Analys: Gammalt förslag om avgift borde dammas av
2010-02-05ANALYS: Frikortssystemet är kraftigt kostnadsdrivande. Det är hög tid att damma av Olof Edhags insomnade förslag om en avgift vid uttag när högkostnadstaket har uppnåtts. Systemfelet kostar mångmiljonbelopp - och måste rättas till.
Det svenska högkostnadsskyddet, som är utformat enligt en trappmodell, ser till att ingen behöver betala mer än 1 800 kronor för läkemedel under ett år.
När denna summa betalats har kunden kvalificerat för ett frikort. Kortet gör att alla ytterligare läkemedelsuttag under den kvarvarande delen av året, räknat från det första betalade uttaget, blir helt gratis.
Naturligtvis är det viktigt med ett generöst högkostnadsskydd när det gäller läkemedel i ett välfärdssamhälle, inte minst för äldre och långtidssjuka.
Men att systemet med frikort är kraftigt kostnadsdrivande är ingen nyhet. När "fribiljetten" utfärdats ökar plötsligt läkemedelskonsumtionen, mätt som uttag, med mellan 20 och 30 procent (Jag har tyvärr ingen referens på siffran, men den har angivits i riksdagsmotioner). Frikortssystemet missbrukas.
Apotekspersonal har länge kunnat observera problemet på nära håll. Nu senast lyftes det fram av läkaren Osama Al Rayyes i ett debattinlägg i Dagens Medicin och Dagens Apotek.
Den spärrmekanism som finns i dag, att en person bara får hämta ut ett läkemedel för långtidsbruk på ett givet recept var tredje månad, är svag.
Den kan lätt kringgås genom "rundvandring" till olika läkare med syfte att skaffa flera recept och påståenden om borttappade recept.
Bäst vore förstås om förskrivare och apotekspersonal med automatik hade en bättre överblick av en patients alla läkemedelsförskrivningar och uttag.
Läkemedelsförteckningen finns ju - men användning av den kräver kundens medgivande. På den politiska planhalvan har den personliga integriteten här vägt tyngre än såväl medicinsk säkerhet som en uppenbar risk för missbruk av systemet (Den aktuella lagrådsremissen som vi skrev om förra veckan berör främst överföring av krypterad information från förteckningen till landstingen).
En mer framkomlig väg i det korta perspektivet vore därför att införa en avgift på 25-40 kronor per expeditionstillfälle när frikortsnivån uppnåtts.
Liknande regler finns i flera andra länder, och skulle antagligen minska den oskäliga uthämtningen en hel del.
Det en expeditionsavgift inbringar skulle lämpligen kunna delas mellan det offentliga och apoteken. De senare skulle den vägen få en välkommen förstärkning av den svaga handelsmarginalen på receptsidan. Den stora samhällsvinsten ligger förstås inte i själva avgiften, utan i minskat missbruk av frikorten.
Stat och landsting förlorar dagligen stora belopp på det haltande frikortssystemet. Olof Edhag, som utredde apotekssystemet under socialdemokratiska regeringar i slutet av 1990-talet, föreslog en avgift av denna typ. Men Lars Engqvist, som var socialminister när utredningen blev klar, dödade förslaget omedelbart, trots att de flesta remissinstanser var positiva.
Inga prishöjningar för patienterna, var budskapet.
Alliansledamöter i riksdagen har under socialdemokratiska regeringsår själva motionerat om en avgift av denna typ, men nu tycks det ändå inte bli någon under nuvarande mandatperiod.
Problematiken och förslaget är välkänt och ganska okomplicerat - det kunde mycket väl ha adderats till någon av de kommande propositionerna på apoteks- och läkemedelsområdet.
Men det verkar som alliansregeringen resonerar precis som Lars Engqvist. En avgift är åtminstone under ett valår för politiskt kontroversiell. Kanske resonerar man att en avgift, om den tidsmässigt införs i samband med med omregleringen, skulle kopplas ihop med densamma och förmörka synen på reformen hos allmänheten.
Fler redaktörsinlägg
Skriv kommentar
Dagens Apotek vänder sig till yrkesverksamma inom läkemedelsområdet och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Högkostnadsskyddet fastställdes väl 2002 till 1800 kr.(?) den summan har inte indexuppräknats sedan dess. Enligt KPI borde frikort numera ges vid ca 2000 kr. Alltså borde det finnas utrymme att höja egenavgiften, vilket lämpligen kan göras via en uttagsavgift.
