Debatt
Komplementärmedicinsk kompetens behövs i teamet
2010-01-13Piller är inte lösningen på allt. Komplementärmedicinska insatser är också nödvändiga, anser centerpartisterna Gunnel Wallin och Maria Kornevik Jakobsson.
Läs blogginlägget:
Mats Reimer vrider och förvränger friskt i sitt blogginlägg på Dagens Medicins hemsida i syfte att svartmåla oss och de förslag vi lämnat i två riksdagsmotioner.
Vård ska ges i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det står centerpartiet bakom. Centerpartiets partistämma har konstaterat att i fråga om bemötande och helhetssyn på patienten har skolmedicinen mycket att lära av komplementärmedicinen och ifråga om krav på vetenskaplighet gäller det motsatta. För patientens skull krävs ökad förståelse mellan de olika aktörerna.
Vi vill gå längre, därför har vi i två riksdagsmotioner föreslagit att det behövs ett komplementärmedicinskt register, att möjligheten att införa ett komplementärmedicinskt infor mationscentrum bör utredas, att barn under åtta år bör kunna få behandlas med komplementärmedicinska metoder och ett antal förslag för att underlätta införandet av alternativmedicinska läkemedel och skapa konkurrensneutralitet.
Mats Reimer påstår att vi likställer legitimerade psykologer och psykoterapeuter med massörer. Det gör vi inte. Men vi anser att kompetensen hos dessa, och andra vårdutbildade, behövs i teamen runt patienten. Poängen är att teamarbetet behöver utvecklas. Vården ska inte vara en one-man-show mellan läkare och patient. Det behövs team som kan se till hela patienten. Därför anser vi också att komplementärmedicinare med dokumenterad utbildning och basmedicinsk utbildning på högskolenivå ska kunna ingå i teamet runt patienten.
Läkemedel erbjuder stor hjälp för många patienter. Men piller är inte lösningen på allt. Många patienter upplever att vården är fragmentiserad och symtominriktad. I stället för att gå till botten med problemet skriver läkaren ut ett piller.
Genom att läkare, sköterskor, psykologer, massörer, samtalsterapeuter, komplementärmedicinare och andra yrkesgrupper som bedöms nödvändiga i det enskilda fallet kan arbeta med patienten i ett team kan vårdkvaliteten höjas och bemötandet förbättras. Teamarbetet kan också vara ett sätt att minska de vårdrelaterade skadorna. Fortfarande skadas ungefär var tionde patient av den vård de får, en skrämmande hög siffra.
Vi deltar gärna i en diskussion om vad komplementärmedicinen kan tillföra den traditionella medicinen, men vi vill inte få våra åsikter förvrängda.
Gunnel Wallin
är riksdagsledamöter för centerpartiet.
Maria Kornevik Jakobsson
är riksdagsledamot för centerpartiet.
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Ett senkommet inlägg men först idag har jag läst ovanstående debattartikel, tyvärr med en starkt obehaglig déja-vu känsla. År 2001 kommenterade jag och flera andra ett inlägg av Gunnel Wallin i Läkartidningen. Hennes svar inleddes med att anklaga oss för felcitat och låg debattnivå – och nu 9 år senare ser vi samma metod igen, att anklaga motståndaren för felcitat, pådyvla honom åsikter som han aldrig har framfört och sedan upprepa sitt budskap i varierad form. Sakargument från mig då eller från Mats Reimer nu bevärdigas ingen som helst uppmärksamhet. Gunnel Wallin – varför är det så svårt att vara saklig? Nog måste väl KAM under de 9 år som gått ha presterat något vetenskapligt acceptabelt material om alternativmedicin som stöder dina teser? Och om inte, har du övervägt varför? Dina 25 år som sjukvårdspolitiker, bör ha givit dig tillräcklig insikt i vårdens och vetenskapens villkor för att göra en kritisk granskning av all slags vård så varför inte tillämpa den insikten i debatten? Och tillämpa elementära vetenskapliga principer i din gärning?
Begreppen alternativ eller komplementär medicin borde avskaffas. Det finns behandlingsmetoder som är evidensbaserade och vetenskapligt prövade och så finns det de som inte är det. Det vore horribelt att slösa skattepengar på ovetenskapligt tyckande.
