvårdens knappa resurser. Många gånger går sådana ärenden till arbetsförmedlingen som slutligen kommer fram till att det faktiskt inte går att förmedla patienten till något arbete där patientens arbetsförmåga kan tillgodogöras.
Och allt detta förbrukar inte bara resurser, det gör också att patienter försämras ytterligare och kommer ännu längre bort från den eftersträvade arbetsförmågan.
Som allmänpraktiserande läkare sedan 40 år har jag en mångskiftande erfarenhet av sjukintyg och Försäkringskassan. De sista tio årens erfarenheter har varit synnerligen anmärkningsvärda. Grunden för den ständiga striden mellan läkare och försäkringskassa tycks vara att pengarna inte räcker till för de sjukskrivna, och så klagar man på läkarna. I Dagens Medicin nr 49/09 står på förstasidan att “Alla oklara sjukintyg ska skickas tillbaka”. Men är det verkligen läkarnas fel att pengarna inte räcker till?
Min erfarenhet de senaste tio åren är en annan. Ofta har man undersökt patienten enligt alla konstens regler och har kollegors bedömningar som man också hänvisar till, och får uppleva att allt detta dras i tvivel av handläggare utan medicinsk kompetens med stöd av en försäkringsläkare som aldrig ser patienten. Sedan beställer Försäkringskassan en specialistutredning. Efter ett tag kommer bedömningen gjord av specialister på sina områden, ofta överläkare, professorer, docenter och deras team, som alla undersökt patienten. Svaret innehåller bedömning av arbetsförmåga och möjlig rehabilitering, ofta multidisciplinär.
Sedan åsidosätter Försäkringskassan deras bedömningar efter att en försäkringsläkare läst dem som “fan läser bibeln” och glatt åsidosatt specialisternas bedömningar och rekommendationer!
Utan att själv undersöka patienten redovisar försäkringsläkaren en från specialisterna avvikande och ofta motsatt uppfattning som blir avgörande för Försäkringskassans handläggning av ärendet. Vad är det då för mening med att bekosta dyrbara specialistutredningar över huvud taget?! Ärendet överklagas sedan ofta till länsrätten och sedan till kammarrätten. Allt detta tar tid. Patienterna stressas under tiden och blir ännu sjukare.
Allt detta kostar ännu mer pengar som tas från resurser som egentligen skulle användas för att hjälpa den sjuke. Om möjligt till arbetsförmåga, i annat fall för att uppfylla försäkringsvillkoren för den föreskrivna statliga sjukförsäkringen.
En särskild grupp som av regeringen beviljats särskilda ekonomiska resurser är patienter med nedsatt ork och symtom på kronisk stress, sömnsvårigheter och kronisk värk. Av läkarutlåtanden, inklusive de av Försäkringskassan beställda och betalda specialistbedömningarna, framgår nedsatt arbetsförmåga och att patienterna behöver hjälp för att klara den kroniska stressen.
Men genom att även här åsidosätta vad specialisterna efter personlig undersökning kommit fram till ökar Försäkringskassan i stället patientens stress ännu mer, varpå patienten försämras ytterligare.
Nästa steg är när patienten kommer till arbetsförmedlingen, som också utreder och finner att patienten faktiskt inte kan förmedlas till något arbete där arbetsförmågan kan tillgodogöras. Åter har en mängd sjukvårdsresurser förbrukats och tagits bort från sitt egentliga syfte: att ge patienten god vård och om möjligt rehabilitering till bättre arbetsförmåga.
Är det många andra läkare som känner igen detta?
Wilhelm Jülke
är allmänläkare i Järna
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Jag anser att det finns ett grundläggande fel i systemet med "sjukintyg", alltså medicinsk underlag för bedömning av rätt till sjukpenning samt förtidspension etc.
Nämligen när det inte gäller längre ett sjukintyg, dvs ett intyg läkaren skriver för att pat är tillfälligt inte arbetsför, säg en bruten handled, utan när det gäller långtidssjukskrivning, så är det den behandlande läkare som blir samtidig en dömande myndighetsinstans. Genom att bedöma sin patient i uppdrag av FK och skriva intyget.
Jag själv har alltid ansett att jag i första hand ska ta hand om patienten, lägger upp behandlings- och rehabiliteringsplan och inte (be)döma patienten utifråm föreskrifter en myndighet/försäkring kräver.
Så blir jag dock tvingad att skriva ett intyg så att patienten ska kunna försöja sig, medan jag försöker behandla patienten.
Jag anser att det ska finnas oberoende läkare som FK, arbetsgivare och AF kan anlita som enbart bedömer arbetsförmågan av patienter - man kan diskuterar tiden inom en rehabiliteringsperiod när detta ska utnyttjas
Så jag som behandlare kan fokuserar på just behandling men behöver inte tänker på patientens ekonomiska situation och känner att jag misslyckades med patientens behandling när FK underkänner ett intyg - och förtroendet i atientrelationen rubbas. Självklart ska det finnas rätt för patienter att anlitar egna experter vid överklagande av ett beslut som grundas på oberoende undersökningar.
Dessa oberoende undersökningar ska helst vara standardiserade som vi känner igen av t.ex arbetsskadeförsäkringar.
Anmäl kommentar
Vi känner nog alla igen den beskrining som Jülke ger. De specialistutredningar FK köpt upp tidigare har ofta varit faktabedömningar där professorn haft kunskap men vad avser värdering om arbetsförmåga har professorn kanske inte haft tillräcklig kunskap om regelverket eller så hade de nya reglerna ännu inte införts vid tiden för den utredning man fortfarande idag hänvisar till. Bara för att man är professor betyder det inte heller att man har specialfrmåga att bedöma just arbetsförmåga.
trots att jag ser många som jag anser felaktigt får avslag på sin ansökan om pension så måste jag ändå påpeka att jag tidigare sett väligt många som jag reagerat över inte borde beviljats ekonomiskt stöd, eftersom de haft tillräckligt goda friska möjligheter att arbeta. Man kunde då tom höra ungdomar kalkylera med ngr års sjukpening som försörjning medan de gjorde ngt annat kul. Det hör jag inte nu.