Anmäl kommentar
Jag är inte säker på att en avgift är ett bra system. Däremot ökade möjligheter för apotekspersonal (jo, vi har faktiskt apotekstekniker som jobbar med recept också) att "bromsa". Om uttaget är gjort såpass nyligen att ett nytt uttag inte medges inom högkostnadskortet ska vi kunna neka förmån, oavsett hur många recept det finns. Det samma gäller vid intervall på recept, där finns också ett utbrett fusk som kanske rör kostnadsproblematiken, däremot missbruk.
Anmäl kommentar
"men t ex 40 kr per recipe blir ju en del om man har många recept."
Precis. Dom allra sjukaste med flest recept är dom som kommer drabbas om ett sådant förslag går igenom. Jag förstår att det kan vara svårt för en del att förstå, men bara någon/några hundralappar i extrakostnad kan vara en STOR summa för en del i Sverige 2010! Jag har träffat personer som inte har råd att ens komma upp i högkostnadsskyddet, inte sällan ensamstående föräldrar, sjukpensionärer och liknande. Det verkar enklare att börja i rätt ände, och se till att det inte skrivs ut mer än vad som behövs, istället för att krångla till det och fördyra för patienterna!
Anmäl kommentar
Det här ser jag varenda dag på apoteket. "Jag tar all som går!". "Även penicillinet/örondropparna/kortisonsalvan som skrevs ut för 11 månader sen?" "Ja, det är lika bra! Man vet aldrig när det behövs!". Bara det är gratis liksom...herregud!
Ofta har dessa människor dubbla recept på nästan allt så de kan hämta ut rubbet varje månad (istället för varannan). Sen blir det ofta tjafs och missnöje för att inte exakt ALLT är gratis, t.ex. merkostnad för originalpreparat och saker utan förmån: "men jag har ju frikort!! Det ska inte kosta mig nåt!".
Väldigt väldigt ofta lämnar de också in oöppnade eller nästan nya förpackningar av mediciner, de har haft en årsförbrukning hemma av nåt och nu ska de byta styrka...
Nästan bara äldre som gör detta! Vet inte vad det beror på, girigheten är enorm! Svårt att hålla sig lugn med såna kunder.
Anmäl kommentar
Man skulle komma till rätta med delar av problemet om förskrivarna alltid angav max dygnsdos när de skriver "vid behov". Ger man sig in och läser författningar (LVFS 2009:13 5§) så är detta faktiskt ett krav! Men hur ofta ser man det i verkligheten? Skärpning förskrivare!
Anmäl kommentar
Visst, vi har s.k. missbrukare på apodos och vi tipsar förskrivare om att kräva läkemedelsförteckningsutdrag från patienten innan mer preparat skrivs ut, men dessa är inte system som fungerar på den stora massan. Problemet är stort, men ev. ändringar i regelverk leder direkt till hamstring och att man hittar nya kryphål och väcker ideer hos nya kategorier kunder, som inte vill vara naiva och se på när andra skor sig. Fram för mer info och kunskap om läkemedel för alla, gärna egen apotekare att träffa en gång/år som krav för uppfylla förmånen.
Anmäl kommentar
Det var Olof Edhag och inte Lars Jeding som föreslog expeditionsavgifter på 1990-talet. Långtidsminnet svek uppenbarligen... Beklagar missen, det är ändrat nu i texten ovan.
Anmäl kommentar
Ray for president!
Anmäl kommentar
Som i alla andra system finns det fuskare. Men dessa får antas vara i minoritet. Sannolikt kan man med enkla metoder få bukt på de största fuskarna på ett enkelt sätt. Sätt en regel för att alla som hämtar ut fler än 10 recept (eller 20, eller 40, eller en annan gräns) under högkostnadsperioden ska ge apotekarn läsrättigheter till läkemedelsförteckningen. Detta för att försäkra sig om patientens behandlingar, dvs överlappningar, interaktioner etc. Integritetsfrågan löst. Då får man en konkret och bra möjlighet att säkerställa god läkemedelsanvändning. Och rationell läkemedelsbehandling, ur betalaren synpunkt. Betalaren måste kräva detta, apotekarn kan få en slant för besväret, och patienten får en bra gratistjänst i form av en genomlysning av sin läkemedelslista. Busenkelt, odramatiskt, win-win-win (och fuskarna förlorar, men det var väl hela poängen?)
