Debatt
Primärvården klarar inte de nya diabetesriktlinjerna
2010-01-20Diabetessjuksköterskor inom primärvården behöver dubbelt så mycket tid till sina patienter om Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas, skriver debattörerna Mona Andersson, Britt-Marie Carlsson och Karin Wikblad.
Nu har Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetesvård publicerats. Det är de första nya rekommendationerna på tio år. Stor vikt läggs på grupputbildning av patienter, som enligt Socialstyrelsen har god effekt på dessas glukos- kontroll. Men är primärvården organiserad och redo för att klara detta?
Nej, inte i dagsläget, visar en tidsstudie på 23 vårdcentraler i Skåne, Uppland, Västmanland och Västra Götaland som Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, gjort.
En heltidstjänstgörande diabetessjuksköterska inom primär-vården bör inte ha fler än 400 diabetespatienter för att tillgodose kraven på vård av god kvalitet, visar beräkningar. I nuläget är antalet patienter per diabetessjuksköterska i genomsnitt dubbelt så stort. Det visar tidsstudien på 23 vårdcentraler med mellan 3 400 och 30 000 listade patienter.
Det stora patientantalet per sjuksköterska medför att många moment måste prioriteras ner. Bland annat saknas tid för patientutbildning, som i realiteten oftast är helt bortprioriterad. Endast var femte vårdcentral bedriver grupputbildning i någon form, visar vår studie.
Personer med typ 2-diabetes behandlas som regel på vårdcentralerna av team bestående av läkare med specialistkompetens i allmänmedicin samt diabetessjuksköterskor. Med diabetessjuksköterska avses en legitimerad sjuksköterska med ämneskompetens inom diabetesområdet samt pedagogisk kompetens. Hon/han ansvarar för en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med diabetes, vilken är ett komplement till allmänläkarens mottagning.
Kompetensen finns alltså oftast, men i prioriteringen mellan patientgrupper får gruppen med kroniska sjukdomar såsom diabetes stå tillbaka för mer pockande behov från i övrigt friska personer med till exempel övre luftvägssjukdomar. Start av insulinbehandling eller andra nödvändiga insatser för att förbättra kontrollen av diabetessjukdomen nedprioriteras och kan få vänta till efter sommaren eller efter influensa-perioden, eller när målet för telefontillgänglighet uppfyllts. Det riskerar att insatser skjuts framåt i tiden med ökad risk för komplikationer av diabetessjukdomen.
Hur ska då primärvården kunna nå upp till Socialstyrelsens rekommendationer om god diabetesvård?
Vår studie visar att det behövs i det närmaste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor inom primärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas. Prioritering av diabetesvården inom primärvården är en lönsam satsning då de stora kostnaderna framför allt beror på sjukdomens komplikationer.
I dag har omkring 365 000 svenskar diagnosen typ 2-diabetes. Antalet väntas stiga medan åldern då man får sjukdomen förväntas sjunka. Det är inte ovanligt med nyinsjuknade i 40-årsåldern. Dessa personer ska leva länge med sin sjukdom. Tidiga insatser med läkemedel, rådgivning för egenvård och nödvändiga livsstilsförändringar är därför viktiga för att undvika komplikationer och behålla en god livskvalitet.
Mona Andersson
är ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.
Britt-Marie Carlsson
är vice ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.
Karin Wikblad
är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Fler debattartiklar
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Nu är det ju så att långt ifrån alla PV-områden har tillgång till dietist.
Om man har det tycker jag det är djupt oluckligt om kollegor "inte släpper till" sina patienter till dietisterna, som du skriver. Men jag har svårt att tro att det enbart skulle bero på diabetessköterskorna. I många fall kan man genom att bjuda in till en träff få till stånd bättre samarbete. Diabetessköterskorna har fullt upp att göra utan att fullt ut behålla kostbiten. Så jag hoppas att de olika aktörerna inom diabetesvården verkligen kan jobba i team som tanken är i både gamla och nya nationella riktlinjerna!
Anmäl kommentar
Jag arbetar som dietist sedan ca 10 år tillbaka inom primärvården. Jag förstår inte fortfarande varför diab. ssk-a klagar lika mycket nu som då där samtidigt är fortfarande dåligt på att samarbeta med andra yrkesgrupper. Hur det är under slutenvården vet jag inte men jag vet hur det är under primärvården. Först när ni har utnyttjat alla resurser som finns runt dig kan jag tycka synd om er. Jag vet att inte alla diab. ssk-or är såna men tyvärr många. Samarbeta med din dietist, sjukgymnast, psykosociala teamet mm så ska ni se att det blir bättre och roligare jobb för er.
Anmäl kommentar
Håler med dig med fd distrikssköterska, vi jobbar bäst i team. Och jag förstår att diskussionen gäller att diab. ssk behöver mer tid och att dessa pat tyvärr ofta får står tillbaka och jag menade inte att insinuera något annat, utan ville mest erbjuda ytterligare alternativ till "tidsfrigörning" då jag jobbar i primärvård och har tyvärr svårt att få en del av diabetessköterskorna att "våga" släppa kostbiten till mig. Ledtalen är något som jag verkligen håller med om behövs i diabetesvården så sköterskorna kan få en rimlig arbetsbelastning.
