I dag finns det inget motstånd till att medborgare bör ha möjlighet att välja mellan olika utförare av offentligt finansierad välfärd. Däremot finns det en diskussion om vilka dessa utförare ska vara. Framför allt finns det tveksamhet till vinstdrivande privata utförare.Det enda politiska parti som säger helt nej till privata företag i välfärden är Vänsterpartiet som av grundideologiska skäl ansar att all välfärd ska vara offentligt driven.
Det som oroar mig inför nästa val är vilket beslut Socialdemokraterna kommer att fatta på sin kongress, speciellt efter LO:s märkliga beslut om generellt vinstförbud inom välfärdssektorn kombinerad med ett nej till Lov. Blir detta verklighet kastas utvecklingen inom välfärdssektorn tillbaka decennier.
Dessutom vet Kommunal, som organiserar LO-medlemmar inom välfärden, att det är så. Nu har LO centralt och Kommunal försökt hitta en modell där det är möjligt att ha privat företagande inom välfärdssektorn. Förslaget är en märklig kompromiss som innebär att kommuner och landsting får göra som de vill om de har en politisk majoritet för det, men staten får inte påtvinga dem någon privatisering.
Det var spännande att lyssna till Kommunals ordförande Annelie Nordström på vår debatt om vinster i välfärden. Hon konstaterade att när det gäller äldreomsorg spelar det ingen roll för kvaliteten eller arbetsförhållandena om vården utförs av en offentlig utförare eller ett privat företag. Det finns usla och bra arbetsgivare hos båda, men en sak är uppenbar: Villkoren för dem som jobbar är alldeles för dåliga för att man ska kunna förvänta sig bra kvalitet.
Om kommunals röst hade fått bestämma inom LO är jag övertygad om att vi hade fått kloka beslut. Men nu är det uppenbart att LO-förbund, som huvudsakligen organiserar manliga arbetare, har bestämt sig för att privat är något fult inom de kvinnodominerande yrkena. De har till och med skaffat sig ett eget institut, Katalys, som fortsatter krypskyttet mot privata välfärdsföretag.
Jag begriper inte varför dessa män är så rädda för att kvinnor inom välfärden kan få jobba inom privata företag. Det kan väl inte vara så att de är rädda för att en välfärd, som bygger på hög kvalitet till rimligt pris och utförd av privata företag, kommer att driva upp lönerna inom dessa kvinnodominerade låglöneyrken och att det i sin tur kan leda till att deras egna löneutrymmen begränsas?