Svenska regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, antog en nationell läkemedelsstrategi i augusti. I december presenterade den brittiska regeringen sin strategi för UK Life Sciences. Ansatserna är olika, men för oss är en jämförelse relevant.
Våren 2010 presenterades en förstudie till den svenska strategin. Regeringen valde att begränsa sig till frågorna inom socialdepartementets ansvarsområde, trots att förstudien också adresserade forsknings- och näringsklimatet i en bilaga.
Storbritanniens regering valde att ta ett helhetsgrepp. Det mest påtagligt annorlunda i den brittiska strategin är tonen och attityden som signaleras. Här inbjuds till samverkan.
Man skriver bland annat:
”Åtgärderna kommer att kräva att NHS ledare identifierar och tar itu med de beteenden och kulturer som står i vägen för innovation. Man kommer att se över system för incitament så att de är anpassade för att stödja och främja innovation.” Vidare står det att ”… vi behöver en helt ny relation med näringslivet som bygger på partnerskap, inte bara transaktioner.”
nder 2012 ska den nationella läkemedelsstrategin implementeras. Målen är välkända och bra: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass, jämlik vård, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, attraktivitet för innovation av produkter och tjänster och minimal miljöpåverkan.
För att nå dessa mål, har man beslutat att prioritera sju insatsområden. De handlar bland annat om ordinationsprocess, samsyn om ordinering, ökad kunskap om behandling till barn, äldre och multisjuka. De handlar även om minskad antibiotikaanvändning, att utveckla prissättningsmodellen och om effektivt införande av nya läkemedel samt att minska miljöpåverkan.
Vad betyder det här för medborgare och patienter? Viktigast är självklart att vården gör allt som går för att hjälpa varje patient att bli frisk eller symtomfri. Det kräver en ständig utveckling och strävan att nå förbättringar i vården. Tonen är allt för ofta en annan i dagens sjukvård. Vårdpersonalen får inte förutsättningarna att erbjuda sina patienter allt man skulle kunna åstadkomma medicinskt, ofta beroende på bistert ekonomiskt läge.
Den nationella läkemedelsstrategin kommer att utvecklas och kompletteras. Regeringen och landstingen kan nu inspireras av den brittiska strategin. Det skulle både gynna patienterna och stärka klimatet för näringslivet.
Några konkreta initiativ i Storbritanniens strategi, som borde vara intressanta, är:
- Attrahera, utveckla och belöna de bästa talangerna inom vård och forskning.
- Stärka och utveckla ledarskapet i vården.
- Sätt klinisk forskning i centrum för innovation i vården.
- Ge bättre förutsättningar för, och uppmuntran till, användning av nya och bättre diagnostik- och behandlingsmetoder, samt utvärdering av dessa.
- Ta bort hindren för läkare att förskriva kostnadseffektiva läkemedel man bedömer medicinskt relevanta. Omfördela budgetar om ”vinsten” tillfaller annan budget.
- Anpassa ekonomiska och operativa incitament för att stödja användningen av ny och bättre diagnostik och behandling. Till exempel genom att bryta ner silo-budgetar och uppmuntra gränsöverskridande samverkan, införa en gemensam besparingsformel där det så är relevant och utveckla ersättningsmodeller för betalning för behandlingsresultat.
- Ökat fokus på kvalitet, värde och utveckling i upphandlingarna.
- Ge skatteincitament för investeringar i forskning och utveckling.
- Processutveckling för avancerad tillverkning bör stärkas.
Viktigast av allt är att förbättra attityderna och kulturen för samverkan. Behovet av tydliga förebilder är stort!