Norge har i sommar fått en ny barnombudsman, en barnläkare. Anne Lindboe gav sig direkt in i debatten om omskärelse med en debattartikel i största morgontidningen Aftenposten. Hon står för samma åsikt som jag tror de flesta barnläkare gör: I konflikten mellan föräldrarnas religionsfrihet och barnets rätt till sin kropp (och sin personliga religionsfrihet) är det rimligt att förbjuda även manlig omskärelse tills pojken nått en sådan mognad att han kan lämna ett verkligt samtycke innan ingreppet sker.
"Jeg er ikke motstander av omskjæring dersom dette foregår av fri vilje, og har forståelse for at dette er et viktig ritual for både muslimer og jøder. Omskjæring er et inngrep på barnekroppen som det ikke er mulig å reversere, og som kan føre til alvorlige medisinske komplikasjoner. Jeg mener derfor at vi må utsette inngrepet til gutten er blitt så stor at han selv kan beslutte om en omskjæring er noe han ønsker å gjennomføre, og anbefaler derfor en nedre aldersgrense på 15 eller 16 år."
Att debatten är het i Norge beror inte minst på att en två veckor gammal pojke i Oslo dog i maj månad efter omskärelse på en privat läkarmottagning. Läkaren är åtalad för tjänstefel, men rättvisans kvarnar mal långsamt och polisen har inte hunnit förhöra mer än den döde gossens föräldrar. Till vidare får läkaren jobba vidare om vanligt, han driver helprivat praktik sedan han tidigare blivit av med sitt avtal med norska försäkringskassan, vilket inte hade med omskärelsen att göra.
Norska barneombudet polemiserar mot landets helseminister som efter dödsfallet är inne på att alla omskärelser skall ske på sjukhus. Den röd-gröna regeringen är dock splittrad i frågan eftersom som Senterpartiet vill förbjuda omskärelse av små pojkar, precis som barnombudsmannen.
I Tyskland har debatten gått hög sedan en domstol betecknat traditionell omskärelse av småpojkar som ett övergrepp. Förbundskansler Merkel menade att Tyskland kommer att bli utskrattat i världen om man förbjuder omskärelse, och Förbundsdagen var snabba med att fatta en resolution att formellt legalisera traditionell förhudsamputation, men frågan lär bli ett fall i författningsdomstolen. Flera tyska partier är splittrade i frågan, och en opinionsundersökning beställd av tidskriften Focus visar att även väljarna har delade åsikter, men en övervikt för ett förbud. Ett par schweiziska sjukhus har deklarerat att de inte längre kommer att utföra omskärelser på religiös indikation och samma beslut har nyss fattats i en österrikisk delstat.
Den tyska debatten har förstås spillt över till den anglosaxiska världen, och i England har en tongivande rabbi gått ut och berättat att prins Charles och hans bröder minsann är omskurna av en judisk mohel, som om det skulle vara ett starkt argument för att bevara traditionen.
I Danmark föreslog Børnerådet 2008 ett förbud mot omskärelse, men dåvarande helseministern sopade det under mattan. Nu har frågan väckts på nytt av flera stora danska partier; Venstre, Dansk Folkeparti, Enhetslisten, Liberal Alliance. Även danskarna har insett att detta inte är ett ingrepp utan komplikationer. Mellan 1996 och 2012 har 65 fall av patientskador i samband med omskärelser anmälts. Jag vet dock inte om alla var efter operationer utan medicinsk indikation. Överrabbin Bent Lexner hävdar att han omskurit över 1000 drænge utan komplikationer, men tidigare klinikchef vid Rigshospitalet, Preben Kirkegaard, säger att Lexner ljuger för han har själv sett pojkar med skador, och även efter ingrepp utförda av rabbi Lexner.
Tradition står mot modernitet och barns rättigheter. Till sist måste religiös praxis ändras, som skett på många andra områden redan.