Halland fick försvara vårdval

Men det var också det enda de var överens om. I övrigt gick meningarna kraftigt isär. Vilket ledde till att Mats Eriksson, landstingsråd (m) i Halland fick ägna en stor del av tiden åt att försvara det system som hans eget landsting blev först med att införa för knappt ett år sedan och som nu sprider sig över landet.

En av de hårdaste kritikerna var Jonas Sjögreen, privat familjeläkare i Västmanland. Han oroade sig bland annat för att det nya systemet kommer att resultera i att endast några få, stora riskkapitalbolag till sist blir den dominerande vårdgivaren.

- Är det den sjukvård vi vill ha? frågade han sig retoriskt.

Och han fick medhåll av Anders Anell, professor vid institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet.

- Ett slående exempel är avregleringen av apoteksmonopolet i Norge, sade han.

- Till en början ägdes samtliga apotek av enskilda apotekare men i dag, bara ett par år senare ägs alla apotek i Norge av tre stora kedjor med säte utomlands. Så snabbt kan det gå, varnade han.

Vårdval Halland, som modellen har kommit att kallas, fick också kritkik för att den inte tagit hänsyn till socioekonomiska skillnader vid ersättningen till de olika vårdcentralerna.
Utan kompensation för detta riskerar dessa vårdcentraler att missgynnas. Det tyckte alla – utom Mats Eriksson.

- Dessa vårdcentraler behöver absolut kompenseras, sade läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.

Inte ens Henrik Hammar, regionråd (m) i Skåne, höll med sin partikollega:

- När jag besökte Mats Eriksson i Halland och han förklarade att den här modellen inte slår olika i olika delar av landstinget tänkte jag herre gud, hur ska jag kunna komma hem och säga att modellen inte kommer att slå olika mellan Rosengård och Limhamn.

Mats Eriksson grep dock ordet och försvarade sin kontroversiella åsikt med att vi – i stora stycken – redan har en orättvis vård i dag.

Den enda i panelen som hade praktisk erfarenhet av vårdval Halland var den privata familjeläkaren Geir Tangen. Och han var övervägande positiv till modellen även om han hade en del kritiska synpunkter.

- Modellen innebär att vi i dag kan arbeta på ett helt annat sätt jämfört med tidigare, att vi mer aktivt kan påverka utformningen. Men landstinget måste ha koll på kvaliteten, så att den inte försämras.

Vården måste kvalitetssäkras på ett helt annat sätt än tidigare, vilket jag hittills inte sett så mycket av.
Henrik Hammar höll med. Kvaliteten måste följas upp bättre även om han trodde att modellen i sig borgar för en bättre kvalitet.

- Om patienten har rätt att välja bort så skärps kvaliteten.

Men framför allt, hävdade Eva Nilsson Bågenholm, måste dessa kvalitetsmätningar ut till medborgarna, till patienterna.

- Jag bor själv i Halland men har inte valt en läkare, av det enkla skälet att jag inte vet vem jag ska välja. Om man som patient ska kunna göra ett kvalificerat vårdval måste man ha information om kvaliteten. Ett problem är att få tag i allmänläkare.

Henrik Hammar höll med men fick genast kritik av läkarförbundets ordförande för regionens sätt att locka till sig allmänläkare.

- Skåne är ju inte känt som en landsände dit allmänläkare söker sig frivilligt.

Åsa Kullgren, oppositionsråd (s), Landstinget Sörmland, höll med om vikten av att kommunicera vårdkvaliteten med medborgarna.

- Hur gör ni det i Sörmland, frågade debattens moderator tillika Dagens Medicins chefredaktör Per Gunnar Holmgren.

- Vi har en informationsenhet dit man kan ringa. Men jag håller med om att vi inte är så bra på det, sade Åsa Kullgren men tillade snabbt:

- Just nu är vi i opposition.