I debattinlägget i juni belyses frågeställningar med stor aktualitet. Behovet av en sammanställning av nuvarande kunskapsläge uppmärksammades för ett antal år sedan.
På initiativ av Svensk förening för vårdhygien och experter inom området vid KTH och Chalmers startades inom Sis, Swedish Standards Institute, år 2009 projektet ”renhet i operationsrum” (Teknisk Kommitté 527). I den tekniska kommittén deltog bland annat experter från sjukvården och renrumsindustrin.
Syftet var att beskriva de åtgärder som förebygger luftburen smitta till patient och medicinteknisk utrustning. Slutresultatet är en Svensk teknisk specifikation SIS-TS 39, Mikrobiologisk renhet i operationsrum – Förebyggande av luftburen smitta – Vägledning och grundläggande krav. Dokumentet har varit ute på remiss till bland annat Svensk kirurgisk förening, Arbetsmiljöverket, Svenska läkaresällskapet och Läkemedelsverket och är nu under tryckning.
Tyngdpunkten i SIS-TS 39 ligger på den ventilationstekniska sidan och bygger på omfattande vetenskapliga undersökningar. I dokumentet anges såväl mikrobiologiska krav på luftens renhet som metoder för utvärdering av ventilationens prestanda. Formler för hur man beräknar behovet av luftflöden finns. Vi håller alltså inte fullt ut med Löndahl och medförfattare om att ”det saknas vetenskaplig grund för att avgöra vilken typ av ventilation som mest effektivt håller bakterier borta från ett operationsområde”. Det finns grundläggande kunskaper och metoder för att se till att man får det man upphandlar.
I dokumentet ges endast viss vägledning till teknisk utformning. Det är viktigt att inte låsa utvecklingen. Lika viktigt är att kräva dokumentation av utlovad prestanda. Vilket klädsystem som används är avgörande för dimensionering av luftflödet på operationsrummet. Den aspekten tas upp i dokumentet och kortärmad tät arbetsdräkt (specialarbetsdräkt enligt SS-EN 13795) av den typ som används på många svenska operationsavdelningar används som exempel, inte fullständig renrumsklädsel.
Omfattande forskning pågår och förhoppningsvis kommer tunnare och lättare material att lösa komfortproblemen. Det finns mycket kunskap att ta tillvara från renrumsindustrin men vi delar uppfattning från debattörerna att principer därifrån inte direkt kan översättas till operationsavdelningen. Det finns i studier starkt stöd för några enkla principer som till exempel begränsat tillträde till operationsavdelning och operationsrum samt att arbetsdräkten ska vara ren och endast användas inom operationsavdelningen.
Det finns däremot endast få undersökningar som utvärderar nyttan av komplicerade trafiksystem för patienter, personal och material inom en operationsavdelning och de stödjer inte användandet av dessa för att minska luftburen smitta. Sådana system rekommenderas heller inte i SIS-TS 39. Referenslista finns i dokumentet, som efter publikation kan beställas från SIS som nätversion eller i tryckt form. ≈
Anna Hambraeus och Joakim Stjernlöf