Datortomografier görs i onödan
2007-11-29RIKSSTÄMMAN TORSDAG Mer än var tionde datortomografi, DT, av hjärnan är onödig eller skulle ha kunnat ersättas med någon annan metod, enligt en studie som gjorts på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut, SSI.
SSI har tidigare gått ut med uppgifter om att så mycket som var femte datortomografi är onödig eller hade kunnat ersättas av en annan metod. Rapporten är ännu inte klar och på Riksstämman hävdade en av forskarna bakom studien att detta är missvisande.
- Det har funnits oklarheter om hur siffrorna ska tolkas. Det kan bero på att man har blandat ihop undersökningar med granskningar. Varje undersökningstillfälle har granskats två gånger i studien, säger Bengt Isberg, radiolog vid läkarhuset vid Odenplan i Stockholm.
I studien granskades de 2 435 DT-undersökningar som gjordes i den svenska sjukvården en dag i mars. Remisser och röntgenutlåtanden granskades i de flesta fall av två läkare. SSI har räknat alla de fall där en av läkarna ansåg att undersökningen var onödig eller att en annan metod hade kunnat väljas. Men Bengt Isberg har i stället räknat på de undersökningar där båda granskarna var eniga. På ett symposium på Riksstämman presenterade han nya siffror.
8,6 procent av undersökningarna bedömdes av båda granskarna vara onödiga eller så kunde en alternativ metod, som MR eller ultraljud ha använts. När det gällde hjärnan var siffran 11,9 procent, för buk och bäcken 5,8 procent och thorax 3,3 procent, enligt studien som presenteras på Riksstämman i dag. För tjocktarm var siffran 19,2 och för ländrygg hela 51,2 procent, men där var antalet undersökningar få.
- När det gäller buk och thorax är siffrorna ganska bra, men när det gäller hjärnan finns det anledning att gå in och titta på indikationerna när datortomografi ska användas, säger Bengt Isberg.
Datortomografi svarar för över hälften av den stråldos som svenskarna får inom sjukvården, och eftersom all strålning kan medföra en viss ökad cancerrisk är det viktigt att inte göra undersökningar i onödan. I många fall kan en undersökning dock vara avgörande för att hitta till exempel en livshotande tumör.
- Därför är det viktigt att inte skrämma upp patienter så att de inte vill göra undersökningar som kan vara livsviktiga för den, säger Bengt Isberg.
Under symposiet diskuterades vem som har ansvaret för att de datortomografier som görs är berättigade - är det radiologen eller den remitterande läkaren? I dag ligger ansvaret på båda två. Enligt symposiets moderator, Lars Gunnar Månsson, divisionschef för medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, kan en förändring vara på gång.
En möjlighet som diskuterades var att den remitterande läkaren ger en beskrivning av symtom och sjukdomsförlopp, men att avgörandet om undersökningsmetod lämnas till radiologen.
Fler artiklar från stämman
FLER NYHETER
Läkare är drömyrket hos en partner, enligt en ny opinionsundersökning. ”Smickrande”, tycker en representant för Läkarförbundet.
NYHETER
NYHETER
Läkare är det vanligaste yrket bland män som vill vänsterprassla. Åtminstone enligt en högst ovetenskaplig topplista från USA.
NYHETER
JUST NU PÅ DAGENS MEDICIN

Trötthet läkares betyg på svensk sjukvård

Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Om man med begreppet onödig undersökning även inkluderar undersökningar som skulle kunna ersättas med MR är siffran 12% för DT hjärna alldeles för låg. Om vi hade haft god tillgång på MR hade praktiskt taget inga DT undersökningar av hjärnan behövt utföras. DT Hjäna behövs f.a. om frågeställningen är skelettskada/defekt i neurocranium samt vid vissa blödningsfrågeställningar där DT är fortfarande är bättre om mn vill åldersbestämma blödningen. För övriga indikationer är MR Hjärna bättre/överlägsen DT. Således borde med ovanstående definition nästan alla DT undersökningar av hjärnan betraktas som onödiga.
Anmäl kommentar
Att som radiolog känna tveksamhet över indikationen för en undersökning är inte alldeles ovanligt. Tyvärr är motargumentet "Men jag vill inte hamna i tidningen!" heller inte ovanligt. Och svårt att argumentera emot.
Anmäl kommentar
Arbetar man kliniskt så ska det mycket till innan man bedömer att risken för strålningsskada överväger risken att missa en patient med hjärnblödning. Känns onyanserat att inte nämna alla de pat där man missat hjärntumör genom att inte göra en DT hjärna.
Anmäl kommentar
Det som ovan anges som förslag till lösning på problemet var en självklarhet och den regel som gällde i klinisk praxis fram till för bara något decennium sedan. Vad har egentligen inträffat sedan dess som gett upphov till dagens utsmetande av yrkesansvar?
Anmäl kommentar