Fett säljer som aldrig förr

Problemet är att en kolhydratrik mat inte ger den mättnad på sikt som en fettrik mat ger. På kort sikt är ex. potatis mättande, men efter några få timmar infinner sig obönhörligen en socker dip, som leder till mellanmål - voilá -  ett intag som tillsammans med alla mellanmål som folk rekommenderas att stoppa i av näringsfysiologer och dietister leder till ett ökat intag av kalorier om gemeneman skall få känna sig mätt och belåten och inte gå hungrig! Dessutom blockeras dessutom fettförbränningen av detta mellanmålsätande som tyvärr ofta består av frukt såsom äpplen och bananer, apelsiner mm som innehåller mycket socker. Med den maten som de samma ovan förespråkar kommer vissa som är mer "sockerkänsliga" än andra (ca 50% av folket är överviktigt) att gå upp i vikt om man inte tränar som bara den för att göra av med kalorierna man stoppat i sig.
Säkert kommer folkhälsan att förbättras när folk och sjukvårdspersonal börjar inse sambanden och istället börjar äta hederlig husmanskost och skippar de söta mellanmålen. Mer skomakarlåda, mer gräddsåser, mer smör till folket för en bättre hälsa och en billigare sjukvård på sikt!

Anmäl kommentar

Vad som helt glöms bort i denna debatt är hur vi lever. Hela diskussionen kring vilka fetter som är nyttiga, Kolhydratrik kost vs Proteinrik kost osv är ju helt meningslös om man inte ser till hur vi lever. Jag skulle inte kunna springa 20 km på en bra tid utan problem om jag bara proteinrik kost. Innebär då det att denna diet är dålig? Ja för mig är den det men inte för andra som har en annan livstil. Att komma med generella påståenden att pasta, vitt bröd m.m. skall undvikas är helt förkstligt. Dagens fetmaepidemi beror inte enbart på den mat vi stoppar i oss utan att vi lever helt felaktigt. Men det kan man ju inte skylla på någon myndighet utan är upp till det egna ansvaret, så den debatten är inte lika intressant i detta land där det personliga ansvaret är obefintligt.

Anmäl kommentar

När det gäller kolhydraternas roll för dagens fetmaepidemi råder väl konsensus? Jag har då inte hört någotn som förnekat det. Men då är det framför allt korta kolhydrater som är boven, i godis och läsk inte minst vad jag förstår.

Anmäl kommentar

Bäste Näringsfysiolog!

Så fint du beskriver att vi har gått upp i vikt mellan 1990 och 2005 trots att mängden fett är konstant.

Eftersom mängden fett är konstant så kan det med logik och fysiologi visas med önskvärd tydlighet att det inte är fettet som gör oss feta, fettmängden är konstant.  Det som ökats är kolhydraterna och överskott på kolhydrater omvandlas omedelbart till fett. Samma med alkoholen, den bildar också ättiksyra, precis som kolhydraterna. Överskott på ättiksyra kan antingen motioneras bort om man tränar som Gunde Svan gjorde eller så måste överskottet på ättiksyra kopplas ihop till långa (upp till 18 kolatomers längd = stearinsyra) nyttiga animaliska mättade fetter. Dessa nyttiga animaliska mättade fetter kan i levern vid behov omvandlas till nyttiga animaliska enkelomättade fetter.

Se bara på julgrisen förr i världen, den matades med spannmål och potatis, det vill säga kolhydrater, för att bli riktigt fet. Idag matas julgrisen med fett och protein för att bli mager.

Sedan har vi björnen på hösten och sumobrottaren som äter mer än 60 E% kolhydrater för att gå upp i vikt.

Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta 60 E% kolhydrater för att gå *ned* i vikt. 
Frågan jag då ställer är: Vem kan mest biokemi och hormonlära, björnen och sumobrottaren eller livsmedelsverket? Någon måste ju ha rätt.

Anmäl kommentar

Enligt Jordbruksverkets statistik har kaloriintaget hos svensken ökat från 1990 till 2005 med 140 kcal per person och dag. Omräknat i uppgång i kroppsfett blir då teoretiskt 6 kg per år. Detta är den viktigaste orsaken till att fetman ökar. Uppgången har främst skett av protein, alkohol och kolhydrater medan fettet ligger kvar på samma nivå, 120 g per person och dag. Ett läpligt intag av fett är 50 g per dag och om detta skulle ske skulle energiintaget minska med 450 kcal per dag en för hälsan mycket nyttig förändring. Tilläggas kan att kineser före 1960 hade ett intag av 26 g fett per dag utan de sjukdomar i hjärta och kärl kineserna har idag med 79 g fett per dag. En ökning av fettintaget nu kommer att allvarligt försämra folkhälsan framöver. Annika Dahlström tar på sig ett mycket stort ansvar och borde fråntagas sin legitimation.