Anmäl kommentar
Jag tror att det blir svårt att motivera ytterligare avgifter. De kan tolkas som
1. ett sätt att tjäna pengar för apoteken
eler
2. ett sätt för staten att vilja ransonera, dvs du ska hålla nere din konsumtion trots att du har recept
Nu när vi vet att undermedicinering kostar stora belopp och att vissa kan komma i kläm om varje recipe skulle kosta 30-40 kr utöver vad som redan betalts för frikortet, kanske det skulle ligga närmare tillhands att föreslå ett höjt fribelopp (2000:-?). Det har inte höjts på mer än tio år. Ett alternativ skulle kunna vara att förkorta perioden till ett halvår. Då förkortas den tid frikortet gäller helt naturligt. Integritetsfrågorna bör inte heller underskattas, då dessa tas på stort allvar av åtskilliga kunder.
Deras förtroende för vården och apoteken kan äventyras av allt för mycket av social ingengörskonst. Det bör också slås fast mer specifikt hur stort problemet med överuttag egentligen är.
Anmäl kommentar
Om patienten har Apodos så syns alla läkemedel som ingår i ordinationerna, systemet varnar för interaktioner osv. På Apodoskortet sätts även upp läkemedel i hela förpackningar och om patienten kommer med recept föres även de in. Bra tycker jag, det är överskådligt. Kräver dock att patienten godkänner insyn. Så kan man få förteckning över alla läkemedel som skrivs ut på el-recept och tex. omvårdnadsansvarig sjuksköterska kan få hämta ut en sådan förteckning efter att ha fått fullmakt av patienten. Det kan väl inte vara så integritetskränkande för någon patient att de läkemedel som hämtas ut med stöd av högkostnadsskyddet också redovisas och begränsas så att man ej kan hämta ut fler burkar även om de förskrivits av olika läkare. Det gäller ju även skyddet för patienten själv att inte överdosera eller få i sig läkemedel som interagerar med varandra. Som distriktssköterska ser jag ibland patienternas skattgömmor i skåp och lådor. Farligt är likamedlen med olika namn och står det på burken att man tex skall ta 2 Pamol 4 gånger per dag och 2 Panodil 4 gånger per dag så finns det faktiskt personer som gör det utan att blinka. Alltså fram för begränsning av uttag så att apotekspersonalen ges en möjlighet att bromsa uttagen redan vid apoteket.
Anmäl kommentar
Jag röstar på frikort vid 1800 plus fast avgift per expedition därefter ca 30-40 kronor. Höj gärna frikortsgränsen för läkarbesök till det dubbla när vi ändå håller på, så minskar belastningen på landstingen ytterligare. :)
Anmäl kommentar
Apotekarn ja därför att systemet inbjuder till fusk. Av min erfarenhet är omfattningen av problemet mycket stor, det handlar inte om kaffepengar utan säkert hundratals miljoner årligen. Att apotekspersonal ska polisanmäla som du föreslår tror jag ingen vill. Men naturligtvis är det viktigt att majoriteten av icke-fuskare inte drabbas på ett orimligt sätt.
Anmäl kommentar
Varför skall hela systemet göras om för att några fuskar? Låt personal anmäla fuskarna om nu missbruket är så betydligt! Det är ju till syvende och sist en form av svindel de håller på med och myndigheter som utreder brott finnes!
De allra flesta drar sig för att få anmälningar efter sig, så missbruket skulle nog försvinna över en natt.
Anmäl kommentar
Namn: Om man kräver att få se í läkemedelsförteckningen för att patienten skall få ett nytt recept löser det det problemet. M.a.o ingen läkemedelsförteckning inget recpet.
Anmäl kommentar
Bert: Återigen, det kräver patientens samtycke. Förutom vid s k nödåtkomst:
http://www.minavardkontakter.se/C125755F00329208/p/KONT-7XYCAM?opendocument
Anmäl kommentar
Om förskrivande läkare begär att få se patientens gällande läkemedelsförteckning kan läkaren se hur ofta patienten hämtat ut medicin på recpt under de senaste 12 månaderna.
Förteckningen innehåller uppgifter om vilka medciner och hur mycket som hämtats ut vid varje tillfälle.
