Den nya prismodellen för läkemedel är onödigt krånglig

För att minska kostnaderna införde regeringen 2002 en lag som innebar att dyra originalläkemedel skulle bytas ut mot billigare generika när patenten gått ut. För att ytterliggare pressa priserna genomförs en budgivning varje månad där den som gett lägst pris ska få monopol för försäljningen under en månad.

Som Dagens Medicin och Dagens Apotek skrivit flera gånger, senast i nr 40/09, har det här systemet fungerat dåligt och lett till att både stat och landsting förlorat stora summor. Orsaken är att generikaföretagen kommit på hur de kan utnyttja systemet.

De lägger ett riktigt lågt anbud ena månaden och får då sitt monopol under en månad, sedan mångdubblar de priset nästa månad. I den bästa av världar borde de då inte få sälja något när de har riktigt högt pris, men så har det hittills inte blivit. Apoteken har kvar lager av den dyra medicinen och kanske ännu inte har fått den nya billigare. Dessutom vill en patient ogärna byta ut ett funge­rande läkemedel, speciellt inte som det kanske är på samma recept och under samma behandling. Resultatet har blivit att läke­medelsföretaget sålt ganska mycket av sitt preparat till det dyrare priset och gjort bra vinster på det.

I måndags ondgjorde sig Dagens Nyheter på nyhetsplats över att generikaföretagen på det här sättet utnyttjade systemet. Jag har väldigt svårt att se att ett företag kan göra fel när det följer den prismodell som staten bestämt och där Tandvårds- och läkemedels­förmånsverket, TLV, i förväg dessutom godkänner det pris som företaget vill ta ut för sin produkt. Däremot är systemet naturligtvis allt annat än bra.

Jag är inte heller säker på att det nya systemet som infördes den 1 oktober där man ska försöka tvinga apoteken att bara sälja det läkemedel som är billigast vid en viss tidpunkt löser problemet. Det kommer fortfarande att finnas logistiska problem när det blir så här tvära kast och patienternas önskemål finns kvar. Nu när vi snart dessutom har många olika aktörer på ­apoteksmarknaden känns det onödigt krångligt att ha ett system där det ofta ändras vilket läkemedel som gäller.

Det är dags för TLV, apoteken och läkemedelsindustrin att hitta ett bättre system som fungerar för alla parter och som inte innebär att patienterna tvingas till täta byten.

Det är bra att Sveriges Kommuner och Landsting tog sitt förnuft till fånga och bestämde sig för att inte säga upp avtalet med Vårdförbundet i förtid. Även om konjunkturen är tuff just nu är inte ett avtal med 2 procents löneökningar för sjuksköterskor för högt.

Återigen har det skett en allvarlig feldosering av läkemedel till barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Med risk för att låta tjatig, tillför de resurser som krävs för att sjukhuset och dess personal ska få en chans att få ordning på sina rutiner och sin organisation.