Problemet med resistenta bakterier har växt i takt med att förskrivningen av antibiotika har ökat. Därför har Socialstyrelsen gjort en inventering av hur antibiotika används inom den svenska hälso- och sjukvården. Resultaten visar att det finns stora brister.

Enligt Socialstyrelsens inventering har bara hälften av landets vårdcentraler tillgång till stöd från specialiserade infektionsläkare. Tillsammans med bristande riktlinjer gör detta att patienter får fel antibiotika eller behandlas helt i onödan. Problemen är allra störst på äldreboenden där läkare ofta ställer diagnos på telefon.

– Ingen skulle acceptera att andra behandlingsmetoder sattes in på samma svaga underlag som man i dag ger antibiotika. Ansvariga inom landsting, kommuner och privata vårdföretag måste se till att det finns tillgång till rätt kompetens, att riktlinjer tas fram och kontrollera att riktlinjerna efterföljs, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett uttalande. 

Parallellt med Socialstyrelsen har Smittskyddsinstitutet och samverkansorganet Strama tagit fram ett förslag om hur antibiotikaanvändningen och spridningen av resistenta bakterier bör övervakas i framtiden. Smittskyddsinstitutet vill se ett nytt system där data hämtas in av lokala laboratorier och samlas i en nationell databas. Dessutom vill myndigheten att det ska göras fler provtagningar ute på öppenvårdsmottagningarna.

– Övervakningen av antibiotikaresistens är i dag inte optimal och måste förbättras, säger Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby i ett uttalande.

Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Strama har gjort översynen av resistensutvecklingen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I dag, tisdag, presenterar de fyra instanserna sina slutsatser och förslag för regeringen.