Anmäl kommentar
Eftersom varje enskild apotekare och receptarie möter minst(!) 1 sådan här patient varje dag, och det i snitt arbetar 3 på varje apotek, i landets alla 900 apotek, ca 300 dagar per år, så leder det till att problemet är större än många tycks tro.
Även den minsta förändring i rätt riktning kommer att generera mångmiljonbelopp som kan användas i andra änden till fler jobb inom vårdsektorn eller kanske, hemska tanke Hägglund, att finansiera ett välbehövt apotekarkrav på apoteken.
Anmäl kommentar
Jag brukar, i samråd med kunden, rensa bort alla dubblettrecept. Oftast är det inga problem om man förklarar för kunden vad man gör och varför. Skulle tro att jag rensat bort ett par tusen recept hittills.
Anmäl kommentar
Ansvaret bör ligga på den enskilda individen, att inte hämta lm som bara ska bunkras upp borde vara en omöjlighet.... Varför är vi så rädda för att lägga ansvar på kunden? Jag tycker det är märkligt att vi kan ge precis hur mycket som helst till kunderna utan att ha någon som helst rättighet att stoppa. "Men ta ut från det andra receptet då...." Att systemet sedan kraschar är väl självklart! Det ska inte gå att utnyttja systemet som idag men hur det sedan ska gå till.....att alla är tvingade att ha e-recept för kontrollens skull känns ju så där....Kanske börja med att stoppa överförskrivningen?!?
Anmäl kommentar
Det borde införas en möjlighet för förskrivare att makulera tidigare förskrvningar när det gäller tex. borttappade recept. Hur denna skulle utformas vet jag dock inte - koder på varje tillfälle som kan göras ogiltiga? Har nyligen upplevt dubbelförskrivingar av generiska hjärtmediciner och ett preparatbyte (sertralin till citalopram - patienten trodde de var generiska, eftersom allt verkar bytas ändå...) som lett till felmedicinering, sitter och jobbar med en rapport nu. Hade inte skett om antingen förskrivare kunnat rensa e-recept eller farmaceut haft befogenhet att rensa patienter elektroniskt sparade recept. Många patienter vill behålla gamla versioner för säkerhets - eller eknomiskt - skull. Många mäns medicin hämtas dessutom av ombud (frun) som gärna hämtar extar för säkerhets skull.
Anmäl kommentar
distirktsläkare: vilket strå drar läkarna för systemefterlevnad? Apoteken har i årtionden stått för denna kontroll. Ganska ineffektivt då man som sagt måste ha kvalitet från början för att få kvalitet som resultat.
Jag är inte speciellt rädd för att apoteken får badwill, apotekskunder är ett tåligt släkte, format under helstatligt ok i årtionden. Är betydligt mer oroad för folkhälsa.
Vad läkare skriver ut är inte alls i samsvar med vad patienterna faktiskt hämtar ut och använder. Endast vartannat utskrivet recept hämtas ut, med förmodligen sämre folkhälsa och högre sjukvårdskostnader som följd.
Många, speciellt äldre äter på tok för många läkemedel, då förskrivningen sällan ifrågasätts eller gås igenom av någon med tillräcklig kompetens.
Det är här de stora vinsterna kan göras!
Att införa avgifter för att reglera ett missbruk som som värst är att betrakta som minimalt med medel som har negativa effekter för stora massor är feltänkt. Låt apotek eller läkare anmäla vid misstanke om missbruk av systemen om nu problemen är så stora, så slutar nog de flesta fuskare utnyttja systemen omgående!
Om något skall göras med systemet, skulle jag förorda ett system mer likt det norska, med en maxtaxa på 520 kr per uttag upp till 1800kr. På så sätt kanske fattigt folk skulle ha råd att äta sina blodtryckstabletter varje dag istället för varannan, eller vid behov.
Anmäl kommentar
Bra att problemet uppmärksammas. Här finns ett ganska naivt system och en dold kostnadsbomb. Att ändra högkostnadsskyddet så att läkemedel aldrig blir gratis, men så att det inte fördyrar totalt sett för ärliga medborgare är kanske ingen matematisk orimlighet. Och då behöver det inte ses som en extra avgift. Sign "Apotekarn" verkar livrädd att apoteken ska drabbas av bad will. Men bör vi inte alla kunna dra ett strå till stacken?