Anmäl kommentar
Håller med dig Helen. Det är nu inte så att vi ska slåss med varandra om tid utan vi jobbar med fördel i team. När jag arbetade i primärvården som diabetessjuksköterska och distriktssköterska hade vi förmånen att ha dietist knuten till områdets vårdcentraler i samverkan med sjukhuset. Jag tycker inte alls att diabetessjuksköterskan skall "ta över" kostbiten för diabetespatienterna utan vi bör samverka.
Jag uppfattar inte inlägget från diabetessjuksköterskorna som att man vill peka på att de vill göra allt ensamma utan det är ett inlägg för att visa att dessa patienter bör få TA TID och PLATS.
Anmäl kommentar
Diab. ssk gör ett fantastiskt jobb och ni behöver säkert tid men jag vill ändå slå ett slag för att även anv sig av andra yrkesgrupper tex dietist för kostråd, sjukgymnast för motionsråd etc.
Anmäl kommentar
Till "Hans L". Varför inte en ordentlig genomgång av näringslära där man bortser från de nationella riktlinjerna! Mindre snabba kolhydrater och mer långsamma d v s grönsaker och INTE fullkornsspannmål! Mera protein och riktiga fetter typ ekologiska mejeriprodukter, samt naturligtvis kallpressad olivolja. En inflammatorisk rapsolja med hög halt Omega 6 är väl inte att förorda eftersom de flesta människor dessutom tror att man kan steka i oljan!!!När skall sjukvården se kosten som ett av de viktigaste instrumenten för att reglera blodsockernivån!? Mina klineter, typ 1 diabetiker, minskar sitt insulinbehov kontinuerligt och flertalet befinner sig kring insulinbehov om 35-40% mot kg kroppsvikt. Fördelat på 55% Lantus och 45% Humalog. Varför gynna läkemedelsindustrin i onödan? HBA1c ligger kring 5,5-5,8. Varför komplicera?
Anmäl kommentar
Kommentar till artikel om ledtal.
Tack för riktlinjer om ledtal för diasbetessköterskor i vården. Och studier som visar att besök hos diabetessk gör skillnad. De behövs. Hur i hela friden skall vi annars få våra regionpolitiker, administratörer och chefer att inse att arbete med kroniska sjukdomar och inte minst livsstilsrelaterade sådana är ett långsiktigt lönande men tidskrävande arbete som behövs trots att man inte kan räkna hem vinsten i ett 3-månadesbokslut.
För att nå målen ex Hba1c under 6%, och på sikt sänkta kostnader för komplikationer krävs gedigna insatser, framför allt för att hjälpa de patienter som har värden långt från uppsatta mål.
Ledtalen hjälper oss hitta en rimlighet i vad vi kan klara av, och hissa röd flagg om vi har för många pat. Personligen tror jag ledtalet måste justeras ned om man har många patienter med många diagnoser eller annat språk.
Diabetessk på stor vårdcentral
Anmäl kommentar
Hba1c varje kvartal är väl ett bra förslag och rentav önskvärt för många pat grupper. Men ett Hba1c utan att man har kontakt och resonerar kring värdet ger kankse inte så mycket. Men visst att ta HbA1c tätare än en gång i halvåret eller hemska tanke bara en gång per år är ju jättebra. Om det leder till att patienten ges möjlighet att få en förbättrad behandling om det visar sig vara behov av det. Återigen krävs det läkar- eller diabetesskötersketid för detta! Kan ibland räcka med en telefonkontakt för dessa mellanliggande kontroller, men det kan också behövas besök. I mina ögon klokast att låta diabetessköterskan följa upp detta och samråda med mig som läkare vid behov.
Anmäl kommentar
Hba1c prov kvartalsvis är ett bra förslag
Anmäl kommentar
Tack för en bra debattartikel om ett mycket angeläget ämne. För att nå socialstyrelsens mål för god diabetesvård måste det enligt vår mening finnas avsatt tid för denna patientgrupp.Vem är ansvarig för det?
Diabetes är en livslång sjukdom den kräver många egenvårdinsatser som måste grunda sig på att personer med diabetes har goda kunskaper om sin sjukdom. Ofta prioriteras denna patientgrupp bort för annan verksamhet på vårdcentralen. Viktgit med ennna debatt. För att nå målen behövs en ansvarig diabetessjuksköterska på varje vårdcentral.
Nouha, Marina, Lillemor, Kaija och Marianne Diabetessjuksköterskor, Stockholm
Anmäl kommentar
Varför inte ett utbildningsprogram on-line?
Varför inte införa kvartalsvisa HbA1c kontroller?
Varför inte inför rabatterade säsonskort på Friskis & Svettis eller SATS samt till kommunala bad etc?
Anmäl kommentar
Hej.
