Först dimper Läkartidningen ner med en imponerande vetenskapligt granskad artikel där man går igenom vad som händer i kroppen när vi förtär olika näringsämnen. Sedan dimper det ner ett brev från Gunnar Lindgren som, med hänvisning till en debattartikel 2009 av Uffe Ravnskov med flera i Dagens Medicin, envist hävdar teorin att mättade fetter enbart är av godo för moderna stillasittande svenskar.
Det finns bland dem som har kunskap en massiv konsensus om att viktnedgång sker genom kalorirestriktion och ökad förbränning via ökad fysisk aktivitet. De som förnekar detta har sällan speciellt mycket kunskaper om hur kroppen fungerar.
Nordic Nutrition Recommendations (Nordiska näringsrekommendationer) är en bok på 436 sidor, med liten stil. Precis som IPCCs klimatrapporter är de vetenskapliga artiklarna skrivna av en lång rad hjärnor, och troligtvis har dessa hjärnor tillsammans läst tusentals referenser. Ska man förstå vad som där står måste man ha kunskap om näringsfysiologi, människans fysiologi, matframställning, epidemiologi, forskningsmetodik med mera. Jag tror inte det är många läkare som har det. Ska man vara trovärdig i sin kritik av boken måste man också läsa allt material, alla referenser, som den bygger på.
Jag har respekt för Uffe Ravnskov och Gunnar Lindgren som båda drar fram obekväma fakta inom olika områden. Men jag anser inte att de alltid är trovärdiga när det gäller fett.
Jag tror inte att vare sig Gunnar Lindgren eller Uffe Ravnskov har den utbildning och kompetens som krävs för att rätt kunna bedöma de nordiska näringsrekommendationerna. Uffe Ravnskov är sedan 1979 en oberoende forskare inom fältet njurinflammation (glomerulonefrit) men han har också engagerat sig i "kolesterolmyten". Han brukar kritiseras för att de studier han väljer är små och enstaka och därför inte kan jämföras med de stora metasammanläggningar som han kritiserar.
Gunnar Lindgren är civilingenjör i kemi samt jazzmusiker, och hans kunskaper inom fysiologi och humanmedicinsk forskningsmetodik är oklara. Han kan kritiseras för att han inte följer med, att han hänger upp sig på ibland urgamla studier, men inte ser att det kommit en hel mängd studier sedan dess. Han diskuterar aldrig på ett trovärdigt sätt trovärdigheten i de artiklar som inte stödjer hans uppfattning.
Argument för kostrekommendationer
Så här skriver professor Charlotte Erlanson-Albertsson, Lund i Läkartidningen 51/2011: "Att följa en diet är bra för att gå ner i vikt och för att undvika diabetes, men vilken diet som är bäst är en omstridd fråga. Kostrekommendationerna växlar, och det florerar flera olika typer av rekommendationer samtidigt: från professionellt håll, experter, enskilda individer och myndigheter. Vilka är argumenten för kostrekommendationer ur vetenskaplig synpunkt?"
Att fysisk aktivitet påverkar hälsan är klarlagt. Fysisk aktivitet har en rad positiva effekter, förutom att energiförbrukningen ökar.
De dieter som diskuteras mest är dels LCHF (Low Calory High Fat) som har mycket lågt innehåll av kolhydrater men högt innehåll av fett, dels den s.k. medelhavskosten med rikligt frukt, grönsaker, fisk och skaldjur men måttligt eller lite av mjölkprodukter, sädesprodukter och rött kött.
Det finns väl ingen i modern tid som förespråkat stort intag av snabba kolhydrater, till exempel söta drycker, godis och kaffebröd, av raffinerade jordbruksprodukter som vitt socker och vitt mjöl, eller av alkohol. De diskuterade dieterna nedan utesluter därför denna typ av produkter.
Vilken diet man väljer måste stå i relation med syftet och vem man är. Samma diet kan inte passa hela Sveriges befolkning i alla skeden av livet. Generella rekommendationer till befolkningen måste nödvändigtvis vara mycket allmänna. Om man sedan delar in befolkningen i till exempel små barn, större barn, medelålders, äldre-äldre, gravida, stillasittande etc. så måste ju rekommendationerna bli olika. Går man ett steg till och delar in efter hälsoläge blir det ännu mer komplicerat och individualiserat.
