Populära skolbarn fick bättre hälsa när de blev vuxna
2009-09-29Svenska barn som är populära i skolan drabbas i lägre utsträckning av ohälsa när de är vuxna jämfört med barn med låg social status.
Läs abstract till studien:
I en ny studie har sociologen och forskaren Ylva Almquist följt upp en kohort med runt 12 500 barn som föddes 1953 i Stockholm.
När barnen gick i sjätte klass fick de frågan ”Vilka i klassen skulle du helst vilja arbeta tillsammans med i skolan?” Baserat på hur många röster som varje barn fick rankades de i fem kategorier, från ”marginaliserade” (noll röster) till ”favoriter” (sju eller fler röster).
Genom att räkna antalet registreringar i slutenvårdsregistret i åldern 20 till 50 år konstaterar Ylva Almquist att det fanns ett samband mellan låg social status bland barnen i sjätte klass och ökad ohälsa i vuxen ålder.
Pojkar och flickar som var ”marginaliserade” i sjätte klass hade 41 respektive 37 procent högre risk att finnas med i slutenvårdsregistret jämfört med barn som var ”favoriter”. Siffrorna är justerade för föräldrarnas socioekonomiska status.
Den observerade kopplingen mellan status i skolan och hälsa i vuxen åldern var särskild tydlig för psykiska sjukdomar och för hjärt-kärlsjukdomar.
Foto: Photos.com
Ylva Almquist menar att resultaten kan vara viktiga för hur man utformar och planerar skolarbetet.
– Barn tillbringar en relativt stor del av sin uppväxt i skolan. Mina och andras resultat pekar på att skolan inte bara handlar om undervisning och betyg, säger Ylva Almquist, som är doktorand vid Centrum för forskning om ojämnlikhet i hälsa, ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
– Kanske skulle man sträva mot klasser med mer komprimerad statusfördelning. Tidigare forskning har pekat på alla elever i sådana klasser får bättre hälsa på kort sikt. Vi undersöker nu om detta också gäller på lång sikt.
Den aktuella studien publiceras i dag, tisdag, i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Orsak - verkan, höna eller ägg. Sambandet säjer ingenting om vad som orsakar vad. Psykosocial störning leder till utanförskap i skolan och ökad sjuklighet som vuxen. Social kompetens medför rimligen också större förmåga att ta ansvar för sin hälsa som vuxen. Att resultatet skulle styra hur skolan borde fungera är en orimlig övertolkning av de egna resultaten
Anmäl kommentar
Viss forskning är svår att förstå syftet med. Hur är det tänkt att man skall använda resultatet? Tänk om denna studie hade visat att "mindre populära barn" är mindre sjuka när de blir äldre. Vad skall man då göra för att få folk friskare?
Anmäl kommentar
"Komprimerade" slusatser om status
Uttrycket "komprimerad statusfördelning" är oklart. Det förutsätter ju att statusen hos varje är en produkt av individens egenskaper och inte ett resultat av hur gruppen bedömer individen. Status per definition existerar och uppkommer dock endast hos en människa i relation till andra. Det torde alltså vara omöjligt och framstår som en paradox att åstadkomma "statuskomprimering", eftersom individens status i en grupp inte kan överföas till en annan. Skulle denna hållning ändå hävdas, skulle det bli legitimt att av hälsopolitiska skäl mena att "lika barn leka bäst". Dessa skäl har anförsts som argumentation för indiens kastsystem !
Anmäl kommentar
Jag håller med tidigare kommentatoter och vill bara komplettera med att data som använts togs ursprungligen fram i det s.k. Metropolitprojektet som leddes av Carl-Gunnar Jansson på den sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Projektet fick mycket kritik för att man registrerat mycket känsliga uppgifter i en kohort om 15 000 individer, födda i Stockholm 1953. Jag har för mig att databasen avidentifierades efter den debatt som uppstod på 1980-talet. Men se det var tydligen inte på det viset.
Anmäl kommentar
Jag tycker inte att studien förvånande. Det är inte ngn nyhet att personer med ett mindre/inget socialt nätverk har löper större risk för ohälsa, som psykiska probelm. Psykiska problem i sin tur är en riskfaktor för div. rökning, missbruk av doger el alkohol, eller vise verca. Vilket i sin tur oftare för med sig andra fysksika sjd.
Barn som är "utanför" får sämre självkänsla/förtroende, får lättare sämre betyg i skolan, vilket också för med sig arb.löshet....vilka i sin tur får barn som får en sämre uppväxt och "social/ekonomsik/kompis staus" osv osv..En ond cirkel har ofta sin start redan där... inte förvånande alls. Som skol/barn.ssk är det ngt man ser och får i bästa mån förebygga med allt mindre resurser varje dag.
Anmäl kommentar
Uppmaning till klåfingrig socialisering? Förutom de kloka invändningarna från Undrare 07:45 vill jag tillägga att jag har sett flera outsiders göra en veritabel "klassresa" under skolåren. Det där med status är ju inte helt stämplat i pannan. Artikelförfattaren har dock en braskklapp, på "kort sikt" har men sett positiva effekter av social komprimering. Förekomsten av kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa kan man inte säga är kausal nödvändigtvis, det skulle kunna röra sig om korrelation istället mellan olika parametrar, i så fall har den föreslagna "sociala komprimeringen" inte effekt på framtida åkommors prevalens. Det blir också tokigt med prevalens i en grupp om den relativa risken av grupptillhörighet är låg. För att förebygga ett fall av "psykisk ohälsa" måste vi gruppera 100 elever med låg social status i fjärde årskurs till fyra klasser av lågstatusindivider, istället för att slumpa ut dem i blandade klasser, t ex. Sen då, när eleverna går hem om dagarna eller har tagit examen, ska de då socialiseras till lågstatusyrken eller lågstatusfikarum på arbetsplatserna. Det blir lätt tokigt i forskningsiverns eller tillrättaläggandets namn. Få se hur artikeln tas emot av utländska läsare, själv har jag svårt att hålla mig för skratt.
Anmäl kommentar
"Kanske man skulle sträva mot klasser med mer komprimerad statusfördelning". Undrar vad det betyder i praktiken? Killar med kotlettfrilla i speciella klasser? Hur graderar man barn efter status. Om man enbart rangordnar efter populäritet kommer det ju att finnas mest och minst populär i alla klasser/grupper av individer, allt är relativt.
Anmäl kommentar