Marions blogg

Uppdatering...

Så tog jag steget själv förra veckan efter en impulsfundering på tisdagskvällen och samtal med arbetskamrater, att säga upp mej själv.

Var ledig på onsdagen, gick då på en arbetsintervju på ett Apotek1 i relativt centrala Oslo, 45 minuters promenad med karta i handen ifrån min lilla 30 kvadratare. Chefen var väldigt trevlig och lugn.

Torsdagen förra veckan ringde jag min chef och sa upp mej, några timmar senare ringde nya chefen och sa att jag fick jobbet, och fick lov att börja jobba direkt! Utan CV eller referenser, hon gillade min personlighet och litade på mej och det är väl tur att mitt i allt kaos så gillar folk iallafall min personlighet!

Måste nog säga att något så galet hade aldrig kunnat hända i Sverige eller Stockholm, att man säger upp sej och har ett jobb igen direkt samma dag. Men nu är man i Norge, möjligheternas land för svenskar och för farmaceuter.

Anledningen till att jag sa upp mej var helt enkelt att det "blev för mycket" för mej. Personalen där jag jobbade innan var visserligen fantastisk, men jag jobbade inte som farmaceut, det var intensiv upplärning, kritik, kommentarer och ständiga kontroller. I en framtid kanske jag kommer att arbeta som ambulerande.

Först nu förstår jag vad det innebär, man reser runt och ska vara ensam farmaceut, vilket i stort sett är att kunna ha kapaciteten och kunskapen av att vara apotekschef, man står för informationen till kunder och ska kunna allting, alla sjukdomar, läkemedel, rutiner, pärmar, koder och datorer. Man ska vara den som vilsna apotekstekniker kan vända sej till, själv har man ingen att vända sej till. Jag trodde man var ambulerande och bara reste runt, helt enkelt. Jag tänkte på det svenska systemet med enbart farmaceuter i recepturen. Det är nog bäst i så fall i Norge att det bara är smarta apotekare som reser runt, så kan jag få gå till mitt trygga jobb varje dag och träffa stammisarna.

Jag hade min första dag idag på jobbet! Underbart !!! Jag jobbade självständigt, och försökte vara överallt. Det var trevliga arbetskamrater och en glad och lugn chef. Första dagen och jag trivs redan! Arbetstiderna blir kl 9-17 varje vardag, arbeta som ensam farmaceut blir det på lördagar.

Klädbytet går ifrån vitt och mintgrönt, nu till svart och blått. Jobbet har jag till 31 mars 2011 om jag vill det, på heltid.

Lite lagar och paragrafer

Jag är otroligt nöjd med alla kommentarer och feedbacken jag fick på mitt senaste inlägg. Jag tänkte skriva ett nytt inlägg innan jag somnar, för att bryta isen lite och berätta lite roligare saker!

En dag som jag jobbade på apoteket, gick jag fram till en kund och frågade om denne hade fått hjälp, till svar fick jag, "är du skåning?". Otroligt men sant, norrmännen är väldigt glada i skåne och skåningar, varför förstår jag inte. De har svt 1 och svt 2 här, så dem lär ju sej svenska redan som småttingar. Det spelas Timbuktu om man går in på JC, och det jobbar svenskar i varje butik känns det som.

Jag har hemlängtan och saknar arbetskamraterna i Stockholm på KS, jag saknar Kalmar. En sak som jag har önskat flera gånger senaste året, det hade varit att gå om min utbildning med den erfarenheten som jag har nu. Det är först nu, som man egentligen hade haft nytta av alla böckerna, föreläsningarna och hade kunnat sätta sej in i allting.

Upplärningen fortsätter, och det är väl bara att ge allt, antar jag. En vän till mej mailade ikväll den norska apoteksloven, som verkar motsvara svensk LM författning. TACK! Den hade jag behövt dag 1. Men bättre sent än aldrig. För tillfället har jag 5 gamla klasskamrater i Norge som arbetar.