Anmäl kommentar
Gunnel W, Maria KJ, och Lena, Ordförande, m.fl., ni tycks tro att vi läkare bara har piller att erbjuda. Ni har fel. Vi har faktiskt sprutor också!!
(Och kejsaren var inte alls naken. Han hade krona på huvudet. Det fanns absolut säkert något som vi kunde lära av hans komplementära och alternativa skräddare.)
Anmäl kommentar
Har Centerpartiets Partistämma en sådan medicinsk kompetens att den kan säga att skolmedicinen har mycket att lära av alternativmedicinen? Om den har det skulle det vara bra om det specificerades. Men jag tvivlar på att så är fallet.
Anmäl kommentar
Det viktigaste är kanske att låta alternativ och komplement finnas. En alltför evidensfixerad verksamhet eliminerar successivt vård och behandling som erfarenhetsmässigt visat sig effektiv men där forskningmöjligheterna (ekomomiskt och designmässigt) är sämre/svårare än för "piller". Mycket av det som redan idag erbjuds kan utgöra ett komplement till "piller". Endast läkargruppen har detta behandlingsalternativ på sin agenda, andra yrkesgrupper använder pillerfria metoder. Det bör vara vårdens skyldighet att minimera behovet av piller, med tanke på samhällskostnaderna, när så är möjligt och relevant! Piller är ett passivt behandlingsalternativ, individen lär sig inget om sina ohälsosamma beteeenden som orsakar många av våra "vällevnadssjukdomar". Tillika med massage, som också är ett passivt behandlingsalternativ, initialt motiverat vid vissa smärt-, oro-, ångestillstånd men på sikt otillräkligt om vi vill göra människor fria och självständiga! Om fler människor stöttades i att bli fysiskt aktiva, äta rätt, umgås med andra så skulle läkemedelsbehovet minska inom en rad olika områden! Detta komplement/alternativ kommer vi långt med!
Anmäl kommentar
Jag kan inte uttrycka min reaktion bättre än så här:
http://www.youtube.com/watch?v=SbWWNrbEano&feature=related
Anmäl kommentar
Kanske jag är korkad, men jag förstår inte vad inlägget har med KAM att göra.
Om ngn anser att skolmedicinen i dag är kass, så borde väl vi förbättra den, inte sabba den med homeopati och annan tro.
Anmäl kommentar
Varför i hela friden ska man underlätta införandet av "alternativmedicinska läkemedel"? Menar författarna på fullt allvar att man ska ställa lägre krav på dessa än vanliga läkemedel? Skulle allvarliga biverkningar vara negligerbara eller icke-bevisad effekt vara eftersträvansvärt bara för att det är ett"naturmedel"?
Konkurrensneutralitet är det väl om man ställer samma krav på läkemedel som "alternativläkemedel"? Något annat vore ju faktiskt motsatsen.
Anmäl kommentar
Läs gärna mitt svar här
http://www.dagensmedicin.se/asikter/blogg/gastbloggar/mats_reimer/2010/01/15/jag-behover-ingen-homiatri/index.xml#comment
Anmäl kommentar
Jag tror säkert att C-ledamöterna menar väl, och de har naturligtvis rätt i vissa avseenden: Att "piller" inte är bästa boten mot allt, och att dessa ändå, mot bättre vetande eller i avsaknad därav, och av tradition och ekonomiska hänsyn, ofta blir förstahandsval i vår gemensamma vård. Debattinlägget vittnar ändå om en fundamental okunnighet, som absolut inte bör tillåtas att få genomslag i den praktiska verkligheten.
Skrbenterna blandar ihop komplementärmedicinsk behandling med helhetssyn och gott omhändertagande, vilka förståss är överlappande men separata fenomen. De senare är ju heller knappast kontraindicerade inom reguljär vård, om än de kan vara svåra att uppnå inom de givna resursmässiga ramarna, och i någon mån är förbisedda som potentiella verkningsmekanismer. För att uppnå en positiv förändring avseende detta krävs inte mer av ineffektiva eller obeforskade metoder, utan mer av tid, pengar och organisatoriskt nytänkande.
