Debatt
Det krävs en ny handlingsplan för att minska typ 2-diabetes
2010-01-13Undersök fler för att upptäcka diabetes tidigt och stoppa de orimliga geografiska skillnaderna i vården, skriver Kenneth Johansson (c), riksdagsledamot och själv diabetiker.
En halv miljon svenskar har diabetes. Av dem har cirka 350 000 fått diagnos av läkare och därmed vård för sin sjukdom. De allra flesta har typ 2-diabetes. Jag tillhör själv denna växande grupp av diabetiker.
Det som förr kallades ”en gnutta socker på gamla dar” har blivit en epidemi i främst välmående länder. Sedan 1980-talet har förekomsten av diabetes ökat med 40 procent.
I en färsk studie från Lunds universitet beräknas samhällskostnaderna för diabetes till hela 9 miljarder kronor. Ändå går typ 2-diabetes till stora delar att förebygga, upptäcka tidigt och behandla.
Svensk diabetesvård har också traditionellt varit framgångsrik. Engagerade och välutbildade läkare och diabetessköterskor har ofta följt sina patienter och noggrant sett till att de fått rätt hjälp.
Men på senare år har arbetsbördan i diabetesvården för många blivit tyngre. Patienter vittnar om att det blivit svårare att få tid för besök. Svenskt diabetesindex från 2008 visar också skillnader i rutinerna för kallelser till diabeteskontroller. På diabetesmottagningar kallas ofta patienterna rutinmässigt till kontroll, medan man inom primärvården förväntar sig att patienterna själva bokar besök. Följden blir att patienter inte går på kontrollbesök så ofta som de borde.
I Sverige finns ett välfungerande nationellt diabetesregister dit patienternas resultat kan rapporteras. Men i dag finns endast cirka hälften av alla kända diabetespatienter i registret. Därför går det faktiskt inte alltid att säga om vården lyckas eller inte.
En nyckel till lyckad behandling är att patienterna har kunskap om sin sjukdom. Läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis genomförde nyligen tillsammans med Svenska diabetesförbundet en enkät bland patienter med typ 2-diabetes. Av dessa hade 77,4 procent aldrig deltagit i någon gruppundervisning om diabetes, trots att 93,3 procent uppger att livsstilen är viktig och att de vill ha löpande råd och stöd i sin diabetesbehandling.
I svensk sjukvård har fokus inte alltid varit att behandlingen lyckas. I diabetesvården går det dock att mäta om så är fallet. Enligt Nationella diabetesregistret når bara 58 procent av patienterna ett HbA1c (blodsockervärde över tid) under 6 procent, vilket nog får ses som ett häpnadsväckande resultat.
Det finns också stora skillnader mellan olika landsting. I Sörmland når 66,5 procent målet, medan Dalarna med 47,8 procent hamnar i botten. Varför skulle det vara acceptabelt med stora regionala skillnader?
Även i ett europeiskt perspektiv finns bekymmer. Enligt Euro Health Consumer Index kommer Sverige bara på elfte plats i Europa, beräknat utifrån information, patientens rättigheter och valmöjligheter, generositet i sjukvårdssystemet, förebyggande åtgärder, tillgänglighet och behandlingsresultat. Gemensamt för de mer framgångsrika länderna är att de behandlar och prioriterar diabetes i primärvården, på vårdcentralerna.
Alliansregeringen har gjort mycket för att utveckla vården och stärka patientens ställning. Men det räcker inte.
Målet måste vara att svenska patienter får bästa möjliga vård som ger högre livskvalitet och förlänger livet. Typ 2-diabetes måste också i högre grad förebyggas. Folkhälsopolitiken behöver bli konkret och fler få kunskap om hur ett balanserat liv minskar risken för sjukdom.
Centerpartiet vill se fem utgångspunkter för att utveckla diabetesvården:
Undersök fler för att upptäcka typ 2-diabetes. Ju tidigare upptäckt, desto mer sannolikt att rätt behandling med livsstilsförändring kan sättas in tidigt.