Här kommer lite intressanta och nyttiga länkar för er som inte är i Norge, samt för er som kanske vill hit och arbeta:

www.legemiddelhandboka.no

www.felleskatalogen.no (motsvarigheten till svenska FASS)

http://www.lovdata.no/for/sf/ho/xo-19980427-0455.html (motsvarigheten till svenska läkemedelsförfattningar, den jag nu ska plugga igenom)

Avslutningsvis ska jag glädja alla som önskar mer akademiskt innehåll, mina favoritparagrafer hämtat ifrån Felleskatalogens "forskrift om rekvirering og utlevering av legemiddler fra apotek";

§ 7.3. Nødekspedisjon. Dokumentation i 1 år..

§ 10.3. Prisskillnad, man ska alltid ge och försöka sälja det billigaste.

§ 10.4. Receptfria LM bör inte lämnas ut om man misstänker missbruk. Man har rätt att neka kund att köpa !!

Ovanstående paragrafer hade jag gärna sett införas i sverige, för där är det nämligen tvärtom. Man fick ju aldrig neka folk att köpa treo eller laxermedel, och man skulle aldrig säga att det fanns något billigare alternativ.

Jag ser fram emot fler spännande och givande kommentarer!

Detta är mitt meddelande till er...

Så har jag nu prövat lyckan sedan 5 januari, ca tre veckor har jag jobbat på upplärning. Det har varit en tuff period, det har varit massor med olika regler. Hade ett möte med chefen idag, och fick beskedet att jag blev avskedad!

Ni läser rätt. Grunden till det var, att de tyckte att jag verkade osäker.

Jag har inte fått några papper på regler eller förordningar som gäller i Norge. Jag har fått lära mej t.ex. att det finns 3 olika regler för p-piller. Sedan finns det såklart regler för allting. Recepten skrivs på vanliga vita papper... Stämplar snos och recept förfalskas.. Det finns i regel 2 olika recept, "blå" och vita, osv.

Det kom in en person med en tom läkemedelsask, 100 stycken. Hade inget recept, och inga tabletter kvar hemma. Då gjorde jag en så kallad nödexpedition, och lämnade ut 30 stycken. Vilket man såklart, absolut inte gör i Sverige. I Sverige gäller recepten stenhårt, och det är dem som man följer.

Jag tycker nog själv att det borde finnas lite framförhållning hos en patient, att om man har 100 tabletter borde man väl ha koll på när man har 10 kvar, att faktiskt skaffa sej ett nytt recept ?
Sedan finns det "anbrudd", det är när man bryter en förpackning. T.ex. att en patient bara ska ha 60 tabletter, men det finns 100 i burken. Självklart har alla regler lite olika inställningar i FarmaPro.

Jag har jobbat som farmaceut första veckan i Norge, sedan stoppade dem mej, och jag fick jobba som tekniker och hela tiden begära kontroll av andra farmaceuter. Det mesta jag har fått klagan på är etiketterna, man ska klippa, man ska skriva siffror på rader under varann, osv. Det har stoppat mej mycket att hela tiden begära kontroll, och kunderna har fått vänta. Jag är farmaceut, och tänker jobba som farmaceut.

Att vara farmaceut i Norge, är att göra precis som man själv behagar efter egen logik och moral. En kund skulle ha 30 st tabletter 500 mg. Och det fanns inte inne, det fanns däremot 100 st tabletter 250 mg. Så det som hade varit rätt för MEJ, det hade varit, 1, ringa läkaren och förklara för dem, men de hade såklart stängt. 2, att göra "anbrudd" och ge ut 60 st tabletter på 250 mg. Jag skrev etikett iallafall, och skrev på den "ta 2 tabletter dagligen". En kollega jag frågade om råd, sa till mej att lämna ut 100 st tabletter, för det "spelar ingen roll", och ändrade på etiketten så att det stod "används som avtalat med läkaren", "för då har inte vi gjort något fel". Vilket går emot alla mina principer, regler och moraler.

Och det hade nog, varit ett misstag och anmälan i Sverige, men här i Norge gör man sina egna regler hur man vill litegrann.