Vidare framstår det utifrån debattinlägget som att skribenterna lider svår brist på relevant bildning. De bekräftar att vård bör ges i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och för i nästa andetag fram behovet av mer komplementärmedicinsk behandling, till synes helt utan att reflektera över att de flesta (inte alla) sådana behandlingar betecknas som komplementära eller alternativa just på grund av att de saknar vetenskapligt stöd för effekt, effektivitet, och säkerhet. Författarna tycks okritiskt utgå från att komplementära metoder generellt besitter dessa egenskaper, vilket är intellektuellt ohederligt. Det är etiskt och resursmässigt oacceptabelt att storskaligt implementera obeforskade eller ineffektiva behandlingar i den gemensamma vården, och än mer så när patienterna är barn. Det finns inte fog för att anta att en åtgärd är oskadlig bara för att den stämmer överens med folktro eller bara för att den inte innebär någon direkt biokemisk påverkan på individen. Obeforskade metoder = ökad skaderisk, inte tvärt om.
"Högskoleutbildade komplementärmedicinare"? Vilka skulle dessa vara? Är det rimligt att högskolorna ska utbilda i ovetenskap, och tolerera ett anti-vetenskapligt förhållningssätt till sjukdom, vård och hälsa?
Ska det satsas på det som idag betecknas som komplementär eller alternativ behandling, så ska det naturligtvis satsas på forskning kring dessa, inte på oreflekterad och storskalig implementering. Detta fält, som med all säkerhet innefattar många verksamma och säkra metoder, måste penetreras vetenskapligt, så att vi kan plocka dessa russin ur kakan och så småningom sätta dem i bruk till sjuka individers bästa: När vi vet tillräckligt om en komplementär behandling kan den övergå till att bli reguljär behandling, men inte förr.
Anmäl kommentar
"Vård ska ges i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det står centerpartiet bakom."
Då så. Då bör ni genast dra tillbaka motionen. Det finns nämligen ingen evidensbaserad komplementär/alternativ/hokuspokusmedicin, det är det som gör den alternativ.
När man kan bevisa att det finns en nytta kan vi istället med glädje integrera den inom medicinen som vi gjort med andra fungerande behandlingar. Till dess föreslår jag att vi låter bli att använda våra skattepengar till kristallshamaner och handpåläggare.
Anmäl kommentar
Jayeye - Mycket bra inlägg!
Anmäl kommentar
Jag har kommenterat denna artikel på http://vof.se/forum/viewtopic.php?f=17&t=11136 Blir lite för kort att göra det i en kommentar här.
Anmäl kommentar
Hörde en om en intressant doktorsavhandling från Lund. Forskaren hade undersökt vad som gör att en behandlingskonferens, samarbete mellan olika personalkategorier, blir till nytta för patienten. Ett bra möte om en patient är inte snutet ur näsan hur som helst. Det vet alla som har försökt. En hel del bra tips kan forskningen i alla fall bidra med. Det underlättar om alla är "lagom" fasta i sina ståndpunkter och lyssnar på vad andra kan bidra med t ex. Och så tar det tid! Vem kan avsätta sådan "bara" till att prata ihop sig om en patient som inte ger en besöksregistrering och därmed en "pinne" som genererar pengar?
Anmäl kommentar
Anette - om man har evidensbaserad alternativ medicin, blir inte det då skolmedicin? För övrigt håller jag helt med om att skolmedicinen kan ha mycket att lära när det gäller bemötande och syn på patienten. Men jag tror att ett grundproblem för skolmedicinen är tidsbrist. Har en läkare bara 15 min på sig att träffa en patient så kommer patienten uppleva att en alternativmedicinare som tog 45 min på sig lyssnade bättre. Jag har många gånger som kandidat upplevt att patienterna tycker att man gör nästan bättre jobb än läkarna. Nu är läkarna mycket mer kompetenta, men som kandidat kan man prata med patienterna i 45 min och det uppskattas av dem, de känner sig sedda/hörda.
Anmäl kommentar
Synnerligen sund inställning! Se till att integrera evidensbaserade metoder, oavsett om de härstammar från skolmedicinen eller alternativ medicin. Personligen kan jag tänka mig en vidareutbildning inom någon alternativ inriktning, för en mer holistisk behandling. Bra att man vågar lyfta fram detta.
Anmäl kommentar