En kvinna som i barndomen hade tvångssymtom, och i tonåren anorexia, drabbades i ung vuxen ålder av plågsamma symtom med hjärtklappning, yrsel, rädd att vara ensam, rädd för att dö, oro för cancer, illamående, smärtor, stickningar i huden. Undersökning på akutmottagningen fann inga tecken till kroppslig sjukdom och hon sökte hjälp på Vidarkliniken.
På den antroposofiska vårdcentralen fick hon sjukskrivning och behandling med rytmiska insmörjningar och antroposofiska läkemedel: 20 droppar T Cardiodoron (ulltistel, bolmört och gullviva) tre gånger dagligen, Aurum D10/Stibium D8 (homeopatiskt utspätt guld och antimonsulfid) två gånger dagligen och 15 droppar Arnica (slåttergubbe) D3 tre gånger dagligen.
Denna polyfarmaci verkade dock inte hjälpa så efter några månader när ångesten ökat och hindrade patienten att lämna sitt hem ändrades den farmakologiska behandlingen till 20 droppar Bryophyllum Argento culta 1 % (extrakt av växten öronkalankoe odlad i silverbehandlad jord) tre gånger dagligen och inj s.c. Argentum D6 + Conchae D7 (homeopatiskt utspätt silver respektive ostronskal) tre gånger per vecka. Hon etablerade också en kuratorskontakt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
Patientens läkare, den antroposofiske allmänläkaren PA, var pessimistisk och bedömde att det skulle ta bortåt två år innan patienten blev bättre. Men eftersom patienten i barndomen hade upplevt ett verkligt psykiskt trauma (en familjemedlems svåra fysiska sjukdom) under livets andra 7-års period bedömde man att detta hade drabbat både emotionell mognad och utvecklingen av det "rytmiska systemet". Hennes antroposofisk-medicinska diagnos var stressorsakad ångest på basen av störning i det juvenila rytmiska systemet.
Med utgångspunkt i denna diagnos valde man att nu att efter ett halvår addera behandling med eurytmi, antroposofisk rörelsebehandling. (Länk till video här.) De veckovisa behandlingarna föregicks av rytmisk insmörjning av njurarna (?) med kopparsalva. Efter explorativ eurytmi fann den diplomerade eurytmiterapeuten JS klara svårigheter, och hennes eurytmidiagnos av "inandning-uppåt-syndrom" gav stöd till misstanken om en störning i det rytmiska systemet.
De eurytmiska bokstavsgester som denna patient ansågs ha särskild nytta av var först I-A-Å och B. Senare lades R och M till, och efter en månads behandling kunde patienten börja arbeta halvtid. Mellan behandlingarna utförde patienten sina rörelser hemma på egen hand. Läkaren tog bort injektionsbehandlingen och lade istället till 20 droppar Hypericum Auro culta 1 % (extrakt av johannesört odlad i guldbehandlad jord), 20 droppar 3 gånger dagligen.
Förbättringen fortsatte, patienten kunde göra en skidresa med vänner, började arbeta fulltid och behandlingen verkade alltså mycket framgångsrik. Ett par år senare återföll patienten i ångest, och även om ett halvårs eurytmibehandling åter upplevdes nyttig sökte patienten vidare till den vanliga psykiatrin, fick diagnosen tvångssyndrom och sedvanlig skolmedicinsk behandling med SSRI och KBT.
Fallet bedöms visa hur eurytmi framgångsrikt kan behandla ångesttillstånd och Vidarkliniken är stolta över att ha publicerat detta fall i en mindre alternativmedicinsk tidskrift. "Denna vetenskapliga publikation var ett resultat av kurser som genomfördes på Vidarkliniken under 2006 och 2007 riktade till läkare och terapeuter." Jag tänker mig att eurytmibehandlingen nog gav patienten hopp och ett eget ansvar i behandlingen, men om det var eurytmi, kuratorskontakten eller tiden som gav förbättringen går knappast att avgöra.
Det som jag tycker är upprörande är inte bruket av mystiska rörelser och gester i eurytmin, utan att patienten i ett antal år undanhölls normal psykiatrisk behandling och att det i Sverige är tillåtet att våra skattepengar går till allmänläkare som sysslar religiös medicin med helt egna diagnoser och homeopatiska låtsasbehandlingar. Vad säger Filippa Reinfeldt?