Allt vanligare med flimmer hos strokedrabbad patient

Riskfaktorer för stroke, som högt blodtryck, diabetes och rökning, är möjliga att påverka genom livsstilsförändring.

För att jämföra olika samband hos de strokedrabbade när det gäller förekomst av riskfaktorerna, inklusive förmaksflimmer, genomförde forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala en studie med 66 631 patienter ur det nationella kvalitetsregistret Riks-stroke.

Studien visar att förekomsten av förmaksflimmer ökade i alla åldersklasser, från 24 procent till 27,3 procent under åren 2001 till 2005. Ökningen var visserligen mest uttalad bland äldre personer, men den mest oroväckande ökningen sågs hos män under 65 år. Likaså sågs en ökad förekomst av personer som fick behandling för högt blodtryck bland dem som drabbades av stroke.

– Vad det här beror på vet vi inte, men sannolikt är det något i livsstilen som har förändrats de senaste åren. Det kan vara metabola faktorer som viktökning och insulinresistens som ligger bakom, men det är än så länge spekulationer, säger Signild Åsberg, ST-läkare vid stroke­enheten på Akademiska sjukhuset, som är studiens huvudförfattare.

Flimmer behandlas inte
På symposiet presenterades även en studie om afasi efter stroke, som visar att ungefär 40 procent av en grupp patienter som hade drabbats av afasi vid en stroke även hade förmaksflimmer.
Karin Manhem är docent och överläkare vid medicinkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Mölndal, och var moderator på symposiet. Hon konstaterar att behandling för förmaksflimmer inte alltid sätts in, trots att läkarvetenskapen känner till dess betydelse för att undvika stroke.

– Med tanke på att förekomsten av förmaksflimmer också tycks öka bland unga män kan det bli aktuellt att diskutera om det nu är dags att sätta in behandling med Waran även till yngre personer, säger Karin Manhem.

Ytterligare resultat som lyftes fram under symposiet var en ny metod som kan bli ett viktigt tillskott vid behandling av stroke. Forskare vid Lidköpings lasarett, Skene lasarett och Sahlgrenska universitetssjukhuset har testat infraröd laserterapi vid ischemisk stroke på 79 patienter och jämfört resultaten med placebo­behandling hos 41 patienter.

Mekanismen bakom den positiva effekten i hjärnan är fortfarande något oklar, men teoretiskt ökar energiomsättningen i de behandlade cellerna, vilket kan ha en skyddande effekt. Dessutom tycks behandlingen inte ge några biverkningar.

– Det som är mest glädjande är att de preliminära resultaten visar en effekt som motsvarar den vid trombolys. Dessutom behöver behandlingen inte sättas in förrän inom 24 timmar efter insjuknandet, vilket skulle vara betydelsefullt eftersom trombolys måste sättas in redan efter tre timmar, säger Karin Manhem.

– Det återstår dock att se om laserbehandlingen håller vad den lovar.