I mars ska regeringens utredare Stefan Lindgren presentera sin utredning om framtidens läkar­utbildning. Men han har redan presenterat huvuddragen av förslagen. Utbildningen ska bli sexårig och dagens AT ska bakas in i grundutbildningen som ska leda fram till läkarlegitimation. Hur utbildningen läggs upp får lärosätena själva avgöra.

Redan nu har lärosätena börjat planera för den nya utbildningen. I Umeå brottas universitetet med geografin. Om AT ska integreras i grundutbildningen behöver man använda dagens AT-platser för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Men det är lättare sagt än gjort.

– Vi har 40, 50 eller 60 mil till de enheter som ligger längst bort från universitetet. Om vi ska inkludera de AT-platser som finns på längst geografiskt avstånd så skapar det problem. Det tar lång tid att ta sig 50–60 mil. Det går inte att ha ett teoretiskt pass på universitetet på förmiddagen och sedan ha ett praktiskt pass ute på sin placering på eftermiddagen, säger Katrine Åhlström Riklund, programdirektör för läkarprogrammet vid Umeå universitet.

Lösningen kan bli en utökning av den uppdelning som läkar­utbildningen i Umeå har genomfört de senaste åren med studenter utplacerade i Sundsvall, Östersund och Luleå. De gör sin praktik på stadens länssjukhus och läser den teoretiska delen på distans. Bland annat genom distansföreläsningar via webb-tv från Umeå.

Katrine Åhlström Riklund tror att det kan bli aktuellt att ännu fler studenter läser på distans när den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ska utökas.

I Stockholm är den geografiska utmaningen inte lika stor. Gunnar Nilsson, som är programdirektör för läkarprogrammet på Karolinska institutet, tänker sig att de nya praktiska momenten i första hand ska in under slutfasen av utbildningen.

– Jag ser en möjlighet till en längre sammanhållen verksamhetsförlagd utbildning i slutet av utbildningen. Men vi behöver se över hela terminsindelningen och kanske spränga in mindre block av verksamhetsförlagd utbildning även tidigare terminer, säger Gunnar Nilsson.

Johan Söderholm, dekanus vid Hälsouniversitetet på Linköpings universitet, har liknande tankar kring upplägget för den nya utbildningen.

– Sista terminen är det viktigt att man får träffa osorterade patienter och arbeta självständigt, säger Johan Söderholm.

Redan nu planerar Linköping att utöka antalet kliniska lärartjänster som är placerade ute på de sjukhus där studenterna har sina kliniska placeringar. I dag är sjukhusen i Linköping, Norrköping och Jönköping baser där studenterna gör de praktiska momenten. Johan Söderholm berättar att det finns planer på en modell där även den teorietiska utbildningen ges vid dessa tre sjukhus. Kopplat till varje sjukhus ska det sedan finnas satellitverksamheter på mindre orter där studenter gör sin praktik men åker in till huvudorten för teorin.