Det är det som jag har gjort fel. Jag har frågat, jag har ifrågasatt, för jag har velat vara säker på att det jag gör är helt korrekt. Så de tycker att jag har varit osäker, och olämplig som ambulerande farmaceut.

Jag vet precis hur jag jobbar, jag är noga, jag är perfektionist ut i fingerspetsarna. Jag funderar hellre en gång för mycket än för lite på det jag gör.

Mina vänner och kollegor i Sverige och Norge som jag pratat med idag, tycker att det låter väldigt galet. I Sverige får man knappt ens sparken om man verkligen begår grova misstag vid upprepade tillfällen. Och ska man sluta på det jobbet, blir man omplacerad istället.
De begärde här, att man ska kunna allt och vara helt fullärd efter 2 veckor, utan någon som helst introduktion eller kurs i LM-hantering eller lag.

Jag har beställt norska legemiddelhåndboken, norska boken om medisinutsalg, köpt resväska. Jag avslutade mitt jobb i Stockholm som jag hade till augusti månad ut, flyttade 60 mil ner till Skåne, och flyttade hit alla mina saker till en lägenhet här. Jag har lagt ut åtskilliga tusenlappar på flyttandet, min norska autorisasjon, tagit banklån. För vad ? För att jag har frågat för att vara noggrann. Jag har varit engagerad och villig att lära mej. Ses inte det som något bra?

Jag tänker inte lägga ner mer energi på att diskutera det ens. Jag tänker söka nya jobb, och skulle det bli ett jobb i Oslo, så tänker jag aldrig igen ställa en enda fråga till en kollega, någonsin, igen.

Jag tar tacksamt emot alla kloka råd, om vilka (fackliga) regler som egentligen gäller i Norge, och vad som gäller nu med a-kassa, ifrån Sverige eller Norge ifall jag inte skulle ha ett jobb den 1 mars.

Otrevliga kommentarer undanbedes vänligt men bestämt.

Fortsättning följer.

Dags för flytt till Grönland

Så sitter jag nu i Skåne igen, i mina föräldrars hus, 60 mil ifrån Stockholm och mitt forna jobb, och 40 mil ifrån Oslo dit jag ska resa på måndag för att börja jobba.

Det känns fantastiskt på många sätt och vis. Dels att slippa Stockholm som är så fantastiskt men jobbigt, eftersom man alltid reser 1 timme för att komma till och från jobbet eller vänner. Det var väldigt påfrestande att alltid ta med sej allting på morgonen som man behövde för dagen, smink, finkläder, träningskläder, osv. Nu ska jag bo i Oslo. 40 mil ifrån föräldrarna och en flygresa bort ifrån Stockholm. Och Oslo är fantastiskt. Man kan gå överallt, och slipper alla resor. Jag kommer att bo nära centralstationen i ett område som kallas Grönland, och det är ju bra som ambulerande att ha nära till stationen när man ska resa iväg, eller när man kommer hem.

Jag fick till slut ledigt denna veckan och dessa 3 dagarna, för det hade varit väldigt tokigt att resa upp och ner, och lägga ca 3000 kr med alla omkostnader för att jobba, sedan ner igen 60 mil hit, och flytta 40 mil upp.

En flytt till Norge är inte helt okomplicerad. Men det viktigaste är väl att först ha en adress, sedan att gå till skatteverket både i Sverige och i Norge.

Så nu börjar en ny lärotid för mej. Jag ska lära mej datasystemet för Norge, eller kanske Vitus har ett eget, vem vet. Sedan även lära mej norsk läkemedelslag. Jag har fått veta att det ska vara enkelt och okomplicerat, och att det är lättare att arbeta i Norge än i Sverige. Tydligen är det så att i Finland och Norge får man sälja läkemedel över disk som inte är narkotiska preparat till en farmaceutisk kollega. Vilket är bra för jag vill iallafall ha koffeintabletter.

