Sjukskrivna får fler problem
2008-07-18Många sjukskrivna med fysiska problem får till slut även psykiska. Var tredje som förtidspensionerats på grund av psykisk ohälsa hade helt andra diagnoser från början.
Det visar en kartläggning som Försäkringskassan och socialdepartementet har gjort.
I Sverige finns 163 392 förtidspensionärer med diagnosen psykisk ohälsa. Av dem hade var tredje person helt andra besvär från början, som till exempel rygg- och nackont.
– Analysen visar att i många fall så har en diagnos ändrats över tid för samma individ, från början kanske man har ont i ryggen och får sjukpenning för att sedan få en sjukersättning beviljad med psykisk ohälsa som diagnos, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) i ett pressmeddelande.
Hon ställer frågan om en lång, passiv sjukskrivning utan chans till rehabilitering tillsammans med känslan av maktlöshet kan leda till psykisk ohälsa.
– Man blir helt enkelt sjuk av att gå och vänta på hjälp, säger Cristina Husmark Pehrsson.
Regeringen har infört en så kallad rehabiliteringsgaranti som innebär att landstingen får pengar för att patienter med ångest, stress, depressioner och nacksmärtor snabbt ska kunna behandlas och återgå till arbetet.
Förhoppningen är att det, tillsammans med tidiga insatser, ska minska förtidspensioneringarna.FLER NYHETER
En strandad sillval kan ge den medicinska vetenskapen nya svar. Nu har danska läkare skiktröntgat djurets hjärta.
JUST NU PÅ DAGENS MEDICIN


Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Jag håller med om att många människor kan få försämrad psykisk hälsa pga av sjukskrivningen i sig om de sjukskrivs utan aktiva åtgärder/insatser. Det är mycket viktigt att utvärdera all sjukskrvning så att man inte förvärrar för patienten.
Dock upplever jag i min vardag att det fortfarande för många är mer legitimt att söka sjukvård för fysiska besvär trots att de psykiska besvären är det som gör en person arbetsoförmögen. Man får ställa ganska många riktade frågor för att "se igenom" en persons totalproblamatik och ibland är det först efter ett par besök som många vidkänner t ex depressivitet.
Därmed blir det också logiskt att "byta huvuddiagnos" efter ett tag.
Detta är i alla fall vanligt i min vardag som företagsläkare.
MVH
Birgitta Gottfries Dahlberg
Företagsläkare
Stockholm
Anmäl kommentar
Har arbetat som rehabiliterande massageterapeut och stött på detta problem många gånger. Mång läkare har bristande kunskaper muskler spänningar och ofta läser sig till att med tabletter botar man allt inom muskulära problem. Har själv arbetat med en kund som var färdigutredd att sjukpensioneras av Vårdcentralen. Hans dotter skickade pappan till mig. Efter två behandlingar på ca 3timmar/ gången så var mannen så bra att han kunde återgå till sitt arbete som fastighetsskötare och nu efter fyra år sedan arbetar han kvar och mår bra. Många läkare är duktiga på "piller". Det tar bort smärtan men inte problemet. Problemet är hårt spända muskler som i vissa fall utlöser Fibromyalgi. Observera att bli masserad med Klassisk teknik hjälper inte. Den tekniken är till för "friska" muskler. Be er läkarkår att samarbeta med lokala terapeuter på sin hemort för att hjälpa vårdsökande. Kostnaden blir lägre och vårdsökande kan bli hjälp snabbare. Bearbeta också Försäkringskassan att göra några projekt där man testar andra behandlingslösningar än de traditionella. Vi rehabiliterande terapeuter behandlar många idrottsmänniskor med snabba bra resultat och de kan tävla kort tid efter sin skada. Varför hindra allmänheten att få den möjligheten. Är intresserad att delta i projekt för att utvärdera alternativa behandlingsar
Anmäl kommentar
Många med psykiska besvär har somatiserat och fått fysiska åkommor. Det betyder inte att de har fått psykisk sjukdom för att de är sjukskrivna utan att läkaren inte har tid eller ambitíon att utreda mer än vad den somatiserande patienten muntligt berättar som sina svårigheter.