Anmäl kommentar
Fuskarna kommer utnyttja systemet tills det inte blir lönsamt att göra det. Detta är jag ganska övertygad om är ett ganska litet problem. Det finns betydligt viktigare saker att ta tag i som påverkar läkemedelsnotan i större utsträckning, som att låta en klinisk apotekare vara delaktig i sjukhemspatienters och äldres förskrivning tex. Av de 1128 ton kasserade läkemedel som en annan person skrev om här, hur mycket var onödig förskrivning?
Jag anser att staten får finna andra sätt att hålla koll på systemefterlevnaden än att lägga ytterligare kontrollfunktioner på apoteksnivå. Alla som vet något om kvalitetsarbete är att man skall ha kvalitet rätt från start, för att resultatet skall bli bra. Dvs, det är på förskrivarnivå kontrollen skall ligga, inte på apoteken!
Anmäl kommentar
Problemet är följande; när personen i fråga har 3 eller 4 recept över samma preparat från samma förskrivare, och så fort vederbörnade har kommit upp i frikort, så hämtar han eller hon ut en årsförbrukning av preparatet. borde inte man kunna se i journalsystemet att personen redan fått ett recept som ska räcka ett år? under några veckor har det hänt mig att en och samma dam, kommer flera dagar i rad och hämtar samma preparat på flera olika recept, och har pratade vi om 10-12 preparat som damen stog på, hon blev märkbart irriterad att hållbarheten inte var längre än ett år för några preparat! vad ska man göra rent författningsmässigt kan man inte göra någonting...
Anmäl kommentar
Vilka är fuskarna? De som kommer in med en påse fullt med mediciner som ska kasseras (samtidigt ska ta ut "allt de får")? Eller läkare med privatkliniker som skickar sina sekreterare för att hämta ut mediciner på frikortet åt kliniken? Visst har apoteket ansvar för receptexpeditionen men hur ska apoteket agera när kunden vet hur man lurar systemet? Hur kan du vara professionell mot den kunden och tänka på kundens säkerhet när denne håller på att lura systemet mitt framför dina ögon? Vill staten minska läkemedelskostnaderna så borde man i första hand förbättra kommunikationen över länsgränserna och inte lägga ALL ansvar på apoteken...
Anmäl kommentar
Förtydligande till föregående kommentar:
Vad gäller doseringen "enligt ordination" så känns det ofta som en bekvämlighet från förskrivarnas sida. Där kan man åtminstone kräva att förskrivarna skriver ut max dygnsdos. Det borde åtminstone minska okynnesuttag av läkemedel
Anmäl kommentar
Till Annie, 19:08, 5 februari 2010:
Norge har ett sådant schablonbelopp på max 500 kr per uttag. Det borde inte vara några svårigheter att införa det även i Sverige.
Vad gäller expeditionsavgifter är det en klurig fråga. Jag tror hellre på att journalsystemen på landstingen bör göras kompatibla så att alla läkare kan se en persons journal, tillika receptutskrivning. Sedan ta en ordentlig avgift för de som "tappar bort" sina recept och vill ha nya. Något slags eget ansvar borde man ändå kunna kräva
Anmäl kommentar
Hej igen, bra med denna debatt. Unconvenient: Tja, skribenten har åtminstone jobbat på apotek, även om det var ett tag sen, och sett problemet på nära håll. Ekonomisk förstärkning av apoteken var inte min huvudpoäng. Utveckla gärna ditt resonemang. Apotekarn: Visst finns det inbyggda problem med en avgift, men din konsekvensbeskrivning känns lite tillspetsad. Trappmodellen kan kanske ändras så att folkpensionärer och andra behövande ändå inte behöver drabbas på totalen. Det stämmer nog att en relativt låg avgift inte skulle stoppa alla okynnesuttag, men t ex 40 kr per recipe blir ju en del om man har många recept.
Anmäl kommentar
Jag anser att 1128 TON återlämnade läkemedel under 2009 talar för att något behöver göras ....
Hur mycket av dessa 1128 ton är skattefinansierade?
Det är kanske dags att se över högkostnadssystemet.
Anmäl kommentar
För att en avgift skulle avskräcka fuskare så måste den vara betydlig. Folk som fuskar kommer fortsätta fuska så länge som det lönar sig, en avgift under tresiffrigt belopp kommer bara avskräcka de som behöver sin medicin, inte fuskarna. En betydlig avgift per uttag kommer att drabba stora ekonomiskt utsatta grupper som folkpensionärer hårt. Är fusket så utbrett att man kan acceptera ett lägre medicinbruk och ännu sämre compliance i en så stor grupp? De negativa effekterna för folkhälsan väger betydligt tyngre än de eventuellt positiva effekterna av systemefterlevnad!