Förbättra tillgången på läkare och sjuksköterskor för diabetespatienter. Att patienter regelbundet ska kunna få hjälp är en förutsättning för en lyckad behandling. Landstingen bör se över möjligheten att via vårdvalssystemet premiera regelbunden kontakt med vården för diabetespatienter.
Förbättra rapporteringen till Nationella diabetesregistret och ge resurser till vården att använda sig av det för kvalitetsuppföljning. När kunskapen blir större om hur patienterna faktiskt mår kan också prioriteringar och beslut ske på fastare grund.
Stoppa de orimliga skillnaderna i vården som bygger på var patienten bor och sätt fokus på att vården når resultat. När läkarkontakten blir tätare kan också fler patienter få en lyckad behandling. Även här kan vårdvalet ge positiva drivkrafter.
Prioritera måluppfyllelse. Det ska löna sig att behandla så att patienterna når det uppsatta målvärdet. Vårdcentraler som lyckas ska ha betalt för det. De som inte lyckas ska inte belönas på samma sätt.
Det har blivit dags att låta patienten vara i centrum. Ju fler som undviker att få diabetes eller som skjuter upp sjukdomsutbrottet, ju fler som upptäcks tidigt och som får framgångsrik behandling med fokus på behandlingsresultatet, desto bättre för både berörda enskilda patienter och samhället.
Kenneth Johansson
är riksdagsledamot (c) och ordförande i socialutskottet.
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Kenneth Johansson (c)
Gör nåt vettig - Prova LCHF under 4-5 veckor eftersom du själv har sockersjuka,. Du kommer att bli förvånad över resultaten!!! Du kommer att drastiskt kunna dra ner på medicinerna.. och till läkemedelsbolagens förtrest sluta vara en "guldkalv" till patient som dom kan mjölka på pengar.
Den sockersjuke blir sjuk av socker - det är en gammal sanning och innan insulinets tid så höll den sockersjuke sig ifrån - just det - kolhydrater!
Läkare av idag bör ge sina patienter 2 val. Antingen ställa om kosten - och vara en friskt diabetiker, eller vara en sjuk diabetiker som efterhand bara behöver mer o mer mediciner.
Anmäl kommentar
Glädjande att centern vill satsa på diabetesvården. Att ersätta efter uppnådda behandlingsmål är dock tveksamt av flera orsaker. Börja med att premiera inrapportering till NDR och att enheterna jobbar med kvalitetsförbättring!
Anmäl kommentar
Namn, 10:20
Kunskapen om lågkolhydratskost har funnits både nationellt och internationellt åtminstone fram till tre fjärdedelar av förra seklet.
Ankdammen här i Sverige ligger nu främst i världen då det gäller allmänhetens kunskap om kost för sockersjuka genom att alltfler rekommenderas och accepterar en lågkolhydratskost.
Att SLV/SoS/SBU sedan verkar sakna basala kunskaper inom biokemi, hormonlära och fysiologi är bara att beklaga men går att åtgärda med litet mer utbildning. Dessa myndigheter skulle kunna vara världsledande vad gäller behandling av sockersjuka.
Att sedan Mann %co som internationella experter vid EASD-DNSG inte verkar ha annat sina herrars ekonomiska intressen framför sina ögon är bara att beklaga.
Vi vet att kolhydrater ger en blodsockerstegring och är icke essentiella.
Vi vet att fett är livsnödvändigt och man fortsätter ha ett normalt blodsocker.
Ät helt onödiga kolhydrater och höj blodsockret, må sämre, ha sockersjuka och ta mediciner eller ät nyttigt animaliskt fett och må bra, slipp sockersjuka och mediciner.
Valet är ditt.
Anmäl kommentar
Pensionerad kliniker
Du verkar synnerligen dåligt insatt i frågan när du tror att kostråden för diabetiker kommer från SLV. Dagens kostråd kommer från den europeiska organisationen EASD-DNSG. Dessa är i mycket tagna från Amerikanska riktlinjer för diabetesvård.