Jag ser fram emot att lära mej dessa nya saker, datasystemet och lagarna där. Och jag ser fram emot att resa och träffa nytt folk, se Norge ifrån ett tåg i lugn och ro, och bo på hotell med min lilla dator, och titta på svensk TV på svt play eller tv4 play. Och att ha en fast boplats, en fast anställning och ha närmare till mitt hem i södra Sverige.

Till er som inte vet, det är 20 procent skatt de första 2 åren man jobbar i Norge, sedan är det 36 procent skatt. Fast det kan väl kvitta lite om man har en lön närmare 40 000 kr. Folk försöker skrämma mej med att allting ska vara dyrare i Norge, och jag fortsätter att vara envis med att jag hittat väldigt billiga kläder i Levisbutiken och på Vero Moda, med flera ställen, och billig mat på Ica.

Avslutningsvis kan jag skriva att jag har varit på julfest och delat bord med Apoteket Farmacis chef för Stockholm/Gotland. Det är tragiskt att cheferna inte är farmaceuter och fattar hur det ser ut att jobba på golvet. Det enda de tänker på är pengar och nedskärningar, och de har en väldig optimism med hur man kan revolutionera arbetarnas kapacitet och ork.

Han sa nämligen att istället för att anställa fler folk, så kan man hitta luckor i systemet som man kan förbättra. Vilket är sant, men jag har lite svårt att se hur det ska gå till på min gamla arbetsplats. Och för all del, de är ju ekonomer och kan handel, men de kan inte farmaci så man får kanske ha lite överseende, men jag har mer förtroende för en farmaceut på golvet. De kan inte hur lång tid det tar för en läkemedelsberedning att göras, eller vad det krävs. Framförallt tänker jag på cytostatika som är så olika i kvalitet för upplösning och spädning.

Det hade ju varit en dröm att de kommer in en vecka i beredningsrummen och ser hur allting går till.

Och det hade varit en dröm, ifall alla på min gamla arbetsplats kan allting. Så ser det inte ut nu, det är vissa få som kan datasystemen och pappersarbetena, resten får alltid sitta och blanda. Systemet och företaget blir sårbarare.

Vad jag hade velat se, är mer vilja och samarbete. Mer vänlighet och engagemang ifrån alla håll och kanter, och framför allt, mer kunskap. För kunskap är makt och sparar tid.

Lyxlägenheter i Oslo...

Nu har jag fått jobb i Norge

Förra veckan var en ytterst intressant och givande vecka. På torsdagen var jag på möte med Farmaciförbundets yrkesråd för receptarier och apotekstekniker, och vi hade två gäster från Norges Farmasiforbund på plats som berättade om hur en teknikerutbildning är upplagd i Norge.

FF har nämligen utarbetat en utbildning nu för tekniker i Sverige som ska bli tvåårig. Detta för att inte de nya aktörerna ska kunna hitta på vilket bus som helst och låta vem som helst arbeta med rådgivningen.
 
Under helgen var jag på FF:s Idéforum, och fick där lyssna på KD:s chef som råkar vara ifrån Ängelholm (min stad), men hon pratar desto bredare skånska än mej vilket var förvånande. Hur som helst, KD ska ju arbeta ihop med Coop för shop-in-shop och det var det gamla vanliga snacket om att all personal kommer att få det hur bra som helst.

Stefan Carlsson var även han på plats, och få personer jag har träffat har varit så drivande, positiva och inspirerande som honom. Han ger verkligen ett intryck.

Apoteket AB har tydligen gått med 900 miljoner i vinst enligt kvartals prognosen (eller vad det kallas). Det är ju då konstigt att man på mitt arbete inte ens har råd med julfest och drar in på fruken på tisdagar och drar in på allt möjligt annat. Vart tar pengarna vägen?

Min önskan till KD och Apoteket AB är helt enkelt, anställ fler! Stressen är för stor ute på apoteken och även inom mitt arbete.
 
Nu har jag fått jobbet i Norge. Det är ambulerande farmaceut inom Vitus. Start är i Oslo den 4 januari, så NU har jag bråttom att hitta bostad! Lönen är ohyggligt bra. Som jag skrev i mina kommentarer, jag har alltid varit nyfiken på Norge för att bilda mej mer erfarenheter och jag har en stor kunskapstörst.

