Även om psykiatrin i Sverige långsamt rör sig åt rätt håll, delvis med hjälp av statliga extrapengar, så borde det gå betydligt snabbare. Statskontoret ger i sin utvärdering den statliga psykiatrisatsningen med tvekan godkänt. Jag hade inte varit lika snäll. Jag tycker att man även borde bedöma landstingens insats i psykiatrisatsningen och då hade det definitivt blivit underkänt.
Trots mycket extra pengar från staten så är psykiatrin den del av sjukvården som har den långsammaste tillväxten. Primärvård och den somatiska sjukhusvården växer betydligt snabbare. Detta utan extra statliga pengar. Det tyder på att landstingens egen satsning på psykiatrin är väldigt dålig. Statskontoret visar också i sin rapport att det trots den statliga satsningen arbetar färre personer inom psykiatrin i dag än det gjorde före satsningen.
Psykiatrin behöver förstärkta resurser, men det är inte det enda skälet till de långa köerna och den ofta rätt dåliga vården inom psykiatrin. Psykiatrin har lamslagits av interna strider mellan olika ideologier och olika professioner. Även om de fortfarande kan blossa upp verkar det nu som om majoriteten av dem som arbetar inom psykiatrin har insett att olika behandlingsformer kan komplettera varandra och att alla yrkeskategorierna behövs.
Nu gäller det i stället att samla all den kunskap som faktiskt finns och dra åt samma håll. Koncentrera arbetet till att ge så många patienter som möjligt så bra psykiatrisk vård som möjligt.
Som om det inte räckte med resursbrist och interna strider har psykiatrin dessutom problem med hur den ska arbeta tillsammans med både kommunernas omsorg, primärvården och den somatiska sjukvården.
Med dessa utmaningar är det inte konstigt att psykiatrin ibland fungerar haltande, men det finns också massor med riktigt bra psykiatrisk sjukvård. Ett exempel är Hamnen i Gustavsberg med en fungerande första linjens psykvård för barn och unga. Ett annat är arbetet vid Sahlgrenska för att förbättra och minska tvånget inom slutenvården. Ytterligare ett spännande exempel är allmänpsykiatrin i Gävle som på ett systematiskt sätt lyckas diagnostisera och behandla enligt all den kunskap och de riktlinjer som finns i dag.
Dessa tre är bara några få av många goda exempel. Visst behöver psykiatrin mer pengar, men det är också dags att låta sig inspireras av dem som bedriver en framgångsrik psykvård.