Syftet med dieten
Ska man gå ner i vikt tycks en diet med mycket högt fettinnehåll och nästan inga kolhydrater vara bra att börja med för många. När det gäller att hålla vikten tycks en diet med mer kolhydrater vara att föredra.
Om man ska utsätta sig för långvarigt muskelarbete, t.ex. träna, sporta, cykla etc. bör man äta kolhydrater för att ge musklerna näring (muskelglykogen). Med kolhydratfattig fettrik kost orkar man inte lika mycket. Det finns en anledning till varför vasaloppsåkare laddar upp med pasta före loppet och varför de serveras blåbärssoppa.
Det finns goda bevis för att val av diet kan påverka den framtida hälsan. Genom att välja "rätt" kost och hålla sig till den under en stor del av sitt liv kan man minska eller skjuta fram debuten för vissa sjukdomar.
Vill man minska risken för hjärtkärlsjukdomar tycks medelhavskosten vara den bästa långtidsdieten. Om man tror att höga blodfetter efter måltid ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar bör man undvika högfettdiet.
Vill man minska risken för cancer ska man undvika rött kött, speciellt charkuteriprodukter, och äta mycket grönsaker och frukt. Vill man minska risken för Alzheimer, cancer i tjocktarm och bröst, inflammatoriska sjukdomar, depression och annan psykisk ohälsa bör man välja en diet av medelhavstyp.
Är man barn ska man undvika en kost med extremer åt någon riktning eftersom man då kan gå miste om värdefulla näringsämnen. Eftersom man växer fort behöver man mer energi per kroppsvikt än vad en vuxen gör.
Om man rör sig mycket kan man äta friare. Man stoppar i sig mer man men gör av med mer energi. Det är mindre risk att man får i sig för lite av något enskilt näringsämne även om man äter "fel".
Hur ska vi tänka?
Charlotte Erlanson-Albertsson fortsätter: "En rekommenderad minskning av födointaget är 30 energiprocent, dvs en neddragning med ca 500 kcal per dag. Med en sådan neddragning kan man räkna med en viktminskning på ca 0,5–1 kg i veckan, dvs 2 kg i månaden. Fortare än så går det inte om det ska vara en fysiologiskt balanserad process. Precis som viktuppgång är en långsam process är också viktnedgång en långsam process, om den ska bli bestående."
Aftonbladets populära viktnedgångssajt räknar endast räknar med kalorier in – kalorier ut. Dessutom har de en modifierad tallriksmodell med rekommenderade andelar protein, fett och kolhydrater.
Livsmedelsverket har utformat generella råd till befolkningen. När de nordiska näringsrekommendationerna uppdaterades gjorde även LMV en uppdatering 2011. De "tillät" då mer fett än tidigare, men LCHF ingår inte i rekommendationerna. De generella råden lyder i korthet:
- Använd flytande margarin eller olja i matlagningen
- Välj i första hand fullkorn
- Håll igen på läsk, godis och chips
- Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan
- Ät mycket frukt och grönt – gärna ett halvt kilo varje dag
- Ät mindre salt
- Välj nyckelhålsmärkt mat
Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater.
Om svenska folket hade följt Livsmedelsverkets gamla och nya rekommendationer så hade konsumtionen av godis, läsk, kaffebröd, chips etc hade varit nära noll, och alla hade rört sig mycket mer. Vi hade haft betydligt mindre av övervikt, fetma och diabetes än idag, och diskussionerna om bantningskost hade varit mycket mindre infekterade.
Vad väntar jag mig efter att denna text publicerats? Tja, återigen ett antal kommentarer från dem som anser att mättat fett är nyttigt, dem som anser att LCHF är den enda vettiga kosten för i stort sett alla människor, dem som anser att sockerberoende är den stora boven och dem som inte vill acceptera att fysisk aktivitet är A och O.
Läs mer:
Högfettdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts Vetenskapligt granskad artikel, Läkartidningen 51/2011
Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverket 5.9.2011
Rekommendationer för näringsriktig mat och daglig fysisk aktivitet i Norden Livsmedelsverket, uppdaterad 9.9.2011
LCHF-diet är miljö- och klimatovänlig Artikel, Läkare för Miljön 25.10.2011
Mina kostråd Blogg, DM 14.9.2009
Kan kostråd orsaka sjukdomar och död? Blogg, DM 3.9.2009
Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten Debattartikel, DM 8.4.2009