Missnöjda män drabbades oftare av hjärtproblem

De flesta är överens om att den mentala hälsan påverkar kardiovaskulära sjukdomar, enligt Göran Bergström, överläkare och professor i kardiovaskulär forskning vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och en av dem som står bakom studien.

– Vi blev intresserade av området, eftersom tidigare forskning har visat att det psykiska välbefinnandet har en inverkan. Den stora Interheart-studien, som publicerades i tidskriften Lancet 2004, visade att psykosociala faktorer kan förklara upp till 30 procent av alla akuta hjärtinfarkter, säger han.

Enligt Göran Bergström är forskning om psykosociala faktorer inte så populärt bland en del forskare. Dessa faktorer kan uppfattas som mindre precisa än annan påverkan.

– Effekten av stress är mer svårfångad än exempelvis blodtryck eller blodfetter, som är lätta att kvantifiera. Stress måste man mäta på indirekta sätt som genom att ställa frågor, säger han. 

Fick frågor om välbefinnande
Göran Bergström och hans kollegor bestämde sig ändå för att studera om det fanns något samband mellan missnöje och kardiovaskulära sjukdomar. För tio år sedan genomfördes ett antal provtagningar på 400 friska män slumpmässigt utvalda ur Göteborgs befolkningsregister. Männen, som alla var 58 år, fick även svara på en enkät som mätte deras mentala välbefinnande. Från den räknade forskarna bland annat ut männens grad av missnöjdhet. Missnöjdhet har bedömts utifrån sju olika kriterier där bland annat lycka, självkontroll och beslutsamhet ingår. 

Illustration: Photos.com

– När vi nu tio år senare har träffat männen igen var det ungefär 10 procent av dem som hade haft någon kardiovaskulär händelse som stroke eller hjärtinfarkt. Det visade sig att de som hade drabbats av kardiovaskulära händelser också var de som mådde som sämst enligt enkäterna.

Forskarna analyserade även provtagningarna, men kunde inte hitta några samband mellan den hjärt-kärlhändelse som drabbat männen och övervikt, högt blodtryck eller liknande.

Stress kan påverka kärlen
Göran Bergström vet inte på vilket sätt den mentala hälsan påverkar kardiovaskulära sjukdomar, men han har en teori.

– Det skulle kunna vara så att de som mår dåligt också är stressade. Höga halter av stresshormoner skulle på något sätt kunna påverka kärlen.

Nu pågår flera projekt.

– Vi genomför bland annat en studie på stressade möss för att se om vi kan hitta något mer specifikt som är inblandat, till exempel biokemiska eller molekylära förändringar vid stress, säger Göran Bergström.

Andrea Björkman