Gynläge fördubblade risk för att ringmuskeln skulle brista

Andelen födande kvinnor som brister i underlivet i sådan omfattning att de får analsfinkterskador har ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna. År 1990 drabbades 1,7 procent av de födande kvinnorna, vilket ska jämföras med 4,2 procent 2004.

I en mätning som utfördes på Södersjukhuset 2005 var det hela 5,5 procent av kvinnorna som fick anal­sfinkterskador. Eftersom det inte fanns några riktigt bra förklaringar till ökningen genomförde Karin Gottvall, barnmorska och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, en studie för att utreda hur förlossningsställningen kan påverka risken för allvarliga bristningar.

Studien visar att den förlossningsställning som ger i särklass mest problem är gynläge där man använder benstöd. Denna ställning ger en fördubblad risk för anal­sfinkterruptur, jämfört med om kvinnan har en mer upprätt sittande ställning. Detta trots att gynläge underlättar för barnmorskan att hålla emot barnets huvud, så att det inte föds för snabbt.

– För vårdpersonalen är förlossning i gynläge bra eftersom det gör det enkelt att komma åt och hjälpa till. Däremot är ställningen inte alls bra för kvinnan. Den både ökar risken för sfinkterruptur och försvårar kvinnans egenkontroll vid krystning. Därför bör man inte använda gynläge mer än i de fall då det är medicinskt motiverat eller då kvinnan själv önskar det, säger Karin Gottvall.

I studien ingick 12 782 kvinnor som födde barn vaginalt och utan hjälpmedel av sugklocka eller tång, vid Södersjukhuset under perioden 2002 till 2005.

Studien visar att förlossningsställningar i halvsittande eller sittande var de klart vanligaste och användes vid 45 procent av förlossningarna. Som god tvåa kom gynläge som användes i 21 procent av fallen.

Hos kvinnorna som födde i gynläge var det 6,9 procent som drabbades av analsfinkterruptur, medan det endast var 2,6 procent av de i sittande eller halvsittande som drabbades.

– Eftersom risken för bristningar är så mycket större vid gynläge, även när vi i analyserna tog hänsyn till andra redan kända riskfaktorer, är det tveksamt om sjukvården ska använda denna förlossningsställning så ofta som i en femtedel av fallen, vilket vi fann i vårt material, säger Karin Gottvall.

En förlossningsställning som också visade fördubblad risk för sfinkterruptur var huksittande ställning. Men eftersom denna ställning inte används i mer än 1,8 procent av förlossningarna anser Karin Gottvall att det inte är ett lika stort problem.

Som andra riskfaktorer utöver att sjukvården har blivit duktigare på att registrera dessa skador nämner hon sugklocka, som används allt oftare, ett förlängt utdrivningsskede, en födelsevikt hos barnet över fyra kilo, samt ett stort huvudomfång. Först­föderskor drabbas av sfinkterskador oftare än omföderskor.

Vilken ställning är bäst för att undvika sfinkterskador?

– Det går inte att slå fast och därför bör kvinnor uppmuntras att föda i den ställning de finner bekvämast. En statistisk trend pekar dock mot att liggande på sidan och knästående kan verka skyddande, säger Karin Gottvall.