Och min anställning här gäller till nyår enligt mitt nuvarande kontrakt. "Autoriserad reseptarfarmasöyt" blev jag den 4 november, lagom som födelsedagspresent. Jag trivs oerhört bra här på plats med mina arbetskamrater, och känner verkligen stort utbyte varje dag med mycket skratt. Jag kommer att sakna deras skämt och deras omsorg om mej. Och känslan av att jag verkligen kan vara mej själv. Det är mej en stor sorg att resa härifrån. Stockholm är underbart.

Men nu väntar nya utmaningar och jag tänker inte titta bakåt.
 
I Norge har man smarta ord måste jag säga, det hade varit bra att införa dem även i Sverige. Där säger man receptariefarmaceut, och provisorfarmaceut (apotekarfarmaceut). Det låter väl helt underbart? På det viset slipper man alla frågeställningar och förklaringar.
 
Jag återkommer!

Ha en trevlig fortsatt arbetsvecka och helg!

Snart är jag "autoriserad"

Mot Norge

Så är det höst, och vi laddar för en massa förändringar på mitt arbete. Vi fakturerar i ATS och så förs det över mer och mer av våra beredningar i SALT, något som är rörigare än det låter. Men det är i alla fall lärorikt! Och intressant. Vi kommer på nya rutiner och ändrar om överallt, så att det ska underlätta vårt arbete.

Övergången ifrån apoteket, SA och EA och nybildningen av Apoteket Farmaci är fortfarande ungt, bara ett år gammalt om jag minns rätt. Innan hade man allting samlat, inget att tänka på så direkt, men det är klart att det är rörigt, när man ska gå ifrån en enda samlad enhet till flera små enheter inom samma fikarum.

Min anställning går mot sitt slut, men idag fick jag förlängt till nästa år, augusti. Det händer saker, och jag ska på arbetsintervju i Norge, och reser snart igen till Oslo. Så länge man är ung och singel så ska man nog passa på, har jag fått höra. Och visst är det skoj, alla nya erfarenheter och allt nytt som man får se. Vad jag väljer, det visar framtiden. Mina arbetskamrater delar min glädje. Telefonsamtalet fick jag ifrån Norge redan kvällen efter jag skickat iväg min ansökan.

Efter ett år på Karolinska inom beredningar, så har jag nu fått lära mig hantera kontoret. Att sitta och bereda, det kan man göra i lugn och ro, men att vara på kontoret kräver enorm simultanförmåga och stresstålighet. Läkare ringer, man ska ringa läkare, reda ut kliniska prövningar, prata med arbetskamrater, plocka fram saker de behöver där inne, svara i telefon hela tiden, skriva in beställningar och göra beräkningar. Även sortera in papper i alla dessa pärmar. Well, det är mycket, men det är kul.

Idag var jag på blodgivning, och det är något som jag tycker att alla borde göra.

Jag skickar iväg papper nu i dagarna för att ansöka om norsk receptarielegitimation, en process som var överdådig! Man ska ha stämpel och underskrift av en advokat! På pass, examenspapperna och legitimationen. Passet hade jag här, och papperna i Ängelholm, lite komplicerat men inget som inte går att lösa med hjälp av familjen. Sedan kostar det 1000 kronor, men efter det är man receptarie även i Norge.

Jag trodde jag satt säkert i Apoteket Farmaci

Desinficerad och klar

Har tvättat mej i Descutan, så jag är ordentligt klorhexidinifierad... Det kom i ögonen lite, och sved faktiskt i näsan! I morgon ska jag opereras. Att tvätta sej med Descutan i duschen var som att bada skumbad, nästan riktigt roligt! Skrubba hit och skrubba dit och skum överallt som aldrig tog slut hur mycket man än sköljde. Så det var nog inga problem att bli desinficerad och nu kan jag den produkten, ifall någon skulle vilja fråga mej. =)

På min semester som jag hade nu i en vecka nyligen var jag i Skåne. Bland annat i Malmö, på ett apotek i nya köpcentrat på Värnhem, hemmaplan för mej eftersom en bästis bor där sedan flera år tillbaka.

