Jag hoppades att det skulle bli ett ryck uppåt för löneförhandlingarna under 2012, men så blev det inte, säger Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.
AT-läkarna kämpar på många olika sätt för att få en bättre ställning i sjukvården och inte minst gäller det inflytandet över lönerna. I stället för att betraktas som ett anonymt kollektiv vill de värderas utifrån vad de faktiskt gör.
2011 fick 35 procent av AT-läkarna förhandla om lönen innan de påbörjade sin tjänstgöring, enligt Sylf. Förra året hade den andelen ökat marginellt, till 38 procent.
– Skillnaderna mellan olika landsting är också mycket stora, säger Emma Spak.
I topp 2012 låg Gotland, Västmanland och Dalarna där över 80 procent fick förhandla vid starten – i botten Stockholm, Norrbotten och Sörmland där det gällde färre än 10 procent.
Den utvidgade rätten att förhandla finns i det centrala löneavtalet som gäller från den 1 april 2011. En förhandling ska ske innan tjänstgöringen börjar och en efter 12 månader i stället för tidigare 18 månader. Allt förutsatt att arbetsgivarna och Läkarförbundet inte träffat lokala avtal om en annan ordning.
– AT-läkarnas förhållanden börjar därmed mer likna andra läkares med en årlig lönerevision, säger Emma Spak.
Enligt en enkät till lokalavdelningarna inom Sylf har förhandlingarna efter tolv månader fått ett större genomslag än förhandlingarna om ingångslönerna. Sylf fortsätter nu att informera om rättigheterna enligt avtalet för att få ett genombrott.
– Men samtidigt får förhandlingar inte bli ett spel för gallerierna. AT-läkarna måste få träffa en person med mandat att sätta lön, helst en särskild AT-chef, säger Emma Spak.
Örebro läns landsting har inte kommit i gång med individuella förhandlingar för AT-läkarna. Frågan ska börja diskuteras med personalcheferna på förvaltningarna som anställer AT, enligt förhandlingschefen Roland Hennerdal.
– Men det blir inte enkelt att värdera AT-läkarna, eftersom de befinner sig på många olika ställen och har många chefer under tjänstgöringen, säger han.
Det är meningen att de ska delta i ett lönesamtal som alla andra medarbetare i landstinget. Men det är nog sällan de blir av, befarar Roland Hennerdal.
– Men vi ska klara av att förändra förhandlingarna. Hittills har vi hållit samman lönesättningen och det vi då slipper är ett godtycke.
Landstinget i Kalmar län har tillsammans med Sylf hittat en modell för förhandlingarna efter tolv månader. På varje ställe AT-läkaren tjänstgör fyller verksamhetschefen i ett underlag för lönesättningen och där värderas sex kriterier: kunnande, problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga, bemötande/empati, initiativförmåga och ansvar/omdöme.
Med underlagen och en sammanfattande bedömning som grund genomförs sedan ett medarbetarsamtal och en löneförhandling med AT-läkaren. Men löneskillnaderna kan inte bli hur stora som helst, påpekar Thomas Lavergren, övergripande studierektor i Landstinget i Kalmar.
Grundlönen är 29 000 kronor i månaden och den som får största påslaget efter tolv månader kan få en tusenlapp mer i månaden.
Arbetsgivarna och Sylf var överens om att börja med att införa förhandlingar efter tolv månader. Men nu anser Erik Stomrud, ordförande i Sylfs lokalavdelning i Kalmar, att det är dags att även
förhandla om ingångslönerna.
Landstinget har hittills hållit emot eftersom det är så svårt att göra individuella värderingar av AT-läkarna innan de börjar arbeta.
Styrkan med Kalmars modell för förhandlingen efter tolv månader är, enligt Thomas Lavergren, att den är transparant.
Alla vet vilka kriterier som gäller och många handledare bedömer en läkare. Svagheten är att den lönesättande chefen är helt beroende av andra personers uppfattningar, sällan känner han eller hon AT-läkaren personligen.
Löneligan
Siffrorna visar lägsta ingångslön med 2013 års löneläge för AT-läkare på respektive sjukhus. Stjärna (*) betyder 2012 års löneläge.
Fotnot: Kartläggningen är gjord i januari 2013. Vissa sjukhus kunde då fortfarande bara uppge 2012 års löneläge, ändringar kan ha skett därefter.
Källa: Sjukhusens egna uppgifter