Bo Sonnsjö, vice ordförande i Nackskadeförbundet, attackerar det medicinska etablissemanget och några nämnda professorer i Dagens Medicin nr 6/10. Det finns anledning att kommentera debattekniken, etiken och sakframställningen.
Sonnsjö argumenterar som en intolerant fanatiker: Jag har rätt och ni andra är dumma, oförstående, ja rentav illvilliga. fMRI ska göras på alla som anser att deras whiplashskada kräver det.
Försäkringsbolag och försäkringsläkare har alla tvivelaktig moral och motarbetar berättigade ersättningskrav etcetera. Generaliseringar är knappast en metod att vinna en hederlig debatt på.
Sonnsjö tycks vara omedveten om att Nackskadeförbundet tycks se det som legitimt att förtala och terrorisera läkare som inte delar dess uppfattning. Jag har bett ordföranden i förbundet att självmant ta bort texter som är rena förtalet på deras hemsida. Ordföranden har inte ens svarat på min begäran.
Sonnsjö tycks göra ett vanligt intellektuellt misstag, nämligen att skada är liktydigt med symtom och vice versa.
Det finns mig veterligen ingen studie som visat ett entydigt samband mellan graden av våld mot nacken och graden av skada, inte heller mellan graden av våld mot nacken och mängden symtom, och inte heller mellan skada och symtom. Tar man i beaktande den kunskapsmängd som handlar om posttraumatisk stress, PTSD, så blir det lättare att förklara varför vissa människor utvecklar symtom efter ett längre symtomfritt intervall.
Personligen tror att jag att det vore lättare att få ersättning för de symtom man lider av med hänvisning till det psykiska traumat. PTSD är känt för att kunna utlösas redan vid befarat dödshot, vilket ju en trafikolycka onekligen är. De centralnervösa förändringar som är kopplade till PTSD uppträder ju senare i förloppet och är ganska ospecifika och inte alltid så lätta att korrelera till ett specifikt psykiskt trauma, så fMRI är knappast till stor hjälp.
Jag är överens med Bo Sonnsjö om att det är klokt med diagnos före terapi. Då krävs noggrann undersökning för att fastställa korrekt fysisk och psykisk diagnos. Jag är självklart ingen vän av jäv, men här verkar Sonnsjö vara i dåligt sällskap.
Jag är enig med honom om att det vore önskvärt med välrenommerade inrättningar där de som klagar på försäkringsinrättningarna kan få en mer objektiv bedömning. Många som åtar sig sådana uppdrag i dag är, i likhet med Sonnsjö, uttalat partiska eller förfäktar ensidiga uppfattningar.
Anders Löfqvist
är läkare i Eskilstuna.