Jag var tvungen att köpa koffeintabletter och tuggummi. Till alla de som dricker kaffe; kom inte och klaga på att jag tar koffein i tablettform. Det är precis samma verksamma ämne. Dessutom är jag inte beroende!

Hur som helst, så lade jag märke till snurran som var bakom farmaceuterna i receptdelen. Live!! Jag som bara har läst om det förut, men aldrig sett det. Det är alltså en plockmaskin som är bakom farmaceuterna så att de bara behöver stå hela dagarna och inte gå någonstans. Det var fascinerande.

Jag saknar Apolivas hudcreme, den som var i en liten blå trekantig förpackning, med en fyrkant på toppen som man tryckte på och så kom hudkrämen ut! Den luktar sagolikt. Varför är den borta ur sortimentet ? =(

Var ytlig, trevlig och sälj bra...

Kliniska prövningar och annat

Jag vet inte var jag ska börja

Jag tror att receptarier faktiskt kan mer

Omregleringen är sann. Monopolet har fallit. Debatten känns än mer politisk och ekonomisk än förut. Det är mycket som sker just nu. Farmaciförbundet (FF) kämpar för allas rättigheter, Sveriges Farmaceutförbund (SFF) kämpar för apotekares rättigheter. De skickade ut ett brev till apoteken om att de tycker att enbart apotekare ska vara chefer, äga apotek och vara läkemedelsansvariga.

Mina farmaceutiska favoritord

Värre än en djungeltrumma

Skönt att slippa jobba på apotek för tillfället

Har nu suttit och läst lite av Celinas blogg-inlägg, och jag får genast prestationsångest. Jag är inte alls så insatt i omregleringen, och önskar att jag vore mer fackligt insatt. Men denna bloggen ska bara vara min, och min att göra vad jag vill göra med den; nämligen skriva om min vardag i arbetslivet, och mina tankar och funderingar.

Jag tänker inte vara politisk, jag tänker inte argumentera, däremot om jag har åsikter som kliar i fingrarna tänker jag inte tveka att skriva om dem.
 
Efter en kort titt på hemsidan ser jag att det är väldigt mycket apotekare som har åsikter, och nästan enbart av den anledningen måste jag ju skriva. =)
 
Klockan är halv 10 på kvällen, kom hem för några timmar sedan efter en arbetsdag och snabbdusch efter att ha jobbat på cyto på Karolinska (Solna). Sitter och funderar på om jag ska börja klockan 7 i cyto imorgon och hjälpa arbetskamraterna några timmar innan jag går över till sterilen. Jag ska ju egentligen jobba 8-16 i sterilen imorgon, något som jag verkligen alltid ser fram emot och gillar. Jag ska vela lite till... är trött... och måste i så fall gå upp kl 5 på morgonen, och hade ju tänkt träna imorgon...  =/
 
Jag är glad över att jobba i Stockholm, och där jag jobbar. Det är spännande och utvecklande, och vi är ett bra team. Vi ställer upp för varandra. =) Och i dessa tider känns det faktiskt bra, att (ursäkta mej), slippa jobba på apotek... Med denna ovissheten som de "lever" med, man har ju hört lite med de som jobbar på apotek. Det känns som att man sitter "säkert" inom Apoteket Farmaci AB.
 
Om än blir jag lite rädd för att "kunna för lite", jag vill ha apoteksjobb vid sidan om, för att få in så mycket kunskap som möjligt, för att få jobba med ATS och pillerna. Idag fick jag ett samtal ifrån ett gammalt jobb jag har sökt här i stockholm, får se hur det går! Kunskap är alltid bra, stress mindre bra, prioritera?
 
Såg förresten apotekets nya förpackningar häromdagen, ACO;s sortiment tror jag det var, fint!! Apoteket AB kämpar in i det sista ser man.
 
Marion Meyer