Anmäl kommentar
Ola S :Vad jobbar du med och var? Förstår inte varför du dagligen ser dessa patgrupper utan att ha förstått mer om deras bakgrund och anledning till sjukskrivning. har mött många av dom som blivit sjuka av stress och utmattning och dom är oftast kvinnor och arbetar inom offentlig sektor ofta inom vården eller skolan. Läs DN debatt från 11/7: "Arbetsstress är värre för hälsan än osund livsstil" så kanske du förstår lite mer om orsak verkan!
Anmäl kommentar
Ola S det är väl inte så konstigt att vi har hög sjukskrivningsgrad inom ffa landsting och kommunanställda och bland kvinnor. I inget annat land arbetar så många kvinnor. Det finns hur mycket statistik som helst som klart visar vilka yrken som har dom högsta sjuktalen. Tycker det skulle vara hyperintressant om också bröt ner statistiken och visade på vilka arbetsplatser som har de flesta sjukskrivningarna och då oftast på heltid. Bättre arbetsplatser har deltidssjukskrivning i högre grad och inte lika många. Håller med om att Arnetz visar på intressanta samband vi inte kan blunda för längre!
Anmäl kommentar
Jag tror inte det är så många som inte vill jobba om dom får hygglig arbetsmiljö och trevliga medarbetare. Läs Arnetz mfl som konstaterar att det både i Sv och utomlands är arbetet( arbetsmiljö där dålig arbetsledning är största anledningen till att fler blir sjuka och sjukskrivna! ) som gör människor sjuka. Det är på tiden att svenskt näringsliv börjar ta till sig denna sanning som vi företagsläkare ser dagligen. Jag kan oftast gissa rätt, när en pat berättar om sin arbetssituation, vilken arbetsplats och viken chef dom har. Vissa arbetsplatser fungerar så bra att dom nästan aldrig har några långtidssjukskrivna. På sådana arbetsplatser har dom en bra ledning som snabbt tar tag i problem och lyssnar på sina anställda. Dom ställer också upp snabbt om det behöver änmdras något för att motverka ev sjukskrivning. Dessa chefer borde få mer i lönekuveret alt annan uppmuntran som bonus för att dom håller sin arbetsplats frisk. Det skulle alla tjäna på
Anmäl kommentar
Det finns flera samband som inte redovisas i någonn tidigare kommentar och det är det ofta klockrena sambandet mellan flrea tillstånd. Fibromyalgi och bipolär sjukdom? Fibromyalgi och låg motivation för arbete ser jag varje dag. Samband mellan fibromyalgi//ryggvärk/generösa försörjningssystem då? Ser jag också vsarje dag. Varför kan inte läkarkåren tala om dessa fenomen och inte alltid intellektualisera, som om svenska befolkningen verkligen vore sjukare än andra? det är vi inte! Men vi vill gärna slippa försörja oss, om det går.
Anmäl kommentar
Kan vara fel tänkt. De flesta psykiska sjukdomar går med en hel del kroppsliga symtom. Samsjukligheten mellan fibromyalgi och bipolär sjukdom är mycket hög. Det skulle kunna vara så att personerna inte alls drabbas av psykisk sjukdom efter att ha haft en kroppslig. I stället kan både de kroppsliga och psykiska symtomen utgöra delar av samma sjukdom. I så fall är det viktigaste INTE att snabbt gå in med någon odefinierad rehabilitering utan i stället att låta patienten genomgå en noggrann utredning för att tidigare hitta dn psykiska sjukdomen.
Anmäl kommentar
Jag håller också med om alla föregående kommentarer. Kropp och själ hör ihop helt enkelt, och något säger mig att det är svårare att läka såren i själen, än det somatiska. Att stå under utredning och vara sjuskriven är bland den mest stressande situationen att befinna sig i. Smärta (ofta ej adekvat behandlad,), andra kroppsliga symtom, oro (både över kommande diagnosfynd och vardagens alla moment), ångest, väntan, ovisshet, krångel med ekonomi, dividerande med alla olika instanser, oflyt i vårdkarusellen, bristande förmåga och ork (trött,utmattad, orkeslös)att ta om barn och sköta hushåll = dåligt samvete ! , indraget körkort, (pga bristande reaktionsförmåga eller somatiska sjukdomssymtom)ångest över att känna sig otillräcklig, sociala svårigheter (orkar ej med umgänge av de mesta slag)plus att i många somatiska (kir, trauma och medic) sjukdomar finns psykiska tillstånd med i bilden som ett symtom...eller kommer som en eftersläntrare, reaktion när den patienten är färdigbehandla. Pga uttröttad av all turbulens med mediciner OP och ALLT ANNAT ovan nämnt... Listan kan göras hur lång som helst. Det är svårt för en som aldrig varit där, att sätta sig in i detta. till och med för många läkare och sjuksöterskor. (Men som både sjuksköterska och fd långvarig patient, vissa somat. restillstånd, har jag sanneligen den optimala bilden av läget). Vilket gör att de sjuka känner sig ännu mer ledsna pga att de är oförstådda av omgivningen. Stor risk för självmordstankar i detta stadie! Därför kan jag skriva under på att det inte är det minsta konstig att statistiken ser ut som den gör hos FK. Det enda som kan förbättra denna statistik är att förbättra sjukvården med att fylla på med personal(specialister), minska vårdköer, INFÖRA BÄTTRE KONTINUITET i vårdförkoppet, för att skynda på och underlätta för pat, samarbete med alla instanser utanför vården. Skicka handläggare på en mindre utb (föreläsningar). i sjukdomslära, symtom, rektion och behandling //neurokirurgpatienten
Anmäl kommentar
Jag håller helt med de föregående som redan kommenterat. Det som stört mig länge är att det blivit en "sanning" att sjukskrivningar är farligt, speciellt långa sjukskrivningar. Det är ju istället de passiva, och därmed passiviserande, sjukskrivningarna som är farliga, korta som långa. Som privatläkare i snart 20 år har jag bara behövt skriva 2 intyg för hel förtidspension, till några lite äldre personer med sammansatt sjukdomsbild, just för att mina patienter har fått tillgång till tidigt insatt samtalsterapi. Tänk om det blev lika lätt att få terapi för "ont i själen" som attt få behandling vid "ont i ryggen"!
Anmäl kommentar
Det är ju en klassiker att människor med somatiserad ångest och depressivitet ofta söker för smärtproblematik på vårdcentral eller ortopedin. Om den psykiatriska problematiken inte upptäcks och behandlas, hamnar förstås patienten i en icke-gagnande långvarig sjukskrivning, där ingenting hjälper. Tragiskt och onödigt. Enligt min erfarenhet som allmänmedicinare och psykiater, blir inte psykiskt robusta personer med muskelsmärtor långtidssjukskrivna, därför att de tränar sig friska alternativt fortsätter att arbeta och lär sig hantera och acceptera sina muskelproblem, något som är betydligt svårare för den som är psykiskt skör. Men om den senare får stöd och förståelse för sin problematik är prognosen bättre. Att däremot inte bli förstådd, samtidigt som man lider, är nog det som är mest nedbrytande. Om nu bara de utlovade resurserna kunde komma till rätt profession, så kunde de gagna patientgruppen. Jag har de senaste åren hört mycket om extra medel till psykiatrin, men i min verklighet har resurserna bara minskat för varje år som gått
Anmäl kommentar
Min erfarenhet är att många kommer till läkaren med en "biljett" för att få tillgång till läkartid. Denna biljett består oftast av fysiska symtom av allmänn art. Under loppet av några besök framkommer alltmer psykiska besvär som legat "under ytan" av olika skäl. Ett skäl kan vara dålig kontakt med läkaren, ett annat att man inte kan beskriva sina symtom på annat sätt än som fysiska, det krävs ofta lite tid att få fram dessa sidor av problemet. Tid som vi oftast inte har längre med våra patienter.
Anmäl kommentar
Det finns en stor grupp som varit dold tidigare och därför inte kunnat få rätt diagnos från början. Jag tänker på alla vuxna med ADHD/ADD som borde få bättre hjälp i samhället innan dom bryter ihop och blir sjukskrivna. Det finns numera hjälp att få om samhället vill kan flera av dom återgå i arbete och studier med rätt mentor och hjälpmedelsstöd. Hoppas att denna grupp kommer att få det stöd dom verkligen behöver och inte bli krivna på näsan som lata, virriga, parasiter på bidrag mm. Se hi.se för mer information om föreslagna hjälpmedel. Gruppen beräknas vara ca 3-4% av befolkningen.
Anmäl kommentar