De enda som drabbas av detta kommer vara apoteken som får sämre omsättning (och måste skära ännu mer i personalkostnader, med sämre möjligheter till riktad läkemedelsinformation som följd) och de äldre som inte kan hämta sina mediciner. Det kanske blir en marginell kortsiktig vinst på statens läkemedelsnota men förmodligen också ökade utgifter på grund av ökad dödlighet och ökade vårdkostnader.
Kort och gott, det här är ett riktigt dåligt förslag som bör få ligga kvar i sin malpåse!
Anmäl kommentar
Avgiftsförslaget är absolut vettigt sett i sin eget sammanhang och borde ha införts för länge sen. Men inte så lägligt just nu ihop med TLV-regler och ägabyten. 25-40 kr är väl högt, 20 kr skulle räcka.
Anmäl kommentar
Att författaren till denna artikel tror att apotek skulle gagnas ekonomiskt av en avgift för expeditioner på frikort kan aldrig haft ekonomiskt ansvar på ett apotek. En sådan prismodell tillsammans med TLVs nya prisregler skjuter den ekonomiska ''vinsten'' av recepthantering i sank. Hur kan någon tro att apotek är oskyldiga i nuvarande cirkus.
Anmäl kommentar
Problemet är att folk har fått det kä'rvare-många är attiga. Läs rätt: FATTIGA!
Anmäl kommentar
Precis som Apotekarn så ser jag också väldigt knepig användning av läkemedel, som troligen är en biverkan av hur systemet är uppbyggt.
Visst kan man tänka sig att alla tänkte efter före och la undan en tusenlapp så att det inte sved så förbaskat när de ska hämta sina tabletter första gången på nya perioden.
Men människor funkar inte så, jag tycker det vore bättre att ta ut ett schablonbelopp varje gång man hämtade istället, oavsett vad man hämtar. Då skulle vi förhoppningsvis få en jämnare läkemedelsanvänding och det skulle inte löna sig att lägga tabletterna på hög heller.
Anmäl kommentar
Ett förtydligande. Jag menade inte en extra avgift vid varje uttag, utan en avgift (per recipe/receptorderrad) som kickar in vid uttag när högkostnadstaket har uppnåtts. Har tydliggjort i texten.
Jag håller med ståndpunkten att läkemedelsuttag inte bör vara gratis.
Anmäl kommentar
Namn 14.48: Förstår inte varför det skulle vara så känsligt med att använda "apotekspersonal", även om jag i det här fallet förstås syftar på apotekare och receptarier. A+R ingår ju utan tvekan i kategorin apotekspersonal emellanåt...
Vore bra om vi kunde undvika fruktlöst käbblande mellan yrkesgrupper här i spalterna.
Anmäl kommentar
Är det inte ett större problem att folk INTE tar sina läkemedel? Att de snålar och tar varannan dag och allt möjligt konstigt för att få tabletterna att räcka länge, så de skall spara några korvören? Så lyxar de till det och tar varje dag när de får frikort, med ökad konsumtion som resultat.
Vartannat förskrivet recept hämtas ut och endast en bråkdel av föreskrivna läkemedel används rätt, med feldosering som effekt. Det är HÄR krutet skall läggas, inte något dumsnålt svenskt avgiftsförslag! När blev folkhälsa Ryanair?
Anmäl kommentar
Nils, varför skriver du apotekspersonal och inte Apotekare och receptarier?
Anmäl kommentar
Jag älskar inte avgifter. Men läkemedelsuttag bör aldrig vara helt gratis.
Anmäl kommentar
varför ska alla drabbas när några missbrukar systemet? absolut ingen avgift vid varje expeditionstillfälle
Anmäl kommentar
Men å andra sidan kan man ta FASS till hjälp i de flesta fall och få fram en maxdosering.
Anmäl kommentar
Doseringen "Enligt ordination" utgör ett stort problem då patienten då får hämta ut ny medicin i princip omgående då apotekspersonal samt datasystem inte kan beräkna åtgången av läkemedlet...
Anmäl kommentar