De nya reglerna har iaf gett en attitydförändring tillbaka till mer ansvarstagande.
Det är bra att läkare försvarar sina patienter man båda sidor behöver belysas.
Anmäl kommentar
Jag instämmer med dig Lyckligtvis penionär. Och jag har själv erfarenhet av makt/myndighets/missbruk. Det enda som torde kunna göras är väl JO anmälan?
Maud Arndorw har mycket bra synpunkter angående den ekonomiska argumentationen. Vart tar pengarna vägen? Vart tog tranparensen vägen? Eller kanske fanns det aldrig någon? Kanske är alla blåsta, helt enkelt? Alla blåser alla - typ.
Efterhand som pengar bara försvinner så urholkas individens känsla för samverkan. Ingen skänker väl pengar till en organisation som inte kan klargöra vart närmare 100 miljarder kronor tar vägen? Moralen sjunker som en gråsten, och det går fort.
Anmäl kommentar
Wilhelm Jülke och Dr Anders.
Ni pekar på en FK som helt verkar sakna moral. Det är flera med mig också medvetna om.
Det finns en lag om allmän försäkring. FK verkar inte följa den.
Det finns en lag om förvaltning inom myndigheter. FK verkar inte följa den.
Det finns Metodstöd skrivna av FK. FK verkar inte följa dem.
Det finns JO-beslut som FK måste följa. FK verkar inte följa dem.
Det finns domstolsbeslut som FK måste följa. FK verkar inte följa dem.
Det finns FKs tjänstemän som har selektiv läsförmåga. FK verkar följa dem.
Det finns FKs tjänstemän som skriver egna fria fantasier. FK verkar följa dem.
Det finns många av FKs utredningar som är ofullständiga. FK verkar följa dem.
Det finns många försäkrade som mår dåligt av FKs laglösa handlande
25 % av de som blir utförsäkrade accepterar inte Arbetsförmedlingens erbjudande om rehabilitering. Varför? För att de inte orkar mer. De saknar tillräcklig arbetsförmåga för att kunna vara med på AF ”rehabilitering”.
FK har gjort liknande ”satsningar” tidigare så att rörelsehindrade ska ut i skogen. De rörelsehindrade skadar fotleden permanent där ute i skogen. De rörelsehindrade anmäler arbetsskada till FK som lägger ärendet åt sidan i flera år trots flera påminnelser. Ingen utredning, ingen ersättning för arbetsskada ännu efter fyra år.
FKs ledning kan inte ställas till ansvar för vad de egna tjänstemännen längst ned beslutar eftersom FKs ledning inte har beslutat något. Ingen skulle märka något om de försvunne.
PK (Politiskt Korrupt) är nog det epitet som närmast beskriver FKs agerande.
Och det verkar saknas en ledning för FK som kan ta FK ur detta, som det verkar, mycket djupa korrumptionsträsk
Anmäl kommentar
Nej "sjuk med nedsatt arbetsförmåga" försvann 1 juli 2008. Jag vet flera patienter som efter flera års hel förtidspension enligt tidigare bedömning mår bättre än några patienter som nu inte kan få varaktig sjukersättning om de inte först prövas mot lönebidragsarbete och Samhall. Snart måste jag blunda...
Anmäl kommentar
I inlägger står att anledningen till att man jagar sjuka med nedsatt arbetsförmåga är att "pengarna inte räcker". Här är det någon som luras! Och det är inte säkert att det är Wilhelm Jülke.
Sjukförsäkringen, dvs den inbetalda arbetsgivaravgiften för sjukförsäkringen, går med överskott. Sedan 2003 har 694 miljarder betalats in och 626 miljarder betalats ut. Det finns alltså f n ett överskott på 70 miljarder. Och kostnaderna för sjukförsäkringen fortsätter minska. Sjukförsäkringen ska vara just en försäkring, där premien som är en del av lönen betalas in när man är frisk, för att betalas ut om man inte kan försörja sig genom arbete om man får en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom. Men just nu verkar det som just det tillståndet "sjuk med nedsatt arbetsförmåga" inte existerar.
Anmäl kommentar
Mitt i prick! Tragiskt men sant!
Anmäl kommentar
Jo visst känner jag igen det du beskriver. Vad som är sorgligt är att trots att FK i många sammanhang menar på att läkarnas intyg är för dåliga, sker det inte någon återkoppling till läkarna från FK på vilket sätt de ska förbättra sig. Jag har deltagit som läkare i s k multidiciplinära utredningsgrupper för att genomföra arbetsförmågebedömningar. Trots att våra bedömningar har varit välgrundade i alla avseenden händer det inte sällan att FK kommer till en annan slutsats, men det händer aldrig att FK tjänstemän återkopplar och förklarar i vilka avseenden våra bedömningar skiljer sig åt och varför.
Jag har i vissa fall sett FK-tjänstemannens vidare utredning och bedömning och i många fall är det rent hårresande dåligt gjort, där FK-tjänstemannen missförstår, gör feltolkningar etc på grund av ren okunskap om sjukdomar och sjukdomstillstånd deras inverkan på funktionsförmågan.
Det värsta är att FK håller rättsäkerheten högt, men att hela tiden underkänna välgrundade slutsatser på grund av ren okunskap är allt annat än rättsäkert. Detta innebär att många sjuka inte får det de har rätt till.
Anmäl kommentar