Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och de enskilda landstingen har i symbios med media och kvällstidningar framställt den nationella patientenkäten med 100 000 svarande som en väg att välja vårdcentral. Utifrån 39 svarsalternativ sammanställs betyget i en totalpoäng som underlag för rangordning.
Utifrån mitt eget landsting, vad är sanningen ur ett medborgarperspektiv? I östra Kronoberg, Smålandspostens upptagningsområde, har den vårdcentral som den 19 februari framställs som bäst mist alla sina ordinarie doktorer sedan enkäten gjordes. Är SKL: s statistik bra, bland annat ur aktualitetssynpunkt, för att hitta det bästa om man nu tagit till sig senare års valfrihetsmyter?
Vårddval Kronoberg har lockat ett antal privata entreprenörer. I SKL: s bakgrundsmaterial framgår att dessa enheter har de friskaste listade. På många offentliga vårdcentraler i länet är det dubbelt så många av de svarande som uppger hälsan vara nedsatt (”dålig+någorlunda”). Det är klart att möjligheten att ta hand om människor optimalt, ge dem tid för frågor och diskutera sjukdom och läkemedelsproblem, blir helt annorlunda beroende på om listpopulationen är förhållandevis frisk eller sjuk. Det tar SKL ingen hänsyn till. SKL jämför äpplen med päron som om de vore lika.
Dalbo och Alvesta, två i andra sammanhang erkänt välfungerande vårdcentraler, rankas som nästan sämst i Kronoberg. Varför? Med all sannolikhet beroende på att olika sociala grupper svarar olika på enkätfrågor. Bland annat yngre och de med språksvårigheter svarar annorlunda än till exempel kvinnor och äldre. Då kan man inte jämföra olika listpopulationer vad gäller patientupplevd kvalitet. Men det gör gladeligen SKL trots att det är väl känt att Alvesta och Dalbo är särpräglade socialt med bland annat en hög andel invandrare.
Jag arbetade i fem år i Jönköping på den av flyktingar och socialmedicinska problem tyngda vårdcentralen Öxnehaga. Personalen gjorde ett enastående jobb men i Jönköpings-Posten utpekas Öxnehaga på SKL:s uppgifter som den sämsta vårdcentralen. Det är orättvist och ett hån mot en uppoffrande personal.
FoU-enheten i staden har med SKL: s egna siffror kompenserat för språkfrågan och ålder och finner då plötsligt att Öxnehaga inte alls är sämst utan en genomsnittlig enhet i SKL:s rangordning. Det finns emellertid många fler bakgrundsfaktorer än vad SKL tagit med som styr upplevelsen av vård. British Medical Journal (2009;339:b3450) uppmärksammar inte bara språkfrågan utan anser att justeringar måste göras utifrån etniciteten ”... when comparing healthcare provider”.
Som sämst i Kronoberg utpekas en vårdcentral som Carema driver. För mig som alltid försvarat en sammanhållen, offentlig primärvård är det frestande att dra växlar på privata riskkapitalbolags vinstmaximering, som gått ut över kvaliteten. Men det kanske lika mycket beror på att listpopulationen i hög utsträckning utgörs av en uppåtsträvande villaägande övre medelklass med avancerade krav på service, attityder som SKL:s ofattbart kostsamma enkät inte fångar upp.
Medborgarna i kronoberg och i andra landsting uppmanas utifrån SKL:s enkät att välja vård. Det är rent och skärt bedrägeri. De metodproblem jag exemplifierat ovan gör att det inte finns något sakligt underlag för val. Det går inte att jämföra vårdcentraler som har olika förutsättningar, olika listpopulationer och särskilt inte när man saknar närmare kunskap om bortfallets åsikter och karaktär. Bortfallet är jättelikt, på många håll upp till nästan 50 procent. Flertalet skillnader mellan landsting och vårdenheter är inte ens statistiskt signifikanta. Och när det är så kan man inte dra slutsatser om skillnader i vårdens bemötande om man inte känner listpopulationens demografiska, sociala och kulturella egenskaper.
Det är oansvarigt av SKL att gå ut med denna soppa, där metodiken inte hade godkänts i en gymnasieuppsats. Och än värre förbereder SKL en liknande enkät för sjukhusen och i nästa steg ska medicinska resultat och mått presenteras i motsvarande rankinglistor. SKL står för intellektuellt haveri!
Bengt Järhult
är distriktsläkare i Ryd.