Är en läkare som tidigare dömts för barnporrbrott lämplig att arbeta som läkare? Bakgrunden är den läkare som arbetade i Växjö och som efter en dom i Regeringsrätten fått behålla sin legitimation trots att han är dömd för barnpornografibrott.

Frågan fortsätter att uppröra allt sedan Läkarförbundets ordförande, Eva Nilsson Bågenholm, i Dagens Nyheter konstaterat att "Vi tycker inte att man ska få lov att vara läkare om man är dömd för barnpornografibrott".

Dagens Medicin har, både i papperstidningen och på www.dagensmedicin.se, publicerat debattartiklar och kommentarer till dessa. De flesta kommentarer kritiserar Eva Nilsson Bågenholms ståndpunkt, se Dagens Medicin nr 9/07.

Axel Brattberg, neurolog och överläkare vid rehabiliteringskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, skrev i Dagens Medicin nr 6/07 ett debattinlägg där han försvarar den barnporrdömde läkarens rätt att arbeta som läkare. Dagens Medicin har därför ställt några frågor till Axel Brattberg.

– Frågan gäller om man är lämplig som läkare om man har gjort det tidigare. Bågenholm har inte tänkt klart på den här punkten. Att titta på barnpornografiska bilder är ett sätt att gestalta sexuella fantasier, precis som vanlig pornografi. Och om man skulle förbjuda alla manliga läkare som tittat på vanliga porrbilder blir man nog tvungen att stänga av halva läkarkåren, säger Axel Brattberg.

– Absolut. Men dessa brott är av en helt annan typ men inte heller sådana brott bör vara obetingade hinder. Det handlar ju om hur den enskilda personen är, vilket förtroende läkaren inger och vilken empatisk förmåga läkaren visar i sin professionella roll, inte vilket brott som han eller hon är dömd för.

– Ja, självfallet, om man som patient eller arbetsgivare vet om det. Men det viktiga är att det bör vara en bedömningsfråga, inte att man per automatik förlorar sin legitimation. I exempelvis Frankrike bedöms svartsjukemord inte lika hårt som andra mord. Det finns en differentiering, eftersom svartsjuka är mänskligt.

"Det handlar om tankefrihet"
En av dem som har uttryckt sitt stöd till Axel Brattberg är Kaj Norrby, som är specialist i allmänmedicin vid Stressmottagningen i Stockholm.

– Enligt min mening ger Eva Nilsson Bågenholm uttryck för en kollegial rädsla för att vi alla inte skulle vara lika. Men det är vi ju inte. Det handlar om tankefrihet, respekt för människors tankar och känslor, säger Kaj Norrby.

– Det är inte riktigt samma sak. Såvitt jag förstår var detta enbart ett virtuellt brott relaterat till datorskärmen. Det går att jämföra med kläder som är tillverkade under oetiska förhållanden utomlands. Den som konsumerar barnporr förgriper sig ju inte på några barn, lika lite som den som handlar en kappa tillverkad i något annat land kan hållas ansvarig för hur den har tillverkats där.

– Ja, och på sätt och vis blir det mindre besvärligt då, om kollegorna och chefen vet om det. Då kan ju chefen prata med vederbörande. Vad som rör sig i alla andras hjärnor har man ju däremot ingen aning om.

– I princip ja, å andra sidan kanske man inte ska utsätta honom för en sådan frestelse. Men på längre sikt, om man är öppen med det och chefen vet om det, så tror jag att även föräldrarna skulle acceptera det om läkaren i övrigt är en kompetent person.