De svenska regelverken hindrar bolag som vill växa

I resultatet av Linköpingsgruppens arbete finnas potential till både nya jobb, konkurrenskraftiga företag och även lösningar för hur vi medborgare kan få längre och bättre liv.

Samtidigt sätter Athenapriset frågan om Sveriges framtida förmåga till ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i fokus.

I Sverige håller vi närmast på att krama ihjäl riktigt små företagare. I företag med upp till tio anställda har du en massa förmånliga villkor, men när ett företag ska ta klivet från litet till medelstort, när det lilla innovationsbolaget ska börja producera på allvar och ta klivet ut på en större marknad, då slår plötsligt regel­verket till och allt blir krångligare och dyrare i förhållande till staten.

För att klara av att växa krävs det dessutom möjligheter att få tillgång till riskkapital utan att företaget slukas av kortsiktiga riskkapitalister.

Eftersom det här klivet är så stort och svårt blir lösningen för många innovations­företag att köpas upp av något riktigt stort företag. Den som äger får chansen att få lite betalt för det arbete han eller hon lagt ner och får dessutom oftast möjligheten att fortsätta utveckla sina idéer. Men för Sverige är det här ingen bra utveckling. Risken är att det stora företaget lägger både utveckling och tillverkning långt utanför Sveriges gränser.

För att Sverige ska klara välfärden i framtiden måste vi bli bättre på att få mindre bolag att växa upp och bli framgångsrika. Inom till exempel Life Science-sektorn är kunskapsnivån hög, innovationerna många och marknadsutsikterna goda. Här bör Sveriges och regeringens ambitionsnivå höjas kraftigt – vi kan bättre! Det är väl känt att vi är duktiga på att uppfinna, men sämre på att omvandla denna konkurrensfördel till ekonomisk tillväxt.

Det behövs en tydlig regeringsstrategi för finansiering av innovationer och tillväxtföretag inom Life Science. Man borde lyssna på EU-kommissionen som faktiskt uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda stimulanser till investeringar i innovationsföretagens FoU. Alla Sveriges konkurrentländer har i dag utrett eller lanserat denna möjlighet. Senast ut är Finland och Tyskland. Här har förutseende politiker en historisk möjlighet att koppla samman innovation, närings- och sjukvårdspolitik.

Det är nu hög tid att detta sker även i Sverige så att vi kan dra full nytta av vår vetenskapliga och tekniska skicklighet samtidigt som vi skapar en effektivare vård och livskraftiga tillväxtbolag. Life Science är en ung bransch som behöver få möjlighet att mogna. Vi har inte råd att slarva bort de möjligheter som finns att skapa nya livskraftiga och framgångsrika företag.