Ni läste just en kvällstidningsrubrik, så till vida att min rubrik var formellt korrekt, men inte betydde det som jag fick er att tro. Sveriges nuvarande BO, Fredrik Malmberg, har vad jag vet aldrig uttalat sig i frågan om omskärelse av späda pojkar. Men man kan tycka att han kunde yppa en åsikt i frågan, när nu en av hans föregångare och två nuvarande nordiska kollegor har tagit ställning.
Barneombudet Reidar Hjermann har häromåret svarat den norska regeringen att det borde införas en åldersgräns på 15 eller 16 år innan en pojke efter eget medgivande får omskäras. Ledaren för det mosaiska trossamfundet i Norge reagerade ungefär på samma sätt om Göran Rosenberg, och skrev till norska regeringen: "Dette forslaget kommer til å gå i jødiske medier verden rundt og støtte opp under Norge som et «jødefiendtlig land». Og vi er enig – dette vil i praksis bety at «jøder ikke har tilgang til Riket» – igjen."
En tidigare svensk BO, Louise Sylwander, ansåg i sitt remissvar år 2000 att omskärelse av pojkar inte skulle ske förrän barnet nått en sådan ålder och mognad att det kunde lämna samtycke till ingreppet. "En rituell omskärelse är inte förenlig med barnets bästa. FN:s barnkonvention stadgar i artikel 24 att vi ska verka för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barn".
Och den danska motsvarigheten har kommit till samma slutsats: "Børnerådet har taget stilling til indgrebet ud fra et børneperspektiv og med udgangspunkt i FNs Børnekonvention. Vi mener, at drenge selv skal have lov at bestemme, om de vil omskæres, og at det i så fald tidligst skal ske, når barnet fylder 15 år."
Den svenska lagen om omskärelse 2001:499 innehåller en intressant men svårtolkad mening: "Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja." Det gäller att passa på och omskära gossen innan han blir stor nog att protestera. Eller vad säger Fredrik Malmberg?
Foto: Mats Reimer