Rössner: ”Lägg ner debatten om olika bantningsmetoder”

Det finns ett enzym som heter Acylation Stimulation Protein (ASP) som lagrar fett OBEROENDE AV INSULIN!

Argumentet att bristen av insulin således skulle göra att fettet inte lagras är felaktigt. Om man sen går ned i vikt på lågkolhydratsdiet är det för att denna kost är aptitdämpande och personen i fråga äter färre kalorier än han gör av med.

Anmäl kommentar

Det är svårt att hålla en seriös debatt om LCHF, trots alla positiva studier som kommit den senaste tiden, när de ledande experterna (åtminstone vad massmedia gäller) konstant ignorerar LCHF och i stället framhåller "sin" kost som den allra bästa. Detta trots att både Rössner och Marcus offentligt gått ut med att deras överviktsprogram har varit ett komplett misslyckande. Den studien som vi diskuterade i början är i själva verket dödsstöten mot den gängse vikt-dieten. Nu måste experterna och andra förstå att det behövs ett paradigm-skifte för att komma tillrätta med överviktsepidemin.

Anmäl kommentar

Hej Maud,
jo men vi byter ju ut sockret,potatisen och pastan mot grönsaker!Det blir ju grönsaker istället för stärkelsen -då får man verkligen i sej mycket god näring, vitaminer, mineraler och även mycket bra proteiner finns ju i ovanjordsgrönsakerna. Bra mycket mer näring i grönsaker än i socker!

Anmäl kommentar

Nisse:
Jag tycker ändå det är en viktig distinktion att göra. Jag hjälper en kvinna gå ner i vikt med LCHF och hon tappar i stort sett ingenting för att hon svullar en massa fett istället, i tron att hon ska gå ner i vikt bara hon inte frisätter insulin. Och det är inte verkligheten. Ovetenskapligt dravel skadar bara en seriös debatt runt LCHF.

Anmäl kommentar

Av betydelse är inte bara hur många kalorier man får i sej, utan även hur mycket näring av olika slag man får i sig när man pillar i sej dom där 1300 kcal. Om mycket är fett blir det inga stora portioner! Det blir svårt att få ett hälsosamt näringsintag. Det går väl ett kortare tag, men det låter som om många anser att det är en kost för längre tid.

Anmäl kommentar

Detta att även LCHF är en lågkalorikost är ett vanligt argument som "motståndarna" använde sig av i början, alldeles som om det skulle rättfärdiga att fortsätta med den vanliga svältdieten i stället. Som "Namn" framhåller så är det stor skillnad mellan att tvinga sig att äta lågkaloridiet och vara hungrig mot att frivilligt äta lågkalorikost för att man är mätt. Den aktuella studien visade bara att den gängse lågkaloridieten inte fungerar. Att en expert som Rössner komma till den slutsatsen att det bara är energiunderskott som ger resultat får mig att tro att han inte ens läst studien. Har han läst den har jag svårt att förstå hur han kan dra en sådan slutsats, dom gick ju inte ner i vikt trots att dom drog ner kalorierna med 750 kcal. Samtidigt säger han, liksom företagsläkaren Jan, att resultat inte var någon överraskning, och av det verkar det som båda redan vet att lågkaloridieter inte fungerar, så varför fortsätta med det dom inte funkar. Man blir väldigt fundersam hur det står till med läkarvetenskapen och dessa sk experterna.

Anmäl kommentar

Det är väl klart att LCHF dieten gör att man äter mindre energi, man blir ju mätt ju!! Om man mår finfint hela dagen och känner sej mätt och belåten så minskar ju behovet av att småäta eller hetsäta. Lätt som en plätt att räkna ut.
Skillnaden är alltså inte i hur många kalorier man får i sej utan hur man mår under tiden man pillar i sej dom där 1300. Bättre att vara mätt och belåten på 1300 kalorier än hungrig och arg med ett blodsocker som far opp och ner som ekorrn satt i granen.

Anmäl kommentar

En lågkolhydratkost som leder till viktminskning är fortfarande en lågkalorikost. Insulin får inte kroppen att plötsligt förbruka mindre energi för att fettförbränningen avtar - utnyttjandet av kolhydrater ökar istället. Den effekt insulinet/KH har är i så fall att trigga hungerskänslor och alltså leda till ett större energiintag (vilket jag personligen upplever sker). Isokaloriska lågkolhydratdieter har däremot inte visats leda till större viktminskning.

Anmäl kommentar

Vad bra att Jan, företagsläkare, nu förstår att den diet som vanligen använts för att få vanliga överviktiga människor att gå ner i vikt inte har någon större effekt på vikten. Av det bör man förstå att någonting annat borde prövas. Om man är vetgirig och öppen för okonventionella, dock gammaldags, lösningar, så finns det flera studier på en annan kost som inte bara är bäst för viktnedgång utan också har goda effekter på både diabetes och blodfetter. Man kan ju undra varför intresset är så lågt bland sk experter och det stora flertalet av  läkarna.
Sen ska man nog vara lite försiktig med att kalla sina meningsmotståndare för fundamentalister. Richard Dawkins använder termen fundamentalism för att karakterisera religiösa förespråkare som klamrar sig fast vid en envis och fast förankrad ställning som trotsar motiverade argument, och det kan lika gärna benämna den som envist håller fast vid den gängse kostmodellen, fast mer och mer bevis framkommer för att den inte fungerar. Rössner tycker att man inte ens ska debattera kost i fortsättningen, vem är det då som envist klamrar sig fast vid en förankrad ställning?

Anmäl kommentar

Vi i klinisk verksamhet som jobbar med vanliga överviktiga människor är tacksamma för denna studie. Vilken av fyra dieter vi väljer att rekommendera för viktnedgång spelar ingen roll, resultatet blir detsamma. Även med en insats med resurser som vi svårligen kan efterlikna i svensk sjukvård blev följsamheten i dieterna tydligen långt ifrån optimal. Vilket förstås inte är någon överraskning för oss som jobbat i verkligheten. Vägledningen för kliniskt verksamma är klockren. Sedan får förstås akademiker och fundamentalismer fortsätta klyva hår, det har faktiskt ett ganska roande värde.

Anmäl kommentar

Att en person som titulerar sig professor i hälsoinriktad beteendeforskning och som är ansedd fetmaexpert som anlitas flitigt av massmedia, inte verkar kunna läsa en internationell studie och dess resultat är uppseendeväckande. Av hans kommentarer förstår man att han förmodligen uttalar sig utan att ens ha läst studien. Som flera har kommenterat är de olika dieterna som studerats inte alls så olika som påstås i massmedia, egentligen har man studerat små skillnader i den gängse kostmodellen som man redan förstått inte fungerar. Helt meningslös studeie med andra ord. Att journalister bugar och bockar inför experten och inte ställer kritiska följdfrågor är oroväckande. Rössners kommentarer om "feta människor" borde föranleda en anmälan om kränkning från åtminstone De överviktigas riksförbund eller Socialstyrelsen, men de har väl samma respektfulla underdånighet inför experten som journalisterna.

Anmäl kommentar

Läser man studien lite noggrannare än vad vissa nu gör, så upptäcker man att egentligen så var det nästintill bara en diet som användes(inte fyra - enbart skillnad på 6% av kolhydrater i varje diet!).
Skall man viktminska med en sådan kolhydratrik kost så krävs energiunderskott precis som Professorn nu säger.
Dvs. Dom hungrar hela tiden och därför kunde inte många minska ned kolhydratmängden så att i slutändan blev skillnaden mellan de olika dieterna minimal(6% i stort)!
Denna diet är snarlik den Rössner använder på sin överviktsklinik. Han har även erkännt ett 25-årigt misslyckande och förordar magkirurgi!
Varför i jössu namn studera sådant som inte gett effekt?

Varför inte testa LCHF eller finns där andra intressen? Klart man undrar?

Varför Rössner inte lyckats under 25 år berättar han själv när han nu säger: "..vad det handlar om är att äta mindre och röra sig mer. Det är ingen chockerande nyhet, det har vi hävdat hela tiden, problemet är bara att feta människor inte tycker om att göra det."

Inte ett ord om sockerberoende! Inte ett ord om det viktiga hormonet Insulinens roll, som slår sönder In och Utteorin. En teori som misslyckats i 25 år!

Anmäl kommentar

Det var inte lågkolhydratkost som dom åt... Det är lätt att se, om man vill. Men också lätt att ignorera om man har ekonomiska intressen av att sälja Nutrilett.

Anmäl kommentar

Några kommentarer:

1: Att Rössner försöker "lägga ner kostdebatten" med grund i en undersökning som inte ens testade "huvudkonkurrenten" LCHF talar inte väl om Rössners ärlighet. Den lägsta kolhydratdieten som testades låg i kolhydratinnehåll snarare något över Pauluns Isodiet och inte nära LCHF alls.

2: Som påpekas nedan var den egentliga skillnaden mellan dieterna i praktiken enligt NEJM-undersökningen sex (6!) energiprocent kolhydrater. Citat:

"The authors used the difference in the change in HDL cholesterol levels between the lowest- and highest-carbohydrate groups to calculate the difference in carbohydrate content between those diets. That difference turned out to be 6% of energy instead of the planned 30%."

Likartade dieter ger med andra ord likartade resultat, vilket knappast är förvånande.

3: Att insistera på att debatter "läggs ner" är som vetenskapsman anmärkningsvärt. Särskilt baserat på *en* studie som bevisligen inte ens testar det debatten handlar om. (D.v.s. om icke-kaloribegränsade högfettsdieter är bättre än kaloribegränsade dieter).

Anmäl kommentar

Tycker att debatten på alla plan fokuserar för mycket på bantning och för lite på hälsa – att vi ska må bra och minska risken för sjukdomar.

Om fokus kunde flyttas till att äta mat som det är någon mening med, typ en variant av kost som våra kroppar har anpassat sig till under många hundra tusen år, så skulle vi kanske få igång en helt annan debatt i media.

Det handlar om att diskutera om vilken typ av mat som vi ska äta i allmänhet och i synnerhet om dagens moderna mat innehåller det vi kan kräva av den. Att fundera på om socker, vit mjöl och kemiskt framställda fetter faktiskt kan vara skadliga och starkt bidra till den ökande ohälsa vi ser idag.

Det sätter fokus på matproducenterna och kvaliteten på den mat de förser oss med. Det sätter också fokus på vår jordbruksminister som vill att Sverige ska bli ett ledande matland.

Om många fler skulle börja äta bra mat så kommer vi högst sannolikt att få en allmän viktnedgång och mindre sjuklighet på köpet.

Gör man det här rätt från statens sida (med välunderbyggda och opartiska fakta, regleringar, olika moms, information mm) så behöver det inte betyda att vare sig bönder, livsmedelsindustri och dietister slås ut. (ja kanske att delar av livsmedelsindustrin får ändra inriktning...)

Anmäl kommentar

Enligt ledaren i NEJM: fast proteinintaget i studien i fråga var menat att skilja sig med 10 E% mellan dieterna, var differensen i verkligheten endast 1-2 E%. Kolhydratintaget var menat att skilja sig med 30 E% mellan dieterna, men differensen blev eventuellt endast 6 E%. Alltså likadana dieter gav likadana resultat.
http://nejm.highwire.org/cgi/content/full/360/9/923

Anmäl kommentar

Intressant i sammanhanget är att LCHF-gurun Annika Dahlqvist enligt egen uppgift måste äta även kalorisnålt för att inte gå upp i vikt. Såpass lite som 1300 kcal/dag om jag förstått det rätt.

Anmäl kommentar

Låt mig ta en liten jämförelse  -100g syrliga karameller innehåller lika många kalorier som 100 g havregryn! Det här innebär enligt  studien att det inte spelar någon roll vilket livsmedel du äter.... (havregryn har 13 g protein i sig, vilket ökar mättnad och balanserar blodsockret samt ger viktiga tillskott av aminosyror) Enligt studien gick försökspersonerna ner lika mycket i vikt oavsett om de åt mest kolhydrater eller mest fett och protein! Jag undrar, har man gjort någon mätning på vad försökspersonerna förlorade i viktmassa? Var det muskelmassa eller fett. Alla förlorar vätska i början så det är inte så konstigt.  Men att leva på en högkolhydratdiet med få kalorier orsakar förlorad muskelmassa. Du får ett högt insulinpåslag p g a omfattande gluksobildning p g a av mängden kolhydrater , du tömmer dina glykogendepåer i celler och i levern och åker så småningom ner i svälttillstånd. Stressen kroppen då upplever ger kortisolutsöndring som medverkar till nedbrytning av muskelceller, aminosyror frigörs och omvandlas till glukos vilket höjer glukoshalten igen, med mer insulinpåslag och nya svältattacker! Kroppen vill spara och när den upplever svält försöker den få tag på energi som kan lagras. De höga glukosmängderna som inte får plats i cellerna omvandlar kroppen genom inverkan av insulin via lipoproteinlipas till fett. Och när insulin finns i blodbanorna fungerar inte fettförbränningen! Kroppen vill ju inte slösa resurser i onödan! Så vad högkolhydratdeltagarna förmodligen fick var minskad muskelmassa och ökad fettmassa. Ett nollsummespel med förödande konsekvenser.

Alla vi som lever enligt GI-metoden upplever dagligen att vi kan äta oss mätta utan att tänka på kalorier. Vi undgår att bryta ner vår muskelmassa, vi orkar mera, syresätter oss bättre och slipper bilringar på magen.
Redovisa alla resultaten!!

Anmäl kommentar

Ingen av dieterna som testades var någon riktig lågkolhydratkost, utan deltagarna rekommenderades minst 35 E% kolhydrater.

Det flertal studier som visat signifikant bättre viktnedgång, blodfetter, blodtryck och/eller blodsocker med lågkolhydratkost har gett råd om ner mot 5 E% kolhydrater.

Denna studie tillför alltså inte mycket i debatten om lågkolhydratskostens vara eller inte vara.

Man kan dock notera att det var en icke-signifikant trend mot mer viktnedgång i dagens studie hos de som åt mindre kolhydrater, trots den begränsade minskningen.

Anmäl kommentar

Ja, vad skulle resultatet annars ha blivit?
Man kan inte trolla med energi heller.

Anmäl kommentar