Bertil Allard hävdade i Dagens Medicin nr 43/11 att svensk audiologi arbetar efter en gammal karta (se länk i högerspalten). När han framför detta ser han endast på en del av den totala hörselvården och med ett mycket kortsiktigt perspektiv – hörapparatanpassning för personer med lätt/måttlig hörselnedsättning, där utvecklingen under de senaste åren i flera landstingsområden inneburit att verksamheten förts över från landstingsdrivna hörcentraler till privata aktörer. En positiv konsekvens av detta är en ökad tillgänglighet för de personer som behöver hjälp med hörapparater.
Med denna utveckling följer dock flera nackdelar som varken Bertil Allard eller ansvariga landstingspolitiker tycks inse.
Svensk audiologi har ända sedan 1950-talet haft en i förhållande till landets storlek mycket stark ställning baserad på ett brett samarbete mellan flera yrkesgrupper. Läkare, ingenjör, hörselpedagog, kurator och ibland psykolog samt audionomer har utgjort ett team runt patienten på de större hörcentralerna vid läns- och regionsjukhus med bred kompetens för audiologins hela fält: profylax, screening, diagnostik, terapi och rehabilitering. De mindre hörcentralerna har varit knutna till en öronklinik med tillgång till medicinsk kompetens och med audionomer som den direkt audiologiska yrkesgruppen. På universitetsklinikerna har en framgångsrik FoU-verksamhet bedrivits med hög kvalitet i ett internationellt perspektiv.
Hörselskador innebär inte bara problem som snabbt åtgärdas med hörapparatutprovning utan är generellt av komplex natur. Den diagnostiska audiologin blir i den här utvecklingen skild från hörapparatsrehabiliteringen. Risken ökar att personer med hörselnedsättning orsakad av sjukdom som kräver medicinsk behandling inte får korrekt diagnos eller drabbas av försenad behandling som kan innebära svåra konsekvenser. Patienter med mer omfattande behov av hörselrehabilitering som vänder sig till en utlokaliserad audionommottagning riskerar att inte få adekvat omhändertagande.
Den forskning som bedrivits inom svensk audiologi har varit banbrytande på många områden. Inte minst har den genererat väsentlig kunskap kring hörapparater, såväl tekniskt som avseende metodik för anpassning och utvärdering av funktion och nytta.
Det komplexa samspelet mellan signalbehandlingen i dagens avancerade hörapparater och brukarens förutsättningar avseende hörselfunktion och kognitiva förmågor bygger i många avseenden på svensk audiologisk forskning. En utlokaliserad hörapparatsverksamhet baserad på privata audionommottagningar reducerar förutsättningarna för fortsatt framgångsrik klinisk hörapparatsforskning. En växande privatisering av hörapparatssektorn i Sverige innebär minskande förutsättningar att generera ny kunskap till hörselvårdens viktiga arbete för en befolkning med kontinuerligt ökande behov av hörselvård.
Samtidigt ökar komplexiteten i hörapparaternas signalbehandling, och såväl audionomer som brukare blir allt mer utlämnade åt de kommersiella krafternas allt intensivare marknadsföring.
Valfrihet har fördelar i många avseenden, men det gäller främst när den som ska välja kan värdera alternativen. Det kan kännas som en positiv avdramatisering att gå till en hörapparatmottagning vid en affärsgata i stället för det stora sjukhuset, men väl där kan den genomsnittliga brukaren inte värdera skillnaderna mellan olika tekniska funktioner i en modern hörapparat.
”Vad göras skall är redan gjort”, skriver Bertil Allard. Just det: rasera inte kärnan i den sammanhållna svenska audiologin baserad på det multiprofessionella samarbetet kring patienten.
Stig Arlinger