Öppna jämförelser oförenligt med vård på lika villkor

Detta Strindbergsår erinrar om den offentliga lögnen. 2012 års lögn gäller påståendena om Öppna jämförelser, ofta grundade på kvalitetsregister; att publicering av vårdens resultat leder till en bättre sjukvård, att den upplyste patienten, numera döpt till kund, då kan välja den bästa vården. Denna elitism, gott val framför allt för högutbildade, är oförenlig med vård på lika villkor för alla. Det bekymrar dock inte ministrar och middagstalare vid klang och jubelfester. ”Jämlik vård” har tagits på opinionsmässig lönsam entreprenad även av borgerliga politiker och man låtsas inte om att själva vårdvalssystemet är oförenligt med jämlikhet.

Offentliga enheter slås ut av riskkapitalbolag, vården centraliseras och omstruktureras i tron på de öppna jämförelsernas sanning. Beslutsfattarna vet att kulissen med öppna jämförelser krävs för att göra den offentligt drivna vården till en marknad, en marknad som i förlängningen ytterligare kan privatiseras och, när tiden är inne, omformas till en försäkringsbaserad modell som ute i Europa. Alldeles för många läkare och akademiska grupper har blivit en del i föreställningen om öppna jämförelsers oumbärlighet.

Landstingen är till och med beredda till lagbrott för att få sin statistik till jämförelserna. Just nu prövar Datainspektionen Demensregistret, som i hög grad etableras utan att de sjuka eller deras anhöriga tillfrågas om medverkan. Landstingen mutas av staten för att tvinga in de protesterande allmänläkarna i datainsamlingen, prestationsersättning kallas det. Men det är inte bara de otillräkneliga som körs över. På sjukhusen enrolleras en stor del av patienterna till kvalitetsregister utan att tillfrågas. Det nationella diabetesregistret uppfyller inte heller kraven på allsidig information för informerat samtycke.

Cochrane, världens kanske mest ansedda institution för evidensbaserad medicin, har undersökt om det finns vetenskapligt stöd för värdet av att publicera vårdresultat. Svar: nej! ”Evidence that the public release of performance data may have an impact on the behavior of healthcare professionals or organizations is lacking.” Vården förbättras inte och inte heller ”consumers behavior”.
Jag förnekar inte att kvalitetsregister ibland kan ha ett värde. Men det är orimligt som Sverige gör, att utifrån öppna jämförelser bygga upp sin sjukvård på konkurrens, på illusionen att patienten kan göras till kund och att skapa en ny myndighet (Myva) baserad på idén om medborgares vårdval utifrån vårdresultat.

Var är de granskande medierna? Cochrane-rapporten släpptes on line 2011-11-09. Varför har inte Läkartidningen med sin prestigeladdade sida ”Medicinsk kommentar” för länge sedan uppmärksammat denna för svensk sjukvård avgörande rapport? Varför har Dagens Medicin varit tyst? Ledarsidan, som brukar prisa öppna jämförelser, kvalitetsregister och vinsttänkande i vården, varför har den varit oförmögen att ompröva sin uppfattning?
Strindberg har svaret. Dessa opinionsbildare, som borde vara tankefrihetens och det förutsättningslösa ifrågasättandets försvare, pionjärer i en evidens-baserad medicin, har i sin inställsamhet till makten och det opportuna i läkarprofessionen själva blivit en del av den offentliga lögnen.