Som diabetessjuksköterska i primärvården får man ständigt strida om tider till kronisk sjuka patienter. Min tolkning av det är: att de är ofta patienter som inte klagar. De tar på sig skulden till sin sjukdom själv. De som ropar högst får också flest tider... Vem kan det vara?
Anmäl kommentar
JA det är klart att det rör sig om matematik men de författarna pekar på är att dagens diabetesvård inte är i närheten av den tid som behövs för att ge den diabetesvård som nationella riktlinjer föreskriver och att huvudmännen nu får visa vad det är som ska prioriteras i primärvården framöver.Ska vi ge omvårdnad som förhindrar komplikationer eller
ska detta stryka på foten för mer inkomstbringande verksamhet.
Anmäl kommentar
Tack för en mycket bra artikel. Vi diabetessjuksköterskor gör ett bra jobb men vår tid räcker inte till. Nu när Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetesvården har kommit undrar man om våra huvudmän tar sitt ansvar och avsätter resurser och ekonomi för att vi ska klara dessa riktlinjer. Det handlar ju om diabetespatientens välbefinnande att de ska ha ett värdigt liv och slippa få komplikationer som kan innebära ett enormt lidande. Ekonomin för sjukvården blir ännu större för komplikationer kostar. Ge oss tid så kommer diabetesvården att bli betydligt billigare i framtiden.
Anmäl kommentar
Är väl egentligen ren matematik det handlar om:
Hur många diabetespatienter har vårdcentralen?
Hur många "nya" på ett år? Hur många besök/timmar för dem? Hur många timmar för extrabesök? Hur många insulinisntällningar? Tid för tel.tid/provtagning /dokumentation/samråd med läkare inteamet/kontakt med kommun/sjukhus/anhöriga?
Räkna samman och så har vi i alla fall ett hum om hur mkt tid som behövs för dessa patienter och kan planera verksamheten utifrån detta.
Anmäl kommentar
Bästa Artikelförfattare,
tack för en bra artikel. Vi har på vår vårdcentral diskuterat den problematik ni beskriver. Vi ligger efter i vår väntelista gällande diabetespatienter, eftersom vi måste göra akuta utryckningar. Toppen att ni anger hur många patienter som varje diabetessköterska ska ansvara för! Proffsigt genomförd arttkel./Distriktsköterska med ansvar för diabetesvård.
Anmäl kommentar
Har jobbat länge inom vården. På olika ställen - sjukhus, missbruksvård, primärvård, inkl bvc.
Primärvården har fått det tyngre och tyngre av olika skäl.
Personalresurserna ska räcka till mycket och det är naturligtvis svårt att prioritera bland alla behov. Telefonen måste bemannas, distrikstsköterskemott skötas, akuta patienter tas om hand etc.
Det man upplever är precis som ni skriver att patienter med kronisk sjukdomar får stå tillbaka. Här hade vi en period när vi inte skulle kalla dem utan de skulle själva kontakta oss. Detta var inte så lyckat.
Så jag kan bara hålla med artikelförfattarna!
Anmäl kommentar
Det måste finnas någon mening med att socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer och huvudmännen måste avsätta reurser för att uppfylla dessa annars får man öppet säga att man prioriterat bort det så man som patient vet var man skall söka vård
Anmäl kommentar
Diabetessköterskor är en viktig yrkegrupp i primärvården. Självklart måste tid tillsättas så att personer med diabetes får ett bra stöd i sin egenvård. /Tack till diabetessköterskor
Anmäl kommentar
Jag tror tvärtom att mycket tid kan frigöras genom grupputbildningarna. Som det är nu besvarar väl diabetessköterskan frågor och ger råd till alla individuellt. I en grupputbilning kan också deltagarna ge varandra tips och kunskap.
I övrigt ställs mer krav, men min tanke är att det förhoppningsvis går jämnt upp.
Anmäl kommentar
Finns det några riktlinjer inom vården som man klarar att följa? Socialstyrelsen behöver ut lokalt på arbetsplatserna och styra upp hur man prioriterar i verksamheterna.Idag prioriteras det efter vad som ger mest klirr i vårdcenrtalen kassan inte vad som ger bästa möjliga vård.Bitter SANNING!!!!! Jobbat länge i vården sett mycket korkat.
Anmäl kommentar
Nya Diabetesriktlinjer innan nu SBU utrett vilka nya kostråd som bör användas till/för diabetessjuka?
Var är logiken eller tror man sig redan nu veta att kostråden enbart kommer att påverka vården marginellt?
Anmäl kommentar
Ni behöver inte vara så oroliga. Grupputbildningen visade bara signifikanta resultat när SBU skilde ut de studier där forskaren själv höll utbildningen, mao inte representativt för primärvård.
Är också nyfiken på LCHF. snart borde väl lite studieresultat ramla in!
Anmäl kommentar
Som lekman kan jag tycka att om fler fick prova LCHF-kost för att få kontroll över eller t.o.m. normalisera sitt blodsocker, så borde man få mer tid över till att behandla personer med svår diabetes. Me det är ju bara vad jag tycker. Kanske någon inom diabetesvården kan ge en kommentar?
Anmäl kommentar