Lyft blicken från denna ankdamsdebatt.
Anmäl kommentar
Kenneths artikel med den fina och korrekta rubriken väckte förhoppningar, men dom släcks när man ser läser hans inlägg.
Han är själv sockersjuk och saknar tydligen saklig och adekvat information om den egna sjukdomen!
Eller så är det informationen han fått som får honom att skriva på det där sättet?
Inte ett ord om kost någonstans och därmed kommer kostnaderna och ohälsan att fortsätta att öka som det nu gjort under många år! Självmål, tycker jag!
Anmäl kommentar
Sofia!
SLV:s kostråd för sockersjuka, när det började bli en het potatis på grund av lågkolhydratdebatten, kastades 2007 över i knät på Socialstyrelsen. SoS använder dem oförändrade än idag. Men SoS har gett SBU i uppdrag att gå igenom litteraturen hur man ska kostbehandla sockersjuka.
Men tyvärr visar en genomgång av urvalskriterierna att SBU:s expertgrupp kommer enbart att gå igenom randomiserade ”peer reviewade” studier med minst 50 deltagare i varje grupp och att material före 1980 kommer man att bortse ifrån.
SBU kommer alltså att förlita sig på studier baserade på löst hopkomna hypoteser (=fria fantasier) utan förankring i verklighetens fakta och verkar inte bry sig om fakta om vår ämnesomsättning, mödosamt insamlade under flera hundra år.
Detta är helt förklarligt eftersom sex av de åtta "experterna" är knutna till läkemedelsbranschen enligt deras egna jävsdeklarationer. Skriv till SBU och begär ut gruppmedlemmarnas jävsdeklarationer så ser du att det stämmer.
Det är självklart att SLV inte vill sitta med falska kostråd för sockersjuka i knät när bomben briserar. Inte heller SoS vill sitta med kostråden för sockersjuka i knäna när bomben briserar. SoS kastar över bomben till SBU som förhoppningsvis kan desarmera bomben med hjälp av vetenskapliga studier. Men SBU verkar ha bortsett från sprängkraften i den gamla biokemin, hormonläran och fysiologin.
Det kommer att smälla. Hur många sockersjuka kommer sedan att begära ersättning från Patientförsäkringen och läkemedelsindustrin på grund av felbehandling av sockersjuka under många år? Mer än 350 000 bara i Sverige.
Så jag förstår att SLV, SoS och SBU egentligen inte vill ta i frågan om kostråd för sockersjuka med tång, livligt påhejade av läkemedelsindustrin.
Fora som detta är bra för demokratin.
Anmäl kommentar
"I en färsk studie från Lunds universitet beräknas samhällskostnaderna för diabetes till hela 9 miljarder kronor. Ändå går typ 2-diabetes till stora delar att förebygga, upptäcka tidigt och behandla."
Inte bara möjlig att "...till stora delar..." åtgärda, snarare den absoluta majoriteten. Diabetes typ 2 är symtom på en osund livsstil som, om den fortgår, resulterar i ett antal följdåkommor av vilka många är allvarliga och till och med livshotande.
"I en färsk studie från Lunds universitet beräknas samhällskostnaderna för diabetes till hela 9 miljarder kronor. Ändå går typ 2-diabetes till stora delar att förebygga, upptäcka tidigt och behandla."
Att vårdpersonalen är engagerad tänker jag inte bestrida men att de generellt skulle vara välutbildade när det gäller diabetes typ 2 är tveksamt. När de inte genast inser att diabetiker typ 2 far illa av de förhandenvarande kolhydratrika kostråden så måste de nog snarast kallas "välinbillade".
"I Sverige finns ett välfungerande nationellt diabetesregister dit patienternas resultat kan rapporteras."
En svaghet i diabetesregistret har varit och kanske fortfarande är att bland behandlingsalternativen finns endast ett svepande "kostbehandlad" att tillgå. När personer som uppnår goda resultat med LCHF registreras så bokförs dessa framgångar som om de kommer från den s.k. "tallriksmodellen".
"Därför går det faktiskt inte alltid att säga om vården lyckas eller inte."
Ja, just det. Där håller jag med.
"En nyckel till lyckad behandling är att patienterna har kunskap om sin sjukdom."
Rätt slutsats, men när en effektiv kunskap går på tvärs med den vården hävdar så blir det en konflikt som drabbar de svagaste, nämligen de som inte får information eller inte vågar hävda den gentemot traditionella läkare och vårdteam.
"I svensk sjukvård har fokus inte alltid varit att behandlingen lyckas."
Klarsynt! Bland de främsta kriterierna är att läkarna kan rapportera tillräklig uppfyllelse av behandlingsmålen. En genväg är att förskriva mediciner som relativt snabbt sänker blodsocker, blodtryck, "förbättrar blodfetter" och liknande. Att förmedla kunskap om kost till en diabetiker typ 2 med svag motivation ger inte mycket utdelning.
"Typ 2-diabetes måste också i högre grad förebyggas."
Och så enkelt det skulle vara. En strikt lågkolhydratkost kombinerat med naturligt förekommande fetter ger förbättringar på blodsockret inom några timmar. Varför inte tillämpa en lite mindre strikt variant på detta redan från början, när de tidiga symtomen på en begynnande diabetes typ 2 uppträder, t.ex. vid övervikt.
"Prioritera måluppfyllelse. Det ska löna sig att behandla så att patienterna når det uppsatta målvärdet. Vårdcentraler som lyckas ska ha betalt för det."
Detta är minst sagt tveeggat, utmärkt om det kombineras med adekvat personalutbildning och konkreta hälsoutfall, förödande om man fokuserar på de tidigare nämnda pseudomålen.
/ Erik Edlund
Anmäl kommentar
När Livsmedelsverkets kostråd övergick från att gälla hela befolkningen till att gälla endast friska personer hörde man inte alls talas om detta. Väldigt många är fortfarande omedvetna, tydligen även diabetessköterskor, eftersom sockersjuka patienter fortfarande rekommenderas kolhydratstinn kost.
Det är gravt ansvarslöst av Livsmedelsverket att inte tydligt informera om att kostråden endast gäller friska personer. För diabetiker och överviktiga handlar det ju om välbefinnande, livskvalitet, ja faktiskt liv och död!
En sjuksköterskestuderande bekant med diabetes 1 har stick i stäv mot diabetesvårdens rekommendationer, på eget bevåg stegvis och nu fullt ut övergått till LCHF kost med mycket stabilare blodsocker som resultat.
Hur många diabetiker skall behöva berätta om hur friska de blir på lågkolhydratkost innan dagens vansinniga officiella diabeteskostråd ändras? Sockersjuka skall naturligtvis inte basera sitt matintag på kolhydrater som bryts ner till socker!
Anmäl kommentar
Kenneth du säger i din artikel:
"En nyckel till lyckad behandling är att patienterna har kunskap om sin sjukdom. Läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis genomförde nyligen tillsammans med Svenska diabetesförbundet en enkät..."
Tror du verkligen att ett läkemedelsbolag är rätt intressent att utbilda människor förebyggande? Det minsksar ju då deras inkomster! - Lite väl blåögt!
Sedan vi/vår sjukvård lät läkemedelsindustrin helt ta över så har vi fått oändligt fler sockersjuka.... En jättestor studie för några år sedan som betalades av tio stora läkemedelsbolag kom fram till att har man väl drabbats av Diabetes II så inträder med tiden ett naturalförlopp.
Så behöver det inte alls bli och om just det berättar nästan alla tidigare kommentarer!
Jag har en släkting som fick diabetes vid 28 års åldern - vid ca: 40 år stor infarkt - vid ca 55 år krävdes ett hjärtbyte som i och för sig gick bra......och fortsatt liv med ständig medicinering. Läkemedelsindustrin kallar det där för ett naturalförlopp och jag samt många andra kallar det för senkomplikationer som är kända och som kan undvikas med rätt kost! dvs. informera alla drabbade om rätt kost!
Anmäl kommentar
Jag hoppas att de diabetiker som inte lyckas sänka sina värden till normala vågar testa LCHF-kost i kontrollerad form. Nu när who friskrivit naturligt fett som farligt, så kan man ta sin energi från detta istället för att äta olika sockerkedjor. Kenneth, läs Diabetes.Inte så har du en bra grund att driva en bra politik på.
Anmäl kommentar
Kenneth, Läs och begrunda
http://www.kostdoktorn.se/diabetes
http://www.kostdoktorn.se/diabetes-inte
Anmäl kommentar
Jag har tjatat om det förut, men det tål att upprepas. Det var lättare att förstå det enkla, det som "Pensionerad kliniker" tar upp, när diabetes hette sockersjuka. För det är just vad det är. Kolhydrater = socker i kroppen. En frisk människa har, och ska ha, en halv tesked socker i blodet, 2 gram. Om ditt maskineri inte klarar av att ta hand om alla kolhydrater du sätter i dig, och med den rekommenderade kosten kan det bli 400-500 g per dag, då blir det problem, du blir diab... ehh... jag menar sockersjuk. Slår vad om att du inte hade hört talas om detta Kenneth. Det går alldeles utmärkt att äta sig frisk.
Anmäl kommentar
Kenneth Johansson (C ) har alldeles rätt då han kräver en ny behandlingsplan för att minska diabetes typ 2.
Det finns en enkel, praktisk och billig behandlingsplan. Den fanns redan för 89 år sedan, med då mer än hundraårig erfarenhet, den fanns 1927, den fanns kvar ännu 1951. Alla dessa böcker gav behandlingsplanen: Ät kött, fisk, ägg och nyttigt animaliskt fett, minimera mängden kolhydrater och låt bli allt innehållande mjöl och socker, våra raffinerade, skadliga kolhydrater.
Eftersom kolhydrater höjer blodsockret mycket mer än vi tror så ska vi låta bli kolhydrater som inte ens Livsmedelverket hävdar är livsnödvändiga. Fem gram kolhydrater kan höja blodsockret till det dubbla, från 5 till 10 mM.
Äter vi protein och mera nyttigt animaliskt fett (för att ersätta energin från kolhydrater), båda klassade som livsnödvändiga av Livsmedelsverket, så slipper vi diabetes typ 2 och de kostnader på mer än 9 miljarder som är följden av diabetes typ 2 orsakad av för mycket kolhydrater.
Men denna enkla, praktiska och billiga behandlingsplan blockeras av läkemedelsindustrin som vill sälja MER, inte mindre, mediciner och göra större vinst på diabetiker typ 2. Det är därför denna enkla, praktiska och billiga behandlingsplan inte kan genomföras uppifrån utan bara som paradigmskifte nerifrån. De flesta diabetiker typ 2 skulle slippa de flesta mediciner när de på egen hand minskar mängden kolhydrater (och därmed minska eller till och med sätta ut sina mediciner).
Kenneth Johansson (C ), du har möjlighet att se till att detta paradigmskifte kan äga rum genom visa att det går!
Anmäl kommentar
I Sörmland mäter man med patientnära instrument vilka ger "falskt" låga nivåer medan man i Dalarna ger rätta eller något höga nivåer. Diabetesvården är inte säkert olik varann mellan just dessa landsting måste en labläkare dystert inlägga!
Anmäl kommentar
Hm, kanske det, av hälsovården och myndigheterna rekommenderade, stora intaget av socker (kolhydrater) kan ha något med ökningen av diabetes att göra.
Man kan ju undra.
Anmäl kommentar