Anmäl kommentar

Protein är även enligt Livmedelsverket ett essentiellt makronäringsämne. Fett är även enligt Livmedelsverket ett essentiellt makronäringsämne. Livsmedelsverket skriver ingenstans att kolhydrater är livsnödvändiga makronäringsämnen. Vi kan göra varenda molekyl kolhydrat vi behöver från fett och protein.
Varför skall vi då äta kolhydrater? Det enda som händer om vi äter 60 E% kolhydrater är att vi får bristsjukdomar beroende på att vi inte får tillräckligt med nyttigt animaliskt protein och inte får tillräckligt med nyttigt animaliskt fett och inte får tillräckligt med vitaminer och mineraler med kosten.
Frukt och grönt innehåller inte mycket näringsämnen längre på grund av utarmning av jorden där de odlas.

Så fortsätt att äta nyttiga animaliska livsnödvändiga livsmedel som kött, fisk, ägg, nyttiga feta animaliska mejeriprodukter som nyttig vispgrädde och nyttigt smör. Då slipper du äta omestrade vegetabiliska margariner, slipper få skavsår på tarmen av odigererbara vassa vegetabiliska fibrer.

Anmäl kommentar

Naturliga produkter, skonsamt bearbetade framför industriellt maskinbearbetade med ibland ett otaligt antal "konstlade" tillsatser.

Länk att begrunda:  http://www.erlanson-albertsson.se/

Anmäl kommentar

Varför fungerar inte den mat som vi åt på femtio och sextiotalet numera?

Är det inte de konstlade "lightprodukterna" som bl.a. är boven i dramat?

Titta lite på denna sida t.ex:http://www.soberkonsult.se/4537/Tillfrisknande_1353.asp

Anmäl kommentar

Det kanske ligger vid sidan om ämnet, men med tanke på föregående inlägg här vill jag passa på att fråga: man bör tyligen  enligt många undvika kolhydrater (som pasta) och äta mer smör. Jag har bott ett tag i Italien och där åt mina kollegor och grannar väldigt mycket pasta och vitt bröd, smör och grädde existerade inte i matlagningen (olja gjorde det givetvis). Jag hade inte intrycket att övervikt var ett större problem där (snarare färre överviktiga). Hur går detta ihop med lågkolhydrat- och smörteorierna? Jag har inte kunskap nog att bedöma detta. Min ambition är inte att propagera i någon riktning utan det är en ärligt menad fråga.

Anmäl kommentar

Kan det här också kopplas till att många blir allt mer medvetna om alla de tillsatser som finns i lightprodukter? Jag har svårt att tro att rent fett är särskilt bra, vi har trots allt högre medellivslängd idag än någonsin tidigare (vilket då alltså talar för lightprodukterna om man följer resonemanget som Lisbeth C för nedan) men kanske har många tröttnat på oändliga listor av E-nummer på allt man stoppar i sig?

Anmäl kommentar

Fetmaepidemins kurvor löper parallellt med lightfettindustrins framgångar! Så det är underbart att svenska folket äntligen begripit att vanligt rent smör och oförstörd - ekologisk - grädde är vad kroppen behöver.
Dietistens varningens ord borde gällt vad man har till. Undvik snabba kolhydrater som vitt bröd eller vanligt vetemjölsbröd, en massa pasta, ris och potatis. Ät goda biffar, matiga, varma grönsaker och smält gärna smör över al dente kokta morötter. Då får du bättre upptag av betakarotenet! Så åt man hos min mormor och morfar på 50-talet.

Anmäl kommentar

Ska man äta oljor bör man nogsamt ta reda på framtställningsprocessen så att man inte riskerar förgifta sig med petroleumprodukter, klor och annat gift som inte hör hemma i livsmededel. Dessa ämnen medverkar dessvärre i de sk "goda" oljorna och margarinerna som dietisterna och livsmedelsverket fortfarande rekommenderar. Människor blir allt mer medvetna och smörkonsumtionen är ett gott tecken på detta

Anmäl kommentar