Spanska sjukan tog livet av mellan 20 och 50 miljoner människor åren 1918 och 1919. Bara i Sverige drabbades över 35 000 människor. Nu, 90 år senare, tar forskare ett steg mot att öka förståelsen för hur viruset kunde bli så dödligt.

Ett forskarlag vid University of Wisconsin-Madison i USA har mixat gener från ett i dag förekommande influensavirus med gener från den dödliga virusstam av influensa A som orsakade spanska sjukan.

I försöken, som utfördes på vesslor, fann forskarna att när ett visst komplex på tre specifika gener från den dödliga virusstammen klipptes in i generna på det relativt ofarliga influensaviruset så fick det en förmåga att reproducera sig i lungvävnad. De tre inklippta generna möjliggjorde också bildning av enzymet RNA-polymeras som är nödvändigt för virusets reproduktion. 

Just förmågan att infektera lungvävnad anses vara en avgörande faktor för att virusstammen som orsakade spanska sjukan fick så ödesdigra konsekvenser.

Normalt infekterar influensavirus endast de övre luftvägarna. När virus även infekterar de nedre luftvägarna kan sekundära bakteriella infektioner uppstå och därför avled många personer både i virus- och bakterieorsakad lunginflammation i pandemin för 90 år sedan.

Forskarna bakom studien hoppas att deras upptäckt ska bidra till att det blir lättare att identifiera virulensfaktorer hos framtida virus med potential att orsaka stora epidemier. De hoppas också att en ökad molekylär förståelse för ett av världshistoriens värsta smittoämnen kan bidra till bättre möjligheter att hitta mål för läkemedel riktade mot virus.

Studien publiceras i